Huvudmeny
Ambulanspersonal

2016-02-17 08:28

Vad krävs av vården i katastrofsituationer?


Tema för PreHospenkonferensen vid Högskolan i Borås den 9–11 mars är Sjukvård i kris, krig och katastrofsjukvård. Vad passar då bättre än huvudtalare med lång erfarenhet av arbete i olika katastrofområden och en bakgrund som ordförande i Läkare utan gränser samt en representant från Svenska Röda korset?

Med detta tema vill konferensen ge möjligheter till forskare och yrkesutövare att lära mer och utbyta kunskaper och erfarenheter om vad som krävs när stora grupper av flyktingar kommer till Sverige. Behöver de tas om hand på något särskilt sätt? Hur? Och hur går det att samtidigt säkerställa vårdens kvalitet?

PreHospenkonferensen vid Högskolan i Borås den 9–11 mars 2016 riktar sig till alla som arbetar med eller berörs av prehospital akutsjukvård. Sista anmälningsdag är den 19 februari. 
Läs mer om konferensen
.

En person med stor erfarenhet från katastrofsituationer på olika ställen i världen är anestesisjuksköterskan Anneli Eriksson. Hon är projektledare på Karolinska Institutets kunskapscenter för katastrofmedicin och har tidigare varit verksam inom Läkare utan gränser (bland annat som ordförande). Hon om någon kan berätta vilka behov som är de viktigaste att tillgodose för människor under katastrofer.

– Det är egentligen inga konstigheter, säger hon. Vatten och sanitet, mat och tak över huvudet samt tillgång till sjukvård utifrån de behov som råder på platsen. Det är det som i första hand behövs för att hålla människor vid liv.

Stora skillnader i förutsättningar att undvika och hantera katastrofer

Hon betonar vikten av att förstå sammanhanget för att kunna avgöra hur allvarlig en katastrof är och vilka behov människorna som drabbas har.

Anneli Eriksson– De vanligaste orsakerna till att det blir katastrofer är att det inte finns tillräckligt med resurser på plats, säger Anneli Eriksson. Tänk på sådant som infrastruktur och möjlighet att ta hand om och hjälpa människor efter exempelvis en jordbävning. Förutsättningarna är väldigt olika på olika platser i världen. Jämför till exempel möjligheterna efter jordbävningar i Japan med dem på Haiti.

Något som är gemensamt för så kallade resurssvaga länder är att de ofta är hårt drabbade av sjukdomar som egentligen är ganska lätta att behandla på plats – om bara resurser finns: diarréer, infektionssjukdomar och liknande.

Men den globala sjukdomsbördan håller på att förändras även i de resurssvaga länderna, så att sjukdomar som diabetes och hjärtsjukdomar ökar även där.

– Då är det också viktigt att kunna bistå med kontroller och behandling för dessa sjukdomar under ett katastroftillstånd, när kanske transporter och leveranser av vanliga mediciner inte når fram eller den ordinarie sjukvården inte kan hålla öppet.

Snabb överblick och prioritering i stället för vanliga rutiner

Anneli Eriksson kommer att hålla ett keynote-anförande på PreHospenkonferensen, om vad som är en katastrofsituation och vilka behov som finns. Därefter kommer Catrine Hoel från Svenska Röda Korset att tala om sina erfarenheter av flyktingmottagande i Malmö.

Kunskaper från katastrofsituationer kan hjälpa oss att fokusera på rätt saker även i andra situationer där vi tvingas brottas med att resurserna inte räcker till.

– Då behöver man utgå från de resurser som finns och snabbt försöka få en överblick och prioritera det som är mest allvarligt och behöver behandlas eller åtgärdas först: det kan vara akuta sjukdomar, sjuka barn eller vaccinationer för att förebygga epidemier. Det gäller att tänka på ett nytt sätt och inte nödvändigtvis följa de vanliga rutinerna.

Anneli Eriksson började som undersköterska och arbetade bland annat som volontär på ett sjukhus i Indien. Hon utbildade sig senare till sjuksköterska och specialiserade sig inom anestesi. Under sina år på Läkare utan gränser har hon bland annat gjort insatser i Tjetjenien, Burundi, Sierra Leone, Niger, Östtimor och Liberia.

Text: Lena M Fredriksson
Foto: Tobias Davidov
Porträtt: Privat