Huvudmeny

2015-02-24 07:00

Söker facit till ett långt och friskt liv


Aktiva seniorer i Skövde och Borås sitter inne på svaret. De vet hur man gör för att leva länge och hålla sig frisk. Nu ska forskare från Borås och Skövde undersöka deras gener i kombination med beskrivningar av deras livsstil, för att få en inblick i hur man gör.

En sal full med 70-95 åringar. De sköljer sina munnar. Ingen får äta något. Genetikprofessorn Fredrik Ståhl från Högskolan i Borås håller en föreläsning om åldrande. Sedan slås dörrarna upp och rummet fylls med doften från kaffe och kanelbullar.

Fredrik Ståhl

– De som är med i studien ska spotta helst två milliliter saliv i en burk så att vi kan analysera deras DNA. Det är rätt mycket, därför är det väl genomtänkt att låta doften av bullar stimulera salivproduktionen, säger han.

Ingen får äta precis innan de lämnar salivprovet, och de måste skölja munnen noga först. Annars kan resultatet av DNA-analysen bli konstiga korsningar mellan människa, äpple och halstablett. Förutom salivprovet får seniorerna som deltar i studien fylla i ett frågeformulär om sin livsstil.

– Vi menar att varje person i studien har lyckats matcha sin genuppsättning till sitt leverne på ett framgångsrikt sätt, eftersom de har lyckats bli 70-95 år och är friska. De är ett facit, säger Fredrik Ståhl.

Hittar svar med grupperingar

Forskarna ska gruppera deltagarna utifrån deras livsstil. Exempelvis grupp A: personer som har dansat mycket och aldrig druckit alkohol eller grupp B: en grupp med storrökare som aldrig motionerat. De hoppas kunna se att de olika grupperna har olika genuppsättningar när man jämför dem med varandra.

Om forskningssamarbetet Skövde – Borås
Forskningssamarbetet mellan Högskolan i Skövde och Högskolan i Borås började efter att den tidigare regeringen efterlyste ett utvidgat samarbete mellan landets mindre och medelstora lärosäten. Syftet är att utveckla konkurrenskraftiga forskarmiljöer som bidrar till att forskningsresultat kommer till verklig nytta utanför den akademiska världen. Läs mer om samarbetet.

– Om man har ett hum om vilka sjukdomar man har i släkten eller vad ens släktingar har dött av, alltså vilka gener man har, då skulle våra resultat kunna fungera som ett facit på vilken livsstil man bör ha för att bli gammal och frisk, säger Fredrik Ståhl.

– Men om det visar sig att alla grupperingar har likadana genvariationer. Då är svaret att generna inte spelar någon roll. Innan året är slut kommer vi att ha någon form av resultat, fortsätter han.

Undersökningen är indelad i två faser. Efter att forskarna grupperat deltagarna och jämfört grupperna mot deras gener, kommer de att slumpvis välja ut personer för djupintervjuer, för att få en ännu bättre och mer detaljerad bild av hur de har levt sina liv.

Nytänkande forskning

Fredrik Ståhl och hans kollegor är inte de första forskarna att leta efter nyckeln till ett långt liv. Kostråd och tips om fysisk aktivitet, framtagna av forskare för att vi ska leva längre, finns det gott om. Dessa undersökningar vilar vanligen på stora grupper och ger statistiskt säkerställda resultat som normalt stämmer för flertalet människor, men behöver inte stämma för den enskilda individen.

Träff i Skövde

En annan typ av forskning studerar istället enskilda individer och deras åldrande. Särskilt har man studerat så kallade centenarianer – personer som är 100 år eller äldre. Varför blir just de så gamla och friska? Dessa personer ger råd som att äta choklad, använda olivolja både invärtes och utvärtes, inte blanda sig i andras angelägenheter eller vara snäll mot andra människor.

– Men deras råd är inte värda något. De har helt enkelt bra gener. Precis som vissa människor har väldigt dåliga genetiska förutsättningar, säger Fredrik Ståhl.

Man har också funnit att många centenerianer har genvarianter som på olika vis gynnar ett friskt åldrande. I många fall är dessa genvarianter kopplade till en process kallad autofagi. Detta är en process som finns hos alla biologiska varelser för att ta hand om biprodukter i kroppen när ingen annan näring finns att tillgå.

Biprodukterna är svårnedbrytbara, de stannar kvar i kroppen och blir till skräp som misstänks bidra till uppkomst av till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och neurologiska sjukdomar som Parkinson. Autofagi kan framkallas genom svält men också genom att tillföra vissa bestämda ämnen, exempelvis dricka 100 glas rödvin om dagen (för att få tillräckligt av ett ämne som heter reservatrol) eller äta vetegroddar (ämnet som framkallar autofagi heter då spermidin).

– Detta fungerar vid test på djur men är inte undersökt för människor och det är därför högst tveksamt om man kan rekommendera sådana åtgärder.

Vill veta hur det har gått till

Forskarna i projektet tror att var och en av deras aktiva seniorer, genom sin livsstil, har matchat sina individuella genetiska förutsättningar så lyckosamt att de blivit både gamla och friska.

– Det verkligt intressanta är inte vad de enastående 100-åringarna gör och vilka genvarianter de har, utan snarare hur alla vi andra, som har en mindre extrem blandning gener, ska göra för att hålla oss friska långt upp i åren, fortsätter Fredrik Ståhl.

Studien som nu är igång ingår i ett projekt vid högskolorna i Borås och Skövde. Efter två möten som anordnats tillsammans med Aktiva seniorer i Skövde har forskarna hittills fått in prover från 150 personer. Helst vill de få ihop 800 prover. En ny träff med föredrag och datainsamling genomförs i Skövde 3:e mars och snart kommer de arrangera träffar även i Borås.

Fler nyheter inom området Människan i vården

Text: Anna Kjellsson
Porträttbild: Ulf Nilsson
Bild: Sandra Karlsson