Huvudmeny

2015-03-11 11:06

Evidens omsatt till praktiskt handlande


Evidensbaserad praktik är ett begrepp som från början myntades inom vården. Nu är ämnet aktuellt på bred front inom offentliga verksamheter, inte minst omsorg, socialtjänst och skola. Men det gäller att vara medveten om att evidensen har många ansikten, påpekade Morten Sager vid sin föreläsning på FoU Sjuhärad Välfärd.

Evidens handlar om bästa tillgängliga kunskap, att samhällets olika välfärdsverksamheter ska utgå från vetenskaplig grund.

– Det har gjorts relativt omfattande satsningar från regeringen för att till exempel göra både socialtjänsten och angränsande delar av hälso- och sjukvården mer evidensbaserad, berättar Per-Åke Karlsson, lektor och vetenskaplig ledare vid FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS).

Ett 50-tal personer kom till seminariet som FoUS arrangerade tillsammans med Akademin för vård, arbetsliv och välfärd vid Högskolan i Borås. På plats fanns bland annat terapeuter, verksamhetsutvecklare, socialsekreterare och sjuksköterskor från både kommun och region samt personal från högskolan.

Morten SagerFöreläsaren Morten Sager är en av landets mest namnkunniga i ämnet. Han är lektor i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet (GU), och bedriver forskning kring hur evidens kan omsättas i praktiskt handlande. Han är också ansvarig för en unik masterutbildning inom ämnet vid GU. Målgruppen för den är framför allt chefer och verksamhetsutvecklare och blivande sådana, men även ”praktiker med ambitioner”, som han uttrycker det, det vill säga personal som har patient- och brukarkontakter dagligen.

Kontinuerligt utvecklingsarbete

Evidens handlar om forskning. Men paradoxalt nog, menar Morten Sager, kan effekten när man vill göra en verksamhet mer evidensbaserad bli att man tittar för mycket på forskningen. Han poängterar också att det finns olika metoder att få fram evidens, och att man bör vara medveten om att olika källor har både för- och nackdelar.

– Är man inte medveten om det finns risk att man blir en passiv mottagare av evidens, jag tycker att man ska vara aktiv eller till och med proaktiv istället, säger han.

Han påpekar också att evidensbasering innebär ett långsiktigt utvecklingsarbete.

– Det ska inte vara tillfälliga fyrverkerier eller projekt, utan det ska vara ett kontinuerligt arbete och det måste finnas utrymme i verksamheten för personer som ägnar sig åt förändring.

Har du några konkreta råd kring att göra verksamhet mer evidensbaserad?

– Börja i verksamheten och analysera vad som fungerar och inte. Dessutom för vem det fungerar och för vem det inte fungerar. Det är bra att tänka till eftersom det tar kraft att förändra och kostar både i tid och pengar. Därefter måste man vara medveten om att det sällan går som man tänkt sig – men det kan bli bra ändå!

Text och foto: Pia Mattzon

Master i evidensbasering
Unikt program för den som vill arbeta med

  • Beslutsprocesser i tvärprofessionella organisationer
  • Förändringsarbete inom viktiga samhälleliga institutioner
  • Ökad kunskapsanvändning i välfärdens verksamheter

Programmet kan läsas på halvfart eller helfart. Läs mer www.gu.se/evidensbasering