Huvudmeny

2015-11-26 11:38

Medarbetaren: Magnus Levinsson


Denna vecka möter vi Magnus Levinsson som undervisar och forskar inom pedagogiskt arbete. Han berättar om evidensbaserad forskning och resonerar kring vad det innebär att vara en bra pedagog.

Vad jobbar du med?

– När det gäller undervisning är jag främst involverad i masterprogrammet i pedagogiskt arbete, men jag undervisar också inom högskolepedagogiska kurser och examinerar och handleder examensarbeten på lärarprogrammen.Magnus Levinsson

– I min forskning riktar jag mitt intresse mot idén om evidensbaserad praktik, och framför allt mot den så kallade evidensrörelsens inflytande över utbildningsvetenskaplig forskning och praktik inom skolans och förskolans område. Jag har även intresserat mig för hur evidensbasering kommer till uttryck inom olika discipliner och områden. Jag har exempelvis jämfört utbildningssektorn med det medicinska och det sociala fältet när det kommer till frågor om vad som läggs i begreppet evidens och hur olika typer av systematiska översikter genomförs och används.

På vilket sätt är ditt jobb viktigt?

– När det gäller min forskning anser jag att det är viktigt att frågan om en evidensbaserad skola och förskola diskuteras vidare i både lärarutbildnings- och forskningssammanhang. Utvecklingen har gått snabbt och de ökade kraven på evidensbasering är en realitet för verksamma i skolan och förskolan, oavsett om vi vill det eller inte. Forskare inom pedagogik har emellertid, mot bakgrund av de många kontroverser som utspelat sig mellan förespråkare och motståndare, tenderat att inte vilja befatta sig med evidensbegreppet. Risken är därmed överhängande att yrkesverksamma, huvudmän, rektorer, skolledare och lärare, inte får tillräckliga resurser för att hantera de ökade kraven på en evidensbaserad skola och förskola. Frågan är, när den ställs på sin spets, om läraren ska möta evidensrörelsen som tjänsteman, och därmed underordna sig den politiska viljan, eller som professionell med ett självständigt och kritiskt förhållningssätt.

Har du något du skulle vilja säga till dina kollegor på akademin?

– Jag har ju precis börjat arbeta på högskolan, jag anställdes i augusti i år, så jag känner än så länge inte så många. Men med tanke på att akademin har en inriktning mot bibliotek och information så gissar jag att det finns fler än jag som har ett forskningsintresse som rör evidens, systematiska översikter och synteser av information. Om någon skulle vara intresserad så är jag öppen för samarbete. Varför inte ett samtal över en kopp kaffe i fikarummet?

Hur är en riktigt bra pedagog?

– På denna fråga lämnar jag kanske ett typiskt pedagogsvar – det beror på! Talar vi om pedagoger i allmänhet eller om pedagoger i en specifik utbildnings- eller skolkontext? Tar vi utgångspunkt i det senare, och närmare bestämt pedagoger som verkar i skolan och förskolan, beror svaret även på hur vi definierar och vad vi betonar i lärarens uppdrag. Den mediala debatten om skolan, som i mina ögon präglas av svenska elevers fallande resultat i TIMSS och PISA, sätter en avgränsad del av det så kallade kunskapsuppdraget i centrum för lärargärningen. I detta sammanhang är det vissa lärarkunskaper som betonas och som anses utmärka en ”bra” pedagog. Tar vi istället utgångspunkt i skolans och förskolans breda uppdrag, såsom det är formulerat i skollagen, där även mål som rör demokratiförberedelse, sociala och kommunikativa färdigheter och personlig utveckling ryms, så blir svaret på vad som utmärker en ”bra” pedagog annorlunda. Mitt svar är alltså, det beror på.   

Favorit bland julpyntet?

– Under julhelgen firar jag Festivus, vilket är en helt annan historia och tradition, som kanske enbart trogna Seinfeld-fans känner till.

Text: Rebecca Lindholm
Foto: Privat