Huvudmeny
Dator och förstoringsglas

2016-08-31 13:32

Ny forskning om hur flyktingar navigerar i informationssamhället


”Var kan mina barn gå i skolan? Hur får jag vård? Hur hittar jag en bostad?” Att etablera sig i ett nytt samhälle kräver massvis med ny information, men hur man som flykting anpassar sig till en ny kultur och faktiskt hittar informationen är ett än så länge outforskat ämne. Det vill ett nybildat forskarlag vid Högskolan i Borås ändra på.

­– Det finns mycket forskning om flyktingar, och det skapas också mycket information som riktar sig till flyktingar. Men det är ingen som tidigare har studerat hur den här gruppen faktiskt inhämtar och förhåller sig till information. Vi är här i absolut framkant, säger professor Annemaree Lloyd som leder det nya forskarlaget.

Annemaree Lloyd och hennes kollegor har intervjuat flyktingar och talat med personer som inom olika organisationer arbetar med information till dem som kommer till Sverige. Det de kunnat konstatera är att informationsbehoven är stora och komplexa, samtidigt som de som arbetar med informationen inte riktigt vet hur behoven ser ut.

– Den information som är riktad till flyktingar når inte alltid fram, och ibland händer det att felaktig information sprids, vilket är oroväckande. Den forskning vi nu håller på med är oerhört viktig för både flyktingar och för dem som arbetar inom olika myndigheter och organisationer.

Helhetsbild saknas

Ett av de stora problem forskarlaget lyfter upp är att olika organisationer och myndigheter inte har samordnat sig kring sina informationsinsatser, och att det därmed inte finns något bra sätt för den som letar att få överblick över hur olika delar av samhället hänger ihop med varandra och i vilken ordning man bör ta till sig olika typer av information.

– Vi ser tydligt att de flyktingar som vi pratat med vill bidra till samhället så snart som bara möjligt. De vill arbeta och studera, leva helt vanliga liv. Då är det frustrerande med långa väntetider, och blir ännu värre av att det inte finns någon tydlighet i hur samhället fungerar och hänger ihop, säger Ola Pilerot, som är en av forskarna i projektet.

Forskarlaget har också kunnat konstatera att flyktingar har informationsbehov av många olika slag. Ola Pilerot fortsätter:

– Det kan givetvis röra sig om information om hur man hittar en bostad, var du kan få vård eller var dina barn ska gå i skolan. Men det kan också handla om andra saker, som för den som varit länge i Sverige kan verka litet och obetydligt – sociala koder som att man ofta inte sätter sig bredvid någon på bussen om det finns en tom plats någon annanstans, eller hur man köar i olika sammanhang. 

Forskare med stor erfarenhet

I projektet SpIRIT (Supporting Information Practices in Refugees in Transition) ingår forskarna Annemaree Lloyd, professor, Frances Hultgren, universitetslektor, Ola Pilerot, universitetslektor, Gustaf Nelhans, universitetslektor, Ameera Mansour, doktorand och Amanda Glimstedt, universitetsadjunkt. Forskningsprojektet är ett av fyra projekt som fått pengar av Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT i syfte att öka forskningsvolymen vid akademin.

Forskarna i gruppen har inte tidigare arbetat tillsammans, men när de berättar kan man tydligt se hur de kompletterar varandra med sina olika styrkor. Annemaree Lloyd berättar att gruppens sammansättning varit enormt viktig för projektet.

– Till exempel har vi en kollega som pratar arabiska. Hon har kunnat förstå dem som vi har intervjuat både språkligt och kulturellt. Det har varit ovärderligt att vi haft med oss en kollega som inte bara fungerat som tolk, utan som också kan och är verksam inom vårt forskningsfält.

– På Bibliotekshögskolan har vi stor erfarenhet av att forska om informationspraktiker, och det här är vårt sätt att bidra till allt som händer i världen just nu. De studier vi gjort hittills är en bra början, men nu är vi på jakt efter mer forskningsmedel för att kunna fördjupa oss i de här områdena på ett sätt som samhället förtjänar, avslutar hon.

Text: Helen Rosenberg

Bild: Colourbox