Huvudmeny
När arbetslivsforskare från Västsverige träffades diskuterades bland annat segregering och Job Crafting

2016-08-24 07:00

Arbetslivsforskare som kan förändra samhället


Vad är på gång inom arbetslivsforskning just nu? Den 16-17 augusti träffades arbetslivsforskare från Västsverige på Högskolan i Borås för att samla gemensam kraft. De har möjlighet att göra skillnad för oss alla – även om de ibland är lite obekväma.

Forskare från Högskolan i Borås, Göteborgs universitet, Högskolan i Halmstad, Karlstads universitet och Högskolan Dalarna träffades i Borås för att uppmärksamma viktiga frågor inom forskningsfältet arbetsvetenskap just nu.

Att döma av diskussionerna listades segregering högt. Tanken om att skolan ska fostra våra barn och arbetet oss vuxna, är inte obekant. Hur vi ser på arbete skiljer sig – som mål eller medel – men i tider av stor migration står fler än någonsin helt utan. 

Tudelad arbetsamarknad ett problem

– Vi har en del av befolkningen som jobbar ihjäl sig och vi har en del av befolkningen som inte har något arbete alls. Det är inte hållbart för någon, säger Anna Peixoto, universitetslektor vid Göteborgs universitet.

Hon tror att det finns behov av att luckra upp normen om åtta timmars arbetsdag och uppfattningen om vad ett arbete är. För att ge två exempel. 

– Vi ska komma ihåg att arbetslivsforskning är komplext. Vi behöver teorier och metoder som kan hjälpa oss att förstå hur ett föränderligt arbetsliv fungerar för att kunna bistå politik och praktik. Forskningen måste bedrivas med hög vetenskaplig stringens, säger hon.

Det är också viktigt med positionering – att få omvärden att förstå nyttan och kvalitén av arbetslivsforskning. För vad skulle egentligen hända om vi inte hade någon? Det vet vi inte. Däremot vet vi att tidigare forskning har lett till förändringar i form av bättre hälsa bland medarbetare och ett bättre arbetsliv.

Arbetslivet har blivit girigt

– Det finns de som kallar oss för eländesforskare. Vi identifierar möjligheter och hinder i arbetslivet och det vi ser just nu är att det har blivit girigt. Arbetsgivarna vill ha ut så mycket som möjligt av den enskilda medarbetaren och fortsätter vi så här så blir det inte bra, säger Ann Bergman, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet.

– Att kalla oss för eländesforskare är ett sätt att förminska det vi gör. Sanningen är att våra forskningsfrågor är mycket angelägna om man vill ha ett hållbart arbetsliv, och det är något som påverkar oss alla.

Samtidigt menar Ann Bergman att sociala processer är sega processer och att det därför är viktigt att vara uthållig, orädd och ibland obekväm.

– När vi tar arbetstagarens sida kan vi uppfattas som obekväma. Det är bara att stå på sig.

Nytt begrepp som avseglar vår tid

Under forskarträffen diskuterades även nya företeelser och begrepp i arbetslivet och hur det påverkar arbetet på olika sätt. Ett sådant kallas för Job Crafting. Det handlar om att man som medarbetare själv snickrar ihop sin arbetssituation för att den ska bli så optimal som möjligt.

Lotta Dellve, professor i arbetsvetenskap vid Högskolan i Borås och vid Göteborgs universitet, berättar mer.

– Man blir bättre på att vara kreativ, man utvecklas och man kan anpassa arbetet efter eventuella hälsoproblem. Exempelvis kanske man måste ta pauser ofta eller lägga upp arbetet annorlunda för att orka med.

Men Job Crafting kan också ställa orimliga krav på medarbetaren som själv ska skapa sin arbetssituation. Organisationen behöver därför ett ett nära ledarskap och fungerande stödresurser.
 
– Medarbetaren kan behöva hjälp att identifiera resurser och krav. Exempelvis gäller det att hitta en balans och inte ha överdrivna krav. Job Crafting kan vara ett sätt att göra arbetet meningsfullt och dessutom är det mycket roligare när man själv får bestämma lite mer! 

Gemensamma krafter blir en bok

Vid forskarträffen på Högskolan i Borås diskuterades inte bara framtida forskningsområden. En hel dag ägnades också åt ett pågående arbete med en gemensam lärobok.

– Det är en introduktion, inte bara till ämnet arbetsvetenskap utan också till vetenskap i stort. Eftersom olika forskare bidrar till olika kapitel fungerar bokprojektet som ett erfarenhetsutbyte och en möjlighet att stärka varandras utbildningar, säger Päivi Riestola, arbetslivsforskare vid Högskolan i Borås och ansvarig för träffen.

Boken beräknas att bli färdig under 2017 och kan introduceras som kurslitteratur i utbildning under 2018.


Text och bild: Rebecca Lindholm