Huvudmeny
Fatimat Bakare

2015-05-12 07:30

Tyg och mjölksyra blir hållbara kompositmaterial


Instrumentpaneler i bilar gjorda av lin och mjölksyra? Ja, i framtiden kan kompositmaterial som tillverkats av biobaserade råvaror mycket väl användas i bilar och flygplan. Doktoranden Fatimat Bakare vid Högskolan i Borås har utvecklat metoder för att skapa sådana material.

– Jag vill stimulera användandet av biobaserade material, säger doktoranden Fatimat Bakare. Förutom att det är miljövänligt ger det också billigare produktionsprocesser, eftersom råmaterialen redan är tillgängliga. Den här produkten har en hållbarhet som redan nu absolut kan jämföras med en del vanliga, syntetiska kompositmaterial, i alla fall när det gäller inomhusbruk.

Kompositmaterial kan förenklat förklaras som konstgjort sammansatta material. De används i bilkomponenter, sportartiklar, behållare och som implantat i kroppen. Fatimat Bakare ingår i en forskargrupp på Högskolan i Borås som ägnar sig åt att utveckla nya kompositmaterial. Hon har byggt vidare på tidigare forskning om hur kompositmaterial kan skapas av mjölksyra och tyg, och har nått fram till material som till 90 procent är biobaserade.

Fakta
Avhandlingen: Development of biocomposites from lactic acid thermoset resins and cellulose fibre reinforcements
Av: doktoranden Fatimat Bakare
Vid: Högskolan i Borås
Huvudhandledare: Professor Mikael Skrifvars, Högskolan i Borås
Disputation: 13 maj 2015, kl 10, rum E310, Högskolan i Borås

– Det tror jag inte har gjorts någonstans tidigare, säger hon. Jag har sökt, men inte hittat, rapporter om sådana resultat. Men det finns andra kompositmaterial som till viss del är biobaserade, bland annat ett som används av bilmärket Corvette.

Återanvändning av befintliga material

I korthet skapas kompositmaterialen genom att tygstycken impregneras med en lösning med bland annat mjölksyra i lager efter lager, varefter alltihop snabbt härdas i en press med högt tryck och hög temperatur. Problemet med tidigare försök med mjölksyra var att lösningen var för tjock för att tränga in i textilmaterialet på ett bra sätt. Fatimat Bakare har provat sig fram med många olika varianter av lösningar, där hon har försökt få så stor andel som möjligt av biobaserade ingredienser, som mjölksyra. Lösningarna har förångats och blandats med ämnen som ska göra dem mer lättflytande. Dessa lösningar har sedan testats på olika typer av biobaserade textilmaterial, som lin och viskos i olika vävnadssätt och stickningar.

– Nu har jag tre varianter på lösningar och textilier som fungerar bra, säger hon. De färdiga kompositmaterialens hållbarhet har testats på olika sätt, så att jag är säker på att de är tillräckligt starka. Den variant jag är mest nöjd med består till 90 procent av biobaserade råvaror. Den är också den som var mest komplicerad att få att fungera.

Materialen kan alltså användas i bilar och flygplan. Men det finns även andra användningsområden, som i byggnader eller båtar. Fatimat Bakare kommer från Nigeria och har ett stort intresse av återanvändning av redan befintliga material och att arbeta miljövänligt.  

– Många av våra vardagsföremål är gjorda av polymerer, alltså kompositmaterial, och jag vill hjälpa till att hitta nya och mer miljövänliga material och produkter. De råvaror jag har använt finns även i mitt hemland och jag hoppas kunna bidra till mer ekologiska levnadssätt.

Text och foto: Lena M Fredriksson