Huvudmeny

2015-10-29 08:00

Ny forskningsantologi granskar ungdomars läsning


Hur påverkar internetanvändningen unga vuxnas litteraturläsning? I en tid då internetanvändningen blir allt mer omfattande samtidigt som ungas läsförståelse i Sverige ligger långt under genomsnittet bland OECD-länderna släpps boken ”Litteraturen på undantag? Unga vuxnas fiktionsläsning i dagens Sverige”. Den är ett resultat av tre års forskning där 500 unga vuxna har fått komma till tals.

Skans Kersti NilssonForskningsantologin omfattar nio studier av unga vuxnas (16-25 år) förståelse av och förhållande till fiktionsläsning. Den är resultatet av ett treårigt forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet, där Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås och Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet samarbetat. Projektet är empiriskt inriktat, vilket innebär att de cirka 500 unga vuxna som deltagit här står i fokus och själva kommer till tals.

Skans Kersti Nilsson, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan, är en av bokens fyra författare.

– Under de senaste cirka femton åren har frågetecken rests kring vilka effekter en omfattande internetanvändning kan få på exempelvis unga vuxnas litteraturläsning. Enligt statistiska mätningar har internetanvändningen mer än femdubblats under de senaste tio åren. De senaste PISA-mätningarna visar också att läsförmågan bland 15-åringar i Sverige idag ligger långt under genomsnittet bland OECD-länderna. Mot bakgrund av detta har forskningsprojektet ställt frågor om hur unga vuxna läser litterära texter, vilka attityder de har till fiktionsläsning och hur deras medievanor ser ut i övrigt.

Data har insamlats genom enkäter och fokusgruppintervjuer samt en longitudinell studie, som jämför resultatet av de nationella proven i svenska år 2000 med resultatet av motsvarande prov i en mindre elevgrupp år 2012.    

Om projektet: Forskningsprojektet ”Fiktionsläsningen i internetsamhället – litteraturens betydelse för unga vuxnas personlighetsutveckling och omvärldsorientering” finansierat av Vetenskapsrådet 2011-2013, har inkluderat över 500 unga vuxnas textkommentarer, enkätsvar och intervjudiskussioner. Projektet har avrapporterats i boken Litteraturen på undantag? Unga vuxnas fiktionsläsning i dagens Sverige (Makadam förlag, 2015). Författare till boken är Skans Kersti Nilsson, forskare vid Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås, Torsten Pettersson, professor vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, Maria Wennerström Wohrne, filosofie doktor i litteraturvetenskap, Uppsala universitet och Olle Nordberg, doktorand i litteraturvetenskap, Uppsala universitet.

– Jag vill poängtera att resultaten beror på hur frågor ställs och vilka metoder som används. Flera av enkätstudierna utgår från begreppet litterär kompetens i vid mening. Resultaten visar att förmågan att förstå enkla berättelsers handling är god, men vad beträffar litteraturens särskilda kvaliteter och egenskaper, som exempelvis bildspråk, är förmågan däremot inte alls god.

Detta innebär att majoriteten av eleverna saknar förmåga att förstå litteraturen på dess egna villkor. I ett par andra studier ställs begreppet djupläsning, förmågan att reflektera kring texten, i fokus. Resultatet av den ena studien visar att djupläsning är knuten till uppskattning av litteratur och läsning men också till grad av internetanvändning mätt i antal timmar per dag. Av den andra, fokusgruppsstudien, framkom många positiva och överraskande reflektioner från deltagarna, exempelvis: ”Fantasi är en form av kunskap”; ”Du skapar medan du läser”; ”När jag läser vill jag höra min egen röst”.        

Litteratursyn i gymnasieskolans läroplan i svenska 
– Läroplanen i svenska har en markerat positiv syn på litteraturläsning, menar Skans Kersti Nilsson. Det betonas att vi genom språket och skönlitteraturen lär känna vår omvärld, våra medmänniskor och oss själva. Personlighetsutveckling och omvärldsorientering motsvarar också de unga vuxnas kognitiva och utvecklingspsykologiska stadium i livet. Men när man granskar kursernas examensmål, kan man konstatera att färdigheter som muntlig och skriftlig framställning, argumentationsteknik, sammanställning av texter och källkritik prioriteras före litteraturen. Min personliga uppfattning är att sådan färdighetsträning bör integreras i alla ämnen i gymnasieskolan. All ämneskunskap fordrar ju sin specifika tillägnelse och läsart. Den slutsats man kan dra är att litteraturen har satts på undantag i gymnasieskolans läroplan.

Tidigare forskning: Forskning har visat litteraturläsningens goda effekter som stärkt förmåga att förstå andra människors tanke- och känslovärld, dvs. empati. Psykologiska studier visar att fiktionsläsning i högre grad än faktalitteratur kan bidra till en utveckling av den egna personligheten i riktning mot bättre förståelse av andra. Abstraktionsförmågan gynnas av att föreställningsförmågan stimuleras.  Utöver empati anses fiktionslitteraturen underbygga läsarens identitetsformning. Det har riktats kritik mot en alltför onyanserat optimistisk bild av läsningens goda effekter: ”Man blir inte en bättre människa av att läsa litteratur.” Ingen forskning tyder på samband mellan litteraturläsning och altruism, dvs. oegennyttiga handlingar. Däremot har forskning visat att reflekterande läsning av kvalitetslitteratur stärker empati, upplevelse av självförståelse och social orientering.

Vad kan man göra?
I bokens avslutande kapitel fokuseras på konstruktiva möjligheter och lösningar.  Det behövs mer tid till undervisning om litteraturens särskilda egenskaper och kvaliteter liksom möten med en mångfald av olika litterära texter. Ändå har antalet timmar i svenskämnet i gymnasieskolans yrkesinriktade program totalt sett skurits ner.

 – Man kan fråga sig om det inte är en demokratifråga att hela gymnasieskolan får samma tidstilldelning i svenska, menar bokens författare. Man kan också utveckla metoder så att eleverna själva kan inse och uppleva den litterära textens många dimensioner, påpekar Skans Kersti Nilsson, som även vill betona litteratursamtalets betydelse i sammanhanget. 

– Här kommer bibliotekens litteratursyn till sin rätt med sina förmedlande metoder. Skolan har mycket att vinna på ett ökat samarbete med skolbiblioteken. Unga vuxna, som befinner sig i denna fas av livet då identitet och omvärldsorientering utformas, är öppna för och nyfikna på det som kan vidga världen och verkligheten för dem, menar hon.

Text: Ida Borenstein och Rebecca Lindholm
Genrebild:Colourbox
Porträttbild: Henrik Bengtsson