Huvudmeny
Publikbild från seminariet

2014-10-23 14:13

Intellektuellt funktionshinder och mamma – vad innebär det?


Intellektuellt funktionshinder betraktas ofta som ett hinder för ett välfungerande föräldraskap, men få studier har gjorts på området. I början av oktober bjöd FoU Sjuhärad Välfärd in till ett seminarium där Mari Fransson, leg. psykolog samt fil.dr i psykologi, och Tommie Forslund, psykolog och doktorand i utvecklingspsykologi, berättade om en ny svensk studie på området.

Föräldrar med intellektuellt funktionshinder förväntas vara otillräckligt lyhörda gentemot sina barns behov, vilket antas öka risken för otrygg anknytning hos barnen. Men behöver det vara så? Och beror en sådan eventuell koppling på det intellektuella funktionshindret i sig, eller på den höga grad av vanvård, övergrepp och andra trauman som dessa föräldrar ofta själva utsatts för?  Det frågade sig Mari Fransson, leg. psykolog samt fil.dr i psykologi och Tommie Forslund, psykolog och doktorand i utvecklingspsykologi, vid seminariet ”Intellektuellt funktionshinder och mamma – vad innebär det?”. Båda är verksamma vid Uppsala universitet och de har tillsammans med kollegor, under ledning av docent Pehr Granqvist, undersökt dessa frågeställningar i ett forskningssamarbete mellan Stockholms universitet, Uppsala universitet och SUF Kunskapscenter.

En unik studie som tar hänsyn till kontext och externa variabler

Det unika med den studie som presenterades är att forskarna har jämfört resultat hos en grupp mammor med intellektuella funktionsnedsättningar och deras barn med en grupp där föräldrarna saknar funktionsnedsättning där hänsyn också tagits till andra skillnader mellan grupperna än de som utgör fokus för studien. Jämförelsegruppen har exempelvis matchats med huvudgruppen med avseende på ålder, ekonomi, antalet barn och barnens ålder. Totalt har ett femtiotal mammor och deras barn ingått i studien

Det som studerats har dels varit anknytning och trygghet hos barnen samt mammornas lyhördhet. Genom intervjuer med mammorna har de också undersökt vilken betydelse mammornas erfarenhet av övergrepp, vanvård och trauma har i sammanhanget.  

Föreläsare: Tommie Forslund och Mari Fransson

– Vi kan se signifikanta skillnader mellan grupperna. Alla de intellektuellt funktionshindrade mammorna utom en hade varit med om övergrepp, vanvård och framförallt sexuella och fysiska trauman i sina liv. Jämförelsegruppen hade betydligt färre sådana erfarenheter, berättar Mari Fransson.

Tommie Forslund understryker att en betydande del av barnen i deras studie faktiskt visat sig ha en trygg anknytning till sin mamma, trots den höga förekomsten av trauma i föräldrarnas liv. Resultatet visar hur viktigt det är att inte förutsätta att intellektuella funktionsnedsättningar medför en oförmåga i föräldraskapet. Stereotypa förutfattade meningar medför annars en risk att föräldrar diskrimineras, menar han:

– Vi tycker att det är viktigt att förhålla sig till föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar som till andra föräldrar och att bedöma deras förmågor individuellt, avslutar Tommie Forslund.

Ytterligare information om studien

För den som vill veta mer om studien så publicerades det nyligen en vetenskaplig artikel där de resultat som handlar om anknytningen hos barn till mammor med intellektuella funktionhinder behandlas.

Granqvist, P., Forslund, T., Fransson, M., Springer, L., & Lindberg, L. (2014). Mothers with intellectual disability, their experiences of maltreatment and their children’s attachment representations: A small-group matched comparison study. Attachment & Human Development, 16, 417-436.
Tillgänglig digitalt: www.tandfonline.com/toc/rahd20/current#.VAhkM0gTHog

PYC – En utbildning för att stärka och utveckla föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar

Hanna Unger, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), deltog också i seminariet och berättade om projektet och föräldrautbildningsprogramet Parenting Young Children (PYC).

PYC baseras på flera års forskning och är utarbetat vid Parenting Research Centre i Melbourne, Australien. Sedan 2010 pågår ett nationellt forsknings- och utvecklingsprojekt för att pröva och utveckla PYC till svenska förhållanden. Det görs i samarbete mellan vid Parenting Research Centre Melbourne, Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet, FoU Sjuhärad Välfärd, FoU i Väst/GR, FoU Centrum i Linköping och Regionförbundet Uppsala län. Hittills har PYC prövats i 26 kommuner. 

Hanna Unger– Det passar för föräldrar som vill lära sig själva, en och en, hemma. Vi arbetar med att stärka föräldrarna och kärnan i PYC-programmet är att utgå från föräldrarnas egna mål. Man gör saker praktiskt, tillsammans med föräldrarna, istället för att bara prata om dem, förklarar Hanna Unger.

Utbildningsprogrammet är det första av sitt slag och är särskilt framtaget för föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar som har barn yngre än sju år. Ett övergripande syfte med programmet är att barn till föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar ska få samma förutsättningar till goda uppväxtförhållanden som andra barn.

– Ett resultat vi har kunnat se är bland annat att föräldrar känner sig upplyfta i sitt föräldraskap och att de upplever det positivt att få höra att de kan saker, berättar Hanna Unger.

Ytterligare information om PYC

Läs mer om PYC och ladda ner informationsmaterial i pdf-fomat på www.fous.se/pyc

 

Text & Bild: Anna Nilsson