Huvudmeny
Bild från Rickard Lindqvists avhandling

2015-04-30 07:30

Så skapas kläder i rörelser – ny forskning från Textilhögskolan


Glöm fram- och bakstycken, axelsömmar och trådräta tygstycken. Med utgångspunkt i tyg som draperas runt en rörlig kropp har Rickard Lindqvist, doktorand vid Textilhögskolan, skapat ett nytt och mer flexibelt ramverk för att konstruera kläder. Hans disputation är den första inom modedesign vid Textilhögskolan.

Fig. 1 Rickard Lindqvist– Jag föreslår ett teoretiskt ramverk för klädkonstruktion som är härlett från studier av kropp och tyg i interaktion med varandra, säger Rickard Lindqvist. Ramverket, Kinetic Garment Construction, har utvecklats genom experiment där jag har draperat tyger på levande kroppar, i rörelse. Resultatet möjliggör nya typer av uttryck och förfinade funktioner hos plaggen i relation till kroppen och dess rörelser.

Föreställ dig hur en skräddare brukar ta mått på en person, eller hur mönsterdelar för ett plagg läggs ut på tyget. Det vanliga är att göra detta i raka linjer. Måtten brukar tas på en stillaståendekropp, antingen uppifrån och ned eller vågrätt. Mönsterdelarna läggs ut rakt på tyget.

– Av tradition följer vi en skräddarmatris, en förståelsemodell av kroppen, som introducerades under 1800-talet, parallellt med industrialiseringen, säger Rickard Lindqvist. Denna matris, bestående av horisontella och vertikala linjer, har dock tydliga brister när det gäller hur en rörlig kropp interagerar med flexibla tyger. Det är därför jag har arbetat fram ett förslag på ett annat ramverk.

Följer kroppens rörelser

Rent konkret har han utgått från några olika startpunkter på kroppen: axlar och midja. Det är de punkter där plagg brukar vila eller hänga. Han har draperat tyg på levande modeller och testat hur tyget faller. Detta har sedan kombinerats med hur tyget bör draperas för att sitta på plats samtidigt som armar och ben kan röra sig fritt.

Fakta:
Avhandlingen: "Kinetic garment construction – Remarks on the foundations of pattern cutting"
Av: doktoranden Rickard Lindqvist
Vid: Textilhögskolan, Högskolan i Borås
Handledare: professor Clemens Thornquist, Textilhögskolan
Disputationen skedde 29 april 2015 på Textilhögskolan
Avhandlingen finns tillgänglig på webben (extern länk)

Plaggen som konstrueras utifrån ramverket kan ofta skäras ut i ett enda stycke. Detta gör att tygets riktning varierar i förhållande till kroppen och eftersom tyg kan bli töjbart i vissa ledder innebär det att även graden av flexibilitet varierar, precis som rörelsemönstren i olika kroppsdelar varierar.

Vid första anblick ser en kavaj som är gjord enligt Rickard Lindqvists ramverk ut som en vanlig kavaj. Men om man synar den i sömmarna märks det att den saknar axelsömmar och att sidsömmen inte går lodrätt i sidan utan är böjd framåt. Ärmarna har en söm som gör en tydlig knyck för armbågen.

– När man bär dessa plagg är det påtagligt att de följer kroppens rörelser på ett annat vis än vad vi är vana vid, säger han.

Grundforskning som ska leda vidare

Rickard Lindqvist är utbildad inom både herrskrädderi och modedesign och har tidigare haft ett eget varumärke. Han berättar att han alltid har upplevt den klassiska skräddarmatrisen som problematisk och inte så välfungerande, men att det har varit svårt att precisera varför.

Rickard Lindqvist

De försök som tidigare har gjorts för att förbättra följsamheten i kläder har oftast bestått av justeringar av skräddarmatrisen. Men nu har alltså ett helt nytt ramverk skapats.

Ramverket är en vidareutveckling av den franska kostymören Genevieve Sevin-Doering arbete. Hon utvecklade under 1970- och 1980-talen sätt att skära plagg i ett enda stycke, för att sedan svepa plaggen kring kroppen. Utifrån hennes arbeten har Rickard Lindqvist experimenterat fram och utvecklat metoderna, samt formulerat en teori kring hur det fungerar.

– Det är en teori som kan öppna för vidare utvecklingar. Jag ser detta som grundforskning, där jag inte bevisar någon tes, utan föreslår ett förhållningsätt, som kan leda till ytterligare tillämpningar. Nu återstår det att se hur det kan användas och vem som kan använda det.

Bildtexter:

Stora bilden med tre figurer: Traditionell skräddar matris (till vänster) och Kinetic Constrution matris (till höger)

Fig. 2: Randig kroppsstrumpa konstruerad utifrån Kinetic Garment Contruction teorin.

Kontaktuppgifter:

Rickard Lindqvist
rickard.lindqvist@hb.se
0708 290500

Textilhögskolans webbplats

Text och porträttfoto: Lena M Fredriksson
Foto randig kroppsstrumpa: Daniel Grizelj