Huvudmeny

2016-02-09 11:16

Hellre dynamisk förbättring än linjär implementering


Den tredje och sista delen av FoU Sjuhärad Välfärds seminarieserie om implementering bjöd på ett tredje perspektiv, enligt föreläsaren själv; Boel Andersson Gäre. – Jag pratar hellre om förbättringsforskning än implementeringsforskning, säger hon. För mig är implementering lite för linjärt – som att någon med kunskap levererar den till någon som inget vet.

– Men så ser det inte ut i våra kunskapsorganisationer idag, där finns väldigt mycket kunskap inte minst utifrån den lokala kontexten, fortsätter hon.

Det handlar om ”hur vi kan förstå hur vi kan förändra utifrån ny kunskap när den kommer”.

– Eller hur vi fångar den nya kunskap som vi kontinuerligt lär oss om det vi gör, säger hon.

Bild på Boel Andersson Gäre, professor vid Jönköping UniversityBoel Andersson Gäre är professor vid Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare på Jönköping University, och dessutom chef för Futurum, centrum för forskning och utbildning i Region Jönköpings län. Hon förklarar den förbättringsforskning som hon ägnar sig åt som ett dynamiskt och komplext sätt att närma sig frågan om hur arbetsplatser och organisationer förändrar för förbättring.  

– Det handlar om en ”sammangiftning” av det teoretiska och det praktiska, säger hon. Det innebär alltså inte att visa att teorierna inte behövs, utan vad man hittar för metoder att komma åt kunskap tillsammans med praktiken.

Hon förklarar att hon ”pratar på det sättet” eftersom hon kommer från praktiken själv. Hon är ursprungligen barnläkare och skrev en avhandling om barn med reumatiska sjukdomar. I sina studier utvecklade hon instrument som fångade patientens perspektiv. Hon tyckte att det var väsentligt att barnen själva besvarade frågor om sin egen kapacitet istället för att behandlande läkare fyllde i olika funktionsgrader i barnens journaler. Barnen fick då beskriva situationer ur sitt vardagsliv, till exempel hur det gick att öppna ett mjölkpaket eller kliva ur duschen.

– De talade om hur det funkar för dem och då blev det mycket mer värdefullt, både för professionen och för dem själva, förklarar Boel Andersson Gäre.

De erfarenheter av förändringsarbete hon fick genom avhandlingen fick hon nytta av som chef för barnkliniken i Jönköping. När kliniken därefter blev delaktig i en stor amerikansk studie om förbättringsmetoder, fick hon ytterligare möjligheter att jobba aktivt med förändrings- och förbättringsarbete.

– Då fick vi verktygen! De passade in för mig som ledare. För man leder ju inte pengar, man leder kunskap och relationer. Pengarna är medlen. Men ibland låter det som att det är tvärtom, säger Boel Andersson Gäre.

Reflektion över komplexiteten

De forskningsprojekt som hon lett inom förbättringsforskningen är tvärvetenskapliga och baseras på att försöka förstå hur förändringsarbete går till på ett mer systematiskt sätt: vad man behöver förstå som ledare för att kunna leda förändringar.

Bild på powerpoint-presentation av Boel Andersson Gäre– De utgår från ett kvalitetstänk och hur vi kommer fram något mer värdeskapande för dem vi är till för. Vi forskar för att förstå vad det är som gör av vi lyckas eller inte.

Ett 20-tal personer från verksamheter som kommunal hälso- och sjukvård, äldreomsorg, vård- och omsorgsförvaltning, BUP och hemsjukvård var på plats för att lyssna till Boel Andersson Gäre. Hon fick själv summera vad hon hoppades att förmedla till deltagarna i seminariet.

– Jag kan inte servera någon lösning ”så här gör man”, utan snarare en reflektion över komplexiteten i det här arbetet. Att verkligen se det, och att det inte är så linjärt – men att det går att hantera om vi reflekterar och försöker fånga det som sker på ett mer systematiskt sätt.

Med viss systematik kan man zooma in väsentliga delar och fånga upp dem.

– Och då kommer man in i de här hjulen av reflektion över arbetet i vardagen. Och med tanke på hur dynamiska verksamheter vi verkar inom när det gäller vård och omsorg – där det händer så mycket kring ny kunskap och plötsliga förändringar – så måste vi få till förändringskompetenta organisationer, säger Boel Andersson Gäre.

– Vi kan inte tycka och undra ”åh, är det aldrig färdigt?”, för det är det aldrig. I stället handlar det om ”hur ska vi leva och agera i detta?”.

Text och foto: Pia Mattzon

Läs mer om FoU Sjuhärad Välfärds seminarieserie om implementering i kommande nyhetsbrev, nr 1:2016. Du kan anmäla dig för prenumeration och läsa tidigare nummer här.