Huvudmeny

2015-10-30 07:30

Olika perspektiv gör vårdforskning framgångsrik


Vad är specifikt för vårdmötet i ambulanssjukvård? Hur kommer patienten till rätt vårdinstans så snart som möjligt? Vilka etiska dilemman kan uppstå i prehospitala och mer eller mindre akuta sammanhang? Hur kan ambulanssjuksköterskor ta hjälp av IT-stöd? En centrumbildning som forskar på många olika frågor inom samma fält, har visat sig vara en framgång för att nå ut med forskningsresultat i samhället.

PreHospenkonferensen
Den 10–11 mars 2016 går den 7:e PreHospenkonferensen av stapeln.

Syftet är att stimulera till kunskapsutveckling inom larmcentral, ambulanssjukvård, akutmottagning, primärvård och kommun. Dessutom erbjuder konferensen möjligheter till att bygga upp nya kontaktnät, eller underhålla gamla, för professionella och forskare.

Alla som på något vis arbetar med, eller berörs, av prehospital akutsjukvård är välkomna. Det kommer att finnas något intressant för alla på konferensen oavsett tidigare erfarenheter eller vilken profession du företräder.
Läs mer om konferensen. 

PreHospen vid Högskolan i Borås är kunskapscentrat vars frågor spretar åt många olika håll – men alla med prehospital sjukvård som gemensam nämnare. Numera har forskarlaget fått ett erkännande genom att bli en centrumbildning på högskoleövergripande nivå.

Vid PreHospen bedrivs vårdvetenskaplig forskning integrerat med medicinsk- och vårdorganisatorisk forskning inom verksamheter som larmcentral, ambulanssjukvård, akutmottagning, primärvård och kommunal hälsa- och sjukvård.

– Alla i vår forskargrupp är engagerade forskare, men som alla fokuserar på olika projekt, säger Birgitta Wireklint Sundström, som är föreståndare vid PreHospen. Att vi har så olika intressen, om än med en gemensam nämnare, är unikt. Våra olikheter bidrar till en kreativ forskarmiljö där vi kan gå vidare med och hitta synergieffekter mellan olika projekt.

Birgitta Wireklint SundströmBirgitta Wireklint Sundström, föreståndare för PreHospen – Centrum för prehospital forskning i Västra Götalandsregionen, arbetar tillsammans med forskningskoordinatorn Johan Norling.

Vad har PreHospen betytt för det omgivande samhället?

– Vi bedriver egentligen ingen teoretisk forskning, utan alla i vår forskargrupp ägnar sig åt klinisk och patientnära forskning där vi hämtar in data från vården, säger Birgitta.

– Våra resultat har lett till konkreta förändringar i hur man faktiskt bedriver vård. Det kan röra sig om många olika frågor, som till exempel behandlingsriktlinjer som gör att patienten snabbare kommer till rätt vårdinstans, hur man arbetar med hjärtstoppspatienter eller gör en bedömning av en eventuell blodförgiftning.

Sedan starten för 16 år sedan har PreHospens målsättning alltid varit att nå ut med ny kunskap till dem som jobbar praktiskt ute på fältet. En viktig del i detta är givetvis att forskarna själva verkar inom praktiskt vårdarbete. En annan viktig del är anordnandet av symposier och konferenser, där förhoppningen är att nå ut till fler än bara dem som arbetar med ambulanssjukvård på beslutsfattande nivå.

– Vi funderar hela tiden på hur vi kan vara till nytta för ambulanssjuksköterskornas kunskapsutveckling – för att på så sätt komma patienten till nytta i nästa steg. Ambulanssjuksköterskorna har en egen kompetensbeskrivning, och det är i den som många av oss hämtar sin identitet och inspiration att beforska de kliniska frågor, utmaningar och problem som är tydliga i kompetensbeskrivningen. Däri ligger också utmaningen; att inte tappa denna identitet och bli alltför teoretiska.

Kan du peka ut någon särskild framgångsfaktor som bidragit till att PreHospen lyckats så bra med att nå ut med sina resultat?

– Vår mångfald bland forskarna har bidragit till den kreativa miljön, där vi kan tagga varandra och hitta nya projekt tack vare att vi har olika kompetenser. Vi har dessutom en forskningskoordinator knuten till centrat, som hjälper oss med projektledning och att skapa en organisation för att komma vidare med våra idéer. Genom koordinatorns hjälp får våra kreativa idéer en strukturell ram av tidsramar och handlingsplaner. Inte minst när vi ska arbeta med våra symposier och konferenser har detta varit ovärderligt.

Vad blir nästa steg?

– Nästa steg hoppas jag blir att etablera så kallade kliniska lektorat inom ambulanssjukvården. Detta innebär att våra forskare finns ännu mer på plats i klinisk ambulansverksamhet. På så vis skulle vi kunna arbeta ännu mer med klinisk datainhämtning, inspirera till vårdutveckling och implementera våra forskningsresultat. Vi är bara i början av detta utvecklingsarbete.

Fler nyheter inom området Människan i vården

Text och bild: Helen Rosenberg