Huvudmeny

2015-04-22 13:25

Nya kontorslösningar – en fråga om verksamhet snarare än rum


Det går trender i kontorslösningar, fast det egentligen borde handla om verksamhetens innehåll. Det var ett av budskapen vid vårens andra CAV-seminarium, om framtidens arbetsplatser. En slutsats från föreläsarna från Kungälvs kommun, som nyligen gått över till flexkontor, är att ombyggnationer handlar om verksamhetsutveckling snarare än de fysiska arbetsplatserna.

Från storrum till cellkontor (enskilda kontorsrum), kontorslandskap i olika storlek, kombikontor och flexkontor - och så dagens aktivitetsbaserade kontor. Under 1900-talet och början av 2000-talet har trenderna inom olika sätt att ordna arbetsplatser för personalen svängt ett antal gånger. För visst är detta trender, menar Susanna Toivanen, docent vid Chess (Center för Health Equality Studies) och författare till boken Framtidens arbetsplatser - att utveckla hållbara och friska kontor.

– Mitt viktigaste råd är att planera för ombyggnationer eller nybyggen i god tid och att utgå från den verksamhet man har, säger Susanna Toivanen. Aktivitetsbaserade kontor kan visst vara en bra lösning, men kanske inte för alla beroende på vilka slags arbetsuppgifter man har. Den modellen förutsätter i hög grad självgående medarbetare och ett ledarskap byggt på tillit.

Arbetsplatsen – en gemensam resurs

Susanna Toivanen utvecklar sina slutsatser och vad forskningen säger i följande filmklipp. Hon ger också några råd om vad som ökar möjligheterna att göra lyckade förändringar av arbetsplatser.

Susanna Toivanen 5:09

Aktivitetsbaserade kontor innebär i princip att ingen har en fast arbetsplats utan att alla kan sätta sig där det är ledigt. Utöver skrivbord och stolar på en del av den sammanlagda ytan delas utrymmet in i olika zoner eller andra slags rum: för tyst arbete, för kreativa möten, sociala mötesplatser och annat som alla har tillgång till och som kräver tydliga gemensamma spelregler för förhållningssätt.

Kungälvs kommun har de senaste åren gått från traditionella cellkontor i stadshuset från 1968 till flexibla, aktivitetsbaserade arbetsplatser enligt den senaste trenden, genom en stor ombyggnad och renovering av befintlig huskropp. Orsaken var från början miljöproblem och projektet betraktades länge som en fråga om lokalplanering, utan särskilt stort fokus på att utveckla arbetssätt.

Med tiden blev behovet av fler perspektiv tydligt och en styrgrupp tillsattes med representanter från ledning och medarbetare. En styrande princip för flexkontoren blev att arbetsplatsen ska ses som en gemensam resurs och att alla har rätt att välja arbetsplats i hela huset. I praktiken har man ändå en hemvist i en viss del av huset, med arbetsplatser och andra ytor för olika behov. I filmklippet berättar projektledaren Mattias Carlsson, enhetschefen Patrik Skog och sektionschefen Jonas Arngård om erfarenheterna i Kungälvs kommun.

Mattias Carlsson, Patrik Skog och Jonas Arngård 3:15 

Text, foto och filmade intervjuer: Lena Löfgren.