Huvudmeny
Gustaf Nelhans

2015-12-02 10:22

Scoopet som aldrig blev av – nervkittlande om citeringar


Följ med på upptäktsfärd – Gustaf Nelhans, forskare inom bibliometri på Bibliotekshögskolan, har upptäckt underliga luckor i den så kallade kvalitetsnurran som omfördelar 10 procent av de statliga basanslagen för forskningsmedel till landets lärosäten. Dessutom visar det sig att hans resa till Bibliotekshögskolan har gått via inlandsisen.

Han sitter på kontoret på femte våning i helsvart – kavaj, skjorta och byxor – och svarar på mejl. I periferin skymtar ännu en laptop, denna täckt av färgglada klistermärken.

Mejlet är skickat, Gustaf Nelhans vänder sig om och berättar att han forskar inom bibliometri som har med kvantifiering av vetenskapliga studier att göra. Kort och gott handlar det om att sätta siffror på publikationer. Gustaf intresserar sig specifikt för citeringar – tidigare forskning som andra forskare hänvisar till.

– Förenklat kan man säga att det är ett sätt att positionera sig i forskarvärlden, säger han.

Modell under lupp

Nu blir det spännande, för Gustaf har ägnat sig åt detektivarbete när det kommer till den omdebatterade kvalitetssnurran. Alltså den beräkningsmodell som används för att fördela en viss procent av statliga forskningsmedel efter särskilda kvalitetsindikatorer till lärosäten. Till stor del påverkas modellen av hur mycket forskare publicerar och blivit citerade.

Gustaf Nelhans
Ålder:
41 år
Bor: Lilleby, Torslanda
Familj: Gift med Sandra (dokumentärfilmare), tillsammans har vi dottern Michelle
Fritid: Foto och film
Disputerad vid: Göteborgs universitet 2013
Gillar: Att ta med sig den uppblåsbara kajaken till närmsta strand och lägga ut
Har: Fler hyllmeter vetenskapsfilosofisk litteratur än jag någonsin kommer att läsa
Är bra på: Att sortera strumpor
Vill göra: Väldigt många saker på samma gång
Vill inte göra: Andra människor illa
Vågar: Knappt ta en spruta!
Han berättar att när Socialdemokraterna kom i regeringsställning hösten 2014 så försvann snurran mystiskt ur budgeten, trots att det var bestämt att den skulle gälla tills en ny resurstilldelningsmodell presenterades. Och än mer förvånande – det var nästan ingen som märkte att modellen var borta, på grund av dess komplexa utformning som bygger på bibliometri. Ja, ingen förutom Gustaf då.

– Jag brukar kalla det scoopet som aldrig blev av. För i och med decemberöverenskommelsen fick Socialdemokraterna (och Miljöpartiet) regera på Alliansens budget, och i den fanns kvalitetssnurran med. Så min upptäckt var inte revolutionerande särskilt länge, men jag fick gehör bland andra forskare och i media.

En forskare kammade hem miljonbelopp

Gustaf nöjde sig dock inte med detta utan har fortsatt att granska modellen.

– Det här är lite som en Agatha Christie-deckare! Kolla här, säger han och pekar på en slide ur sin senaste powerpointpresentation.

Samma publikation kan inbringa medel till ett lärosäte i max fyra år enligt beräkningsmodellen. Det Gustaf pekar på är att en enda specifik vetenskaplig artikel från Stockholms universitet, som är otroligt välciterad, värderades till i storleksordningen 10 miljoner kronor förra året. En enda publikation! Och när publikationen föll ur beräkningsmodellen i år, så borde Stockholms universitet mist flera miljoner.

– Nu kommer nästa twist i historien. Regeringen har från och med i år infört en ny modell som går ut på att alla lärosäten, oavsett hur väl de presterar (d.v.s. citeras), får ett garantibelopp på plus fem miljoner kronor om året. Inget lärosäte kan alltså uppvisa minussiffror.

Men Gustafs detektivarbete har visat att så har det egentligen sett ut hela tiden. Sedan kvalitetssnurran infördes 2010 har bara ett lärosäte gått back en gång. 

– Den prestationsbaserade modellen har alltid mörkats, annars borde fler ha gått back, säger han med ett finurligt leende.

Vid sidan av det forskningspolitiska intresset intresserar sig Gustaf för den vetenskapliga citeringen i praktiken. Hur gör forskare när de refererar tidigare litteratur och kan man använda de mönster som uppstår i citeringsnätverken för att förstå vetenskapens utveckling? Till sin hjälp använder han visuella kartor över forskningsartiklars nätverksstruktur och utbredning.

Från naturen till forskning om forskning

Att Gustaf trivs i sin roll som forskare på Bibliotekshögskolan går inte att ta miste på. Men hur hamnade han egentligen här? Han har en bakgrund inom geovetenskap och naturgeografi och befann sig i början av sin forskarkarriär ofta ute i fält för att undersöka naturen. Då funderade han på saker som ”Hur utvecklar sig landskapet genom årmiljonerna” och ”vilka effekter har egentligen inlandsisen haft på landskapets form”?

– Istället för att skriva om de resultat jag fann blev jag mer och mer intresserad av vad andra forskare skrivit. Därför vände jag mig till ämnet vetenskapsteori och ”forskning om forskning” vid Göteborgs universitet Där fick jag upp ögonen för en särskild liten entitet, nämligen citeringen. Den erbjöd mig som forskare inte bara möjligheter följa forskningen bakåt i tiden, utan även att följa andra forskares vetenskapliga referenser framåt i tiden från en ursprunglig källa.

Vad är du mest stolt över under din forskarkarriär?

– Att vår forskning om bibliometriska resurstilldelningsmodeller har landat hos Vetenskapsrådet, som nu tar nu fram förslag till en ny resurstilldelningsmodell för regeringen. I förslaget hänvisar de direkt till min och min forskarkollega Pieta Eklunds forskningsrapport i Högskolan i Borås serie Vetenskap för profession, samt vidare forskning som vi gjort tillsammans med vår forskarkollega Björn Hammarfelt. Det är mitt sätt att bidra till samhällsutvecklingen.

Här kan du läsa om rapporten ”Resursfördelningsmodeller på bibliometrisk grund vid ett urval svenska lärosäten”.

Text: Rebecca Lindholm
Bild: Henrik Bengtsson