Huvudmeny

2015-03-18 15:45

Olika förutsättningar för jämförelse mellan forskare


Det finns i dag ingen enhetlig standard för hur bibliometriska indikatorer används vid resurstilldelning inom lärosäten. Det innebär att forskare gynnas på olika sätt på olika lärosäten. Detta visar en ny rapport från Högskolan i Borås inom området bibliometri.

Resursfördelningsmodeller på bibliometrisk grund vid ett urval svenska lärosätenBibliometri är ett sätt att mäta forskningskommunikation, produktion och synlighet. Olika bibliometriska indikatorer, som till exempel antal publikationer och antal citeringar, används när resurser ska delas ut till forskning inom lärosäten. Gustaf Nelhans, universitetsadjunkt och forskare och Pieta Eklund, doktorand och bibliotekarie, vid Högskolan i Borås har kategoriserat de olika system som används och beskriver hur dessa kommer till uttryck i praktiken.

– Rapporten ”Resursfördelningsmodeller på bibliometrisk grund vid ett urval svenska lärosäten” är en översikt över hur läget ser ut i dag och den visar att forskare gynnas på olika sätt på olika lärosäten och att de inte har samma förutsättningar att jämföras med varandra, säger Pieta Eklund.

Vem riktar sig rapporten till?

– Den vänder sig till lärosätenas ledningar som riskerar att förlita sig på statiska fördelningsmodeller som minskar deras handlingsutrymme i strävan att ta fram enhetliga modeller. Rapporten vänder sig också till individuella forskare som får dubbla pålagor för prestation, där en väg kan vara att "gama systemet" istället för att publicera den forskning som de tror gynnar kunskapsbildningen i sitt ämnesområde bäst, förklarar Gustaf Nelhans.

– Dessutom riktar den sig till bibliotekarier och andra som är intresserade av att ha en överblick över de här modellerna. Särskilt bibliotekarierollen förändras när de i många fall får i uppgift att utföra beräkningar som ligger till grund för resurstilldelningen. Från att vara en stödjande resurs i högskolan läggs en kontrollerande roll på deras arbetsuppgifter. Frågan är om dessa roller är förenliga med varandra, säger Pieta Eklund.

Varför var den viktig att skriva?

– Det finns redan en bred litteratur om hur bibliometri kommit till uttryck på nationell nivå och likaså en del skrivet om hur modellerna har en performativ roll i förhållande till forskarna. Vi har identifierat en lucka i kunskapsläget vad gäller hur fördelning sker inom lärosätena. Denna forskningsrapport har fungerat som en startpunkt för ett fortsatt arbete med att undersöka hur det ser ut på alla svenska lärosäten och vidare studier tillsammans med andra kollegor vid Högskolan i Borås och Lunds universitet, säger Gustaf Nelhans.

Vad är det viktigaste ni hoppas att läsaren tar med sig?

– Att användningen av bibliometriska indikatorer i resurstilldelningssystem är en komplex fråga och att det är svårt att göra forskning jämförbar över disciplingränser. Detta på grund av att olika discipliner har olika publicerings- och citeringstraditioner. Vi vill också visa på risken med att om lärosäten har för stor tillit till kvantitativa mått när forskningsprestationer räknas kan det få effekt på vilken typ av forskare som efterfrågas och anställs.

 

Om rapporten

Rapporten ”Resursfördelningsmodeller på bibliometrisk grund vid ett urval svenska lärosäten” är nummer 30 i högskolans rapportserie Vetenskap för profession.
Författare: Pieta Eklund och Gustaf Nelhans.

Läs rapporten i fulltext

Arbetet har redan fått ett genomslag genom att Vetenskapsrådet (VR) låtit Gustaf Nelhans och Pieta Eklung få slutordet i sitt förslag till hur den kommande nationella resurstilldelningsmodellen ska se ut. Läs mer i Forskningsutvärdering i Sverige – FOKUS

Kontakt

Gustaf Nelhans, Tfn: 033-435 5985, E-post: gustaf.nelhans@hb.se
Pieta Eklund, Tfn: 033-435 5952, E-post: pieta.eklund@hb.se

Text: Ida Borenstein