Huvudmeny

2015-06-17 08:00

Hur formas en bibliotekaries yrkesidentitet?


Jenny Lindberg vid Högskolan i Borås vet hur det går till att bli bibliotekarie. Inte nog med att hon själv har en bibliotekarieutbildning i bagaget och är utbildningsansvarig för högskolans Bibliotekarieprogram, nu har hon också disputerat på ämnet Att bli bibliotekarie.

Jenny Lindberg

– Titeln på avhandlingen är rätt konkret, men ämnet är komplext, säger Jenny Lindberg. Det handlar till exempel om hur man lär sig det man behöver för yrkeslivet och hur man vet vad man behöver.

Hennes avhandling bidrar med studenternas perspektiv på hur det går till att bli bibliotekarie och resultaten är viktiga för de som utbildar bibliotekarier att känna till. Men även för dem som ska anställa bibliotekarier. Eftersom Biblioteks- och informationsvetenskap inte har varit ett akademiskt ämne i mer än några decennier är det värdefullt att kunna lära av den historia som ändå finns, och ta vara på de inblandades erfarenheter, säger Jenny Lindberg.

”Har jag för lite kunskaper?”

Till sin avhandling har hon både intervjuat studenter på bibliotekarieutbildningar vid olika lärosäten i Sverige och relativt nyanställda högskolebibliotekarier. Intervjuerna handlade om sådant som förväntningar på yrket och om de kunskaper de fått med sig uppfattades som de rätta.

– När det gäller studenterna kunde jag utläsa att det handlade om olika typer av diskussioner och funderingar hos dem inför det kommande yrkeslivet, säger Jenny Lindberg. En del var mest inriktade på det framtida arbetet och ville fokusera mer på praktiska kunskaper, medan andra var nöjda med det fokus på teori som de upplevde att utbildningarna hade. I korthet gällde studenternas oro två saker: ”har jag för lite kunskaper?”, respektive ”kommer jag att kunna dra nytta av min kompetens?”.

Informationssökning i fokus

Ett centralt ämne i avhandlingen är informationssökning. Det handlar både om att som student kunna finna relevant information för studierna, och att som bibliotekarie hitta rätt källor för yrkesutövningen. Bibliotekarier arbetar dessutom på olika sätt med informationssökning för andra, exempelvis i informationsdisken och genom användarundervisning.

Fakta:
Avhandlingen: Att bli bibliotekarie: Informationssökning och yrkesidentiteter hos B&I-studenter och nyanställda högskolebibliotekarier
Av: Jenny Lindberg Vid: Högskolan i Borås,  Sektionen för biblioteks- och informationsvetenskap
Huvudhandledare: Louise Limberg (biträdande handledare: Elena Maceviciute)
Disputation: tisdagen den 9 juni 2015 vid Högskolan i Borås

De högskolebibliotekarier som intervjuades hade varit anställda mellan sju och tjugo månader. Att arbeta på ett högskolebibliotek betraktas inom biblioteksvärlden ofta som ett kvalificerat och ansvarsfullt jobb.

– De jag intervjuade hade etablerat sig väl och ingen enda av dem vittnade om att det hade varit direkt problematiskt att komma in i jobbet. Deras arbetssituationer var väldigt olika och en del av dem fick mycket stort ansvar och inflytande över sina arbetsuppgifter redan från början. Det fanns både de som arbetade ensamma på sin arbetsplats och de som arbetade i en stor personalgrupp.

Forskning som utvecklar utbildningen

I avhandlingens material finns det gott om detaljer att ta fasta på för den som ansvarar för utbildning inom Biblioteks- och informationsvetenskap. Jenny Lindberg är själv utbildningsansvarig för Bibliotekarieprogrammet vid Högskolan i Borås och har därför kunnat ta till sig lärdomarna från doktorandarbetet och använda i den andra delen av sitt arbete.

– Något som är tydligt bland de nyanställda är att de med tiden börjar ompröva sin utbildning, i alla fall till vissa delar. Det är viktigt att som yrkesperson reflektera kring sin yrkesroll, vilka krav som ställs och vilka krav som kommer att ställas. Avhandlingen tydliggör moment som behövde lyftas in i utbildningen, och det har vi tagit till oss här.

Att Jenny Lindberg själv ville bli bibliotekarie stod klart redan i unga år. Efter studierna på Bibliotekshögskolan var planen att arbeta på ett bibliotek, men så blev det nu inte.

– Nej, forskningen lockade så starkt och vi hade så inspirerande föreläsare och förebilder. Så jag stannade kvar på institutionen, började undervisa och ta handledaruppdrag. Nu är jag själv universitetsadjunkt, ansvarar för utbildningsprogrammet på kandidatnivå tillsammans med en kollega, och har blivit arbetskamrat med flera tidigare lärare. Det var genom mitt yrkesval jag kom in på ämnet för doktorsavhandlingen: jag ville studera hur man ser på sina egna kunskaper, sin yrkesroll och sitt lärande.

Text och foto: Lena M Fredriksson