Huvudmeny
Porträttbild på Sunil Kumar Ramamoorthy där han håller i en bit kompositmaterial

2015-08-06 13:56

Han skapar material för ett mer hållbart samhälle


Ända sedan Sunil Kumar Ramamoorthy var liten har han funderat på vad som händer med all den plast och elektronik som bara slängs. Idag är han den yngsta doktorn inom resursåtervinning vid Högskolan i Borås.

– Jag har just varit och kollat när de slår hö! Det är jätteintressant, efter intervjun här åker jag tillbaka. 

Sunil Kumar Ramamoorthy

Drömmer om: Att bli professor.
Vågar: Hoppa Bungy Jump.
När jag inte forskar: Lagar jag mat eller reser.
Slarvar jag med: Skidåkningen.
Gör mig glad: Mat, kakor och glass.
Fiktiv drömmiddagsgäst: Rihanna.

Det är sommarens varmaste dag och Sunil dyker upp på högskolan med ett stort leende. Han är klädd i t-shirt och shorts och har precis lämnat en bondgård mitt i skörden. Sommaren är fullspäckad, de senaste veckorna har han rest runt i Europa på semester; Schweiz, Norge och Frankrike är avklarade, i nästa vecka bär det vidare mot Italien. En efterlängtad paus. 

– De senaste sex åren fram till min disputation i juni har varit intensiva. Det har inte funnits så mycket utrymme för ledigheter, berättar Sunil.

Att han en utav dessa lediga dagar tittar på när traktorer slår hö ligger i linje med hans forskning vid Högskolan i Borås. Han ingår i en forskargrupp inriktad på polymerteknik. Polymer i form av konstruktionsmaterial kallas i dagligt tal för plaster.  Polymerteknik innebär att undersöka och utveckla nya polyma material som kan användas för tillverkning av plastprodukter, tekniska textilier och kompositer. Forskargruppen är en del av Swedish Centre for Resource Recovery vid Högskolan i Borås, det enda lärosäte i Sverige som har en uttalad profilering inom resursåtervinning. I Sunils forskning om kompositmaterial är naturliga råvaror återkommande.

Plast av sojabönsolja

– Det handlar om att skapa ett samhälle som är hållbart och eliminera energikällor som inte fungerar på lång sikt, som fossila bränslen. De plastmaterial som vi använder idag skapas av råvaran olja som kan komma att ta slut, och råkar plasten hamna ute i naturen kommer den att vara där under många, många år – vi kan inte fortsätta på detta sätt.
Suddig porträttbild på Sunil Kumar Ramamoorthy  där han håller i ett kompositmaterial
Sunil tar upp och visar ett prov på det kompositmaterial som han skapat. Det är ett material byggt av textila avfall, som t-shirtar och filtar, och plast skapad av till exempel sojabönsolja. Återvunna sjukhusfiltar blandade med bioplast bildar ett material som är starkt nog att användas till bildörrar.

– I min doktorsavhandling skapade vi ett material som är gjort av 100 procent biologisk råvara och som är tillräckligt starkt för flera användningsområden. Ett naturligt material med starka egenskaper betyder att vi kan byta ut material som är skapade av oljeråvara. Det är mitt fokus för hållbarhet.

Det låter som att hållbarhet är väldigt viktigt för dig?
– Absolut, det borde vara viktigt för alla. I Sverige går försäljningen av ekologiska produkter upp, men de ekologiska produkterna är ofta förpackade i plast. Det bästa vore om vi istället tar grödor från naturen och skapar nya material.

Socialt hållbara bränslen

Han berättar engagerat om hur en annan forskargrupp vid högskolan forskat på restavfall från hushåll och av detta skapat biobränslen. Han betonar att det är viktigt att hitta sätt att använda råvaror som inte behövs för mat. Alldeles för många människor i världen svälter och att då ta potentiell mat och förvandla till drivmedel för bilar, för att ta ett exempel, är enligt Sunil inte socialt hållbart.Sunil Kumar Ramamoorthy med familj i Indiska traditionella kläder

– Om vi vill bo i ett bättre samhälle behöver vi ha bättre material. Sedan jag var liten har jag undrat vad som händer med all den plast och elektronik som bara slängs.

Idag har Sunil studerat och forskat i sex år på Högskolan i Borås och i juni doktorerade han med sin avhandling ”Properties and Performance of Regenerated Cellulose Thermoset BioComposites”.  Men hur hamnade Sunil här? Vi får backa bandet.

– Egentligen ville jag till Australien, men det gick inte att få stipendier för studier dit. Då hittade jag masterprogrammet i resursåtervinning vid Högskolan i Borås, under perioden som utbildningarna fortfarande var gratis för internationella studenter. Sedan lyckades jag träffa professor Michael Tittus från högskolan när han besökte Indien och efter det sökte jag in – och det har jag inte ångrat en enda gång. Jag känner att jag har hamnat på rätt ställe.

Livet i Sverige en positiv förändring

Sunil är uppvuxen i Chennai  i Indien. En, med hans ord, rätt stor metropol. Chennai har fem till åtta miljoner invånare, beroende på hur man räknar, och är Indiens femte största stad. En stor kontrast jämfört med Borås.

– Ändå är det här jag blivit social. Att resa hit förändrade mig. Tidigare var jag inte så social, jag lade mest tid på det akademiska, men på min disputationsfest var vi över 80 personer och nästan alla var från tiden här i Sverige, vilket känns fantastiskt.

De första två åren fick han bo i en lägenhet i källaren hos en av lärarna vid Högskolan i Borås. Sunil berättar att det var under den perioden som han lärde sig om den svenska kulturen, om maten och om det svenska sättet att vara på.

– Människor här har ett helt Sunil Kumar Ramamoorthy under disputationen med blombukett bredvid sigannat sätt att se på livet jämfört med i Indien. Livet där var mer stressfyllt.

– I Chennai spenderade jag mycket tid på att pendla, men jag såg aldrig samma personer under resorna. Här ser jag samma personer på bussen varje dag och i Borås är det mindre avstånd vilket gör att man har möjlighet att göra annat utanför det akademiska. Det är så som jag kom att bli intresserad av bondgårdar och skogen.

Idag är han den yngsta doktorerade ingenjörsforskaren på högskolan och att ha doktorerat redan vid 27 års ålder ger honom många år framöver att fortsätta sin forskning på. Nu blickar han framåt på allt han kan göra framöver.

– Jag vill fortsätta inom det akademiska, fortsätta min forskning och även lära ut och motivera studenter. De ska lämna klassen med ett nytt sätt att tänka. Det har jag fått från mina lärare här, motivation och förmåga att tänka på annorlunda och nya sätt. Det är på grund av de forskare och professorer jag haft under min utbildning som gör att jag själv nu vill börja lära ut och forska vidare.

Forskar Grand Prix 2015

Missa inte Sunil Kumar Ramamoorthys medverkan i Forskar Grand Prix – tävlingen där forskare ska göra den bästa presentationen av sin egen forskning på 4 minuter. Presentationen ska vara så fängslande, inspirerande och pedagogisk som möjligt. Sedan bedömer en jury och publiken insatserna och utser tillsammans en vinnare. Tävlingen går av stapeln den 25 september kl. 17:30. Läs mer om Forskar Grand Prix

Relaterat material

Nyhet Högskolan i Borås: Ung doktorand gör kompositer av trämassa och sjukhuslakan
Nyhet Sveriges Radio: Sjukhuslakan kan bli bildörrar

Text: Jennie Olsson
Bild: Sunil Kumar Ramamoorthys privata, Jennie Olsson