Huvudmeny

2015-12-09 15:03

Stort intresse för symposium om ambulanssjukvård


Den 3 december 2015 arrangerade det nybildade forskarnätverket för ambulanssjukvård, Ambulance Health Research Network (AHRN) ett forskarsymposium vid Mittuniversitetet. Med symposiet vill nätverket främja spridningen av forskning för ambulanssjukvård.

Jan Sandegård visade reponering av frakturer under forskarsymposiet för ambulanssjukvård i Östersund.Nätverket bildades 2014 för att främja och stärka vårdforskning inom prehospital och hospital akutsjukvård. Här träffas företrädare från många lärosäten både inom och utanför Sverige för att diskutera forskningsfrågor som är specifika för ambulanssjukvård.

Intresset för forskning inom ambulanssjukvård är stort, bland annat för att forskningsfältet är relativt nytt. Det var först i början av 2000-talet, när specialistutbildade sjuksköterskor etablerade sig i ambulanssjukvården, som forskningen startade på allvar.

- Vi ser en positiv utveckling av forskningsområdet - ambulanssjukvården träffar ju patienten under en kort tid, men den kan vara helt avgörande för hälsoutvecklingen under lång tid framåt, säger Birgitta Wireklint Sundström, docent vid Högskolan i Borås som ingår i nätverket.

Mittuniversitetet i Östersund och Avdelningen för omvårdnad, som bland annat utbildar ambulanssjuksköterskor, var värd för nätverkets tredje forskarsymposium. Ett 60-tal deltagare var på plats och där fanns representanter för ambulanssjukvården, forskare, verksamhetsföreträdare och ambulanspersonal. 

Jonas Aléx föreläste om vikten av värme för patienter under ambulanstransport.

Jonas Aléx vid Umeå universitet berättade om en värmemadrass som förbättrar patientvården i ambulanser vid kyla. Hans studier visar på behovet av resurser för att behålla en normal kroppstemperatur hos patienter i ett kallt klimat för att undvika ytterligare lidande. Resultaten visar att ”förvärmda” patienter upplever ett minskat obehag under ambulanstransporten.

- Värme är bortglömt i dagens sjukvård - men det är ett grundläggande behov hos människor och för ”kalla” patienter finns en ökad blödningsrisk, poängterar Jonas Aléx.

Karin Hugelius vid Örebro universitet som har stor erfarenhet från flera internationella katastrofområden berättade om sin forskning om katastrofradions betydelse efter tyfonen Haiyan i Filippinerna hösten 2013. I efterdyningarna av katastrofen användes radion som kanal för att sprida information och musik till den drabbade befolkningen. Resultaten av studien visar att katastrofradion bidrog till att sprida en förståelse och en känsla av kontroll som i sin tur bidrog till återhämtning.

Isabelle Doohan, doktorand vid Kunskapscentrum för katastrofmedicin i Umeå, redogjorde för sina studier av överlevare från två större bussolyckor i Sverige. Hon har intervjuat och följt ett stort antal överlevare efter olyckorna som krävde flera dödsoffer.

- Det absolut viktigaste för de drabbade är bemötandet på skadeplatsen. Med ett bra bemötande återhämtar sig de inblandade bättre efter olyckan, det har en faktisk påverkan på återhämtningen, framhöll Isabelle Doohan under presentationen.

Bemötandet på skadeplats efter en bussolycka är avgörande visade Isabelle Doohan med sin forskning.

Symposiet bjöd på ett stort antal presentationer med forskare från Lund i söder till Umeå i norr. I slutet summerade arrangörerna dagen.

- Vi är väldigt nöjda med symposiet och vi hoppas kunna förstärka och utveckla forskningsområdet ytterligare i framtiden och sprida aktuell forskning, sade Bosse Ek vid Mittuniversitetet som ansvarade för symposiet.

Nästa symposium hålls 6-7 december 2016 i Stockholm.

Text och bild: Johan Landin, Mittuniversitetet