Huvudmeny

2015-02-11 16:45

SIIR-forskare reflekterar


Vi har bett våra forskare på SIIR att reflektera över något aktuellt, inom eller utanför sin forskning. Denna gång är det Hannes Göbel, doktorand inom informatik och Stavroula Wallström, doktorand inom företagsekonomi/marknadsföring, som reflekterar.

Design i Handelslabbet

Ett grundläggande syfte med Högskolans digitala handelslabb är att stödja ett dubbelt uppdrag: 1) att bidra med kunskap till forskarsamhället (kunskapsbasen) och 2) att bidra med innovationer till näringslivet (praktiken). Den forskning som bedrivs är emprinära, d.v.s. forskare och praktiker arbetar tillsammans för att finna lösningar på praktiska problem. På detta vis skapas ett ömsesidigt utbyte mellan akademin och praktiken som i sin tur möjliggör bättre resultat snabbare.

Hannes GöbelI det digitala handelslabbet har vi sedan starten 2013 bland annat arbetat med att skapa strategier för att uppfylla de dubbla uppdragen. Men, en strategi är sällan bra om den inte förmedlas och omsätts i praktiska och operativa handlingar. För detta krävs gemensamgjorda processer och metoder och min bild är att dessa ännu inte är förankrade eller implementerade i organisationen. Detta kan leda till att det operativa arbetet i handelslabbet blir lidande t.ex. genom att praktiker och forskare får svårare att starta upp projekt. Därmed inte sagt att resurser i handelslabbet inte genomför forskningsprojekt med hög kvalitet idag.

Design Science Research (DSR) är ett paradigm som har haft ett stort inflytande på flera områden, inte minst inom informatik och datavetenskap. I DSR läggs särskilt fokus på att skapa ny kunskap genom design (läs konstruktion) och utvärdering av de designade artefakterna (t.ex. digitala innovationer, metoder och modeller). Enligt DSR skall artefakterna  byggas i nära samspel med ett tillämpningsområde (verksamhet). Eftersom IT har en mycket central roll i det digitala handelslabbet samtidigt som syftet med DSR stödjer det dubbla uppdragen påstår jag att det finns en god potential för DSR att infria handelslabbets operativa behov.

Denna korta reflektion är naturligtvis långt ifrån tillräcklig för att fatta ett beslut i frågan. Jag vill därför föreslå en gemensam diskussion mellan praktiker, informatiker, ekonomer och dataloger som syftar till att diskutera ”DSR som en tjänst” vilken erbjuds i handelslabbets tjänsteportfölj. Jag tror att en sådan ansats inte bara kan stödja och uppfylla handelslabbets strategi men också att den har kapacitet att stödja Högskolans devis ”vetenskap för profession”. 

Tillägg

Naturligtvis finns det andra goda styrkor och fördelar med ett innovationslabb av typen digitalt Handelslabb. Forskning har t.ex. visat att ett sådant labb även skapar goda fördelar för det lärosäte som ”hostar” konceptet. Exempel på sådana fördelar är utökade möjligheter för studenter, marknadsföring av lärosätet och motiv för att attrahera erkända forskare. Mer om det vid ett annat tillfälle. 


Om rutiner

Stavroula WallströmSå här års (precis efter jul- och nyårshelgerna när den här texten skrevs) kan jag inte låta bli att tänka på hur snabbt vi kommer tillbaka till våra rutiner. Från att ha legat i soffan och ätit choklad ena veckan till att nästa vecka ställa väckarklockan och gå upp timmar innan solen tar sin plats bakom molntäcket. Tillbaka på jobbet och allt är precis som vanligt.

På många sätt kan det vara skönt att befinna sig i en rutin. Att slippa tänka för mycket på vad det är som ska göras utan bara koncentrera sig på att göra det. Ibland kommer jag dock på mig själv med att göra saker utan att riktigt veta varför jag gör det. Det drar tankarna till Pierre Bourdieu[1] och begreppet habitus. Habitus är en social struktur och Bourdieu menar att ett beteende blir en del av en social struktur när vi inte längre kommer ihåg syftet med det specifika beteendet. Det betyder inte att det inte finns ett syfte, utan att vi helt enkelt inte kommer ihåg syftet. Skillnaden ligger i hur medvetna vi är om varför vi gör saker.

När man kommer tillbaka efter en ledighet är det lätt att bara falla in i rutinen, men det finns också möjlighet att reflektera över den. Kanske känns rutinen inte riktigt lika självklar som den gör när man är mitt i den. Kanske finns det möjlighet att upptäcka saker som inte längre har ett syfte. Saker som kanske inte ens längre behöver göras, eller som behöver förändras. Kanske kan julen med all sin tradition också vara en tid för förändring.


[1] Se till exempel Bourdieu, P. (1977). Outline of a Theory of Practice. Cambridge: Cambridge University Press.

Foto: Henrik Bengtsson och Colourbox