Huvudmeny

2016-07-11 08:00

Servade av tyst skvaller – hur bekväma får vi bli?


Ett mer bekvämt liv är ett av de främsta försäljningsargumenten för ny teknik. Men finns det egentligen någon gräns för hur bekväma vi kan bli? Det är något som forskarna Jan Nolin och Nasrine Olson från Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås diskuterar i sin artikel The Internet of Things and convenience.

­– Människan behöver utmaningar för att få ett gott liv. Vi behöver utmaningar för att utvecklas och må bra. Just nu pressar vi hårt på gränsen för vad som är mänskligt och ickemänskligt arbete, säger Jan Nolin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås.

Konstruktiv utvärdering

Jan Nolin har tillsammans med kollegan och universitetslektorn Nasrine Olson studerat digitaliseringens framväxt och de båda forskarna kan konstatera att digitaliseringen är en framåtdrivande kraft som påverkar samhället på alla plan. Forskning om tekniska utvecklingsmöjligheter pågår konstant, men i den här typen av forskning saknas ofta ett kritiskt tänkande och ett samhällsvetenskapligt perspektiv. För att komma till rätta med detta använder sig Jan Nolin och Nasrine Olson av en metod som kallas konstruktiv teknisk utvärdering.

Fakta konstruktiv teknisk utvärdering
Constructive Technology Assesment (CTA)
är ett komplement till klassisk teknisk utvärdering, där teknik utvärderas efter att ett tekniskt hjälpmedel hunnit användas ett tag. I dag går den tekniska utvecklingen så fort att en ordentlig utvärderingsprocess inte hinns med innan ny teknik redan tagits fram. CTA går ut på att man redan innan tekniken utvecklas lägger fram olika scenarion och utvärderar potentiella effekter av tekniken.

– De som sitter på den tekniska kunskapen har oftast fullt upp med att ta fram teknik som fungerar bra. Det som är lätt att glömma är att tekniken kan ha komplexa konsekvenser för samhället och samhällsfunktionerna. Även om det kan vara svårt att veta exakt vilken inverkan tekniken kan ha, finns det trender och konsekvenser som absolut kan förutses. Det är det perspektivet som den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningen kan bidra med, säger Nasrine Olson.

Tyst skvaller

Hon beskriver hur tekniken kommunicerar på olika nivåer. Först kommunicerade människan med sin maskin och gav den order om vad den skulle göra. Ett vidare steg blev att tekniken stod för en del av tänkandet, och nu slutligen kommunicerar maskinerna med varandra – om sina människor.

– I arbetet med vår artikel myntade Jan begreppet silent gossip, alltså tyst skvaller. Maskinerna skvallrar för varandra om var vi befinner oss och vad vi gör – sedan drar de slutsatser utifrån det. All denna kommunikation sker i det tysta och vem som sedan äger den information som maskinerna samlat in, det vet vi inte, fortsätter hon.

Skvallret maskinerna sprider kan röra sig om en mängd olika saker. Aktivitetsarmbandet berättar för din telefon hur mycket du har rört på dig eller hur du har sovit. Din bilnyckel berättar för bilen att du närmar dig, så att den låser upp sig utan att du behöver tänka på det själv. I nästa steg kommer bilen också att veta att du har sovit dåligt, men å andra sidan kanske det är bilen som står för körningen i alla fall.

Faror med bekvämlighet

Med bekvämlighet och effektivitet som de främst ledorden drivs den nya tekniken fram, bland annat med nationella projekt, med hjälp av EU-medel, via forskningspolitiken och av mjukvarutillverkare och internetgiganter som Google och Facebook. Jan Nolin påpekar att det finns en fara med att förlita oss för mycket på den bekvämlighet som tekniken erbjuder:

– Det finns de som tror att 50% av de arbeten som finns i dag kommer att vara borta inom tio år. Med den här nya utvecklingen av smarta maskiner är det inte längre enformiga arbeten det handlar om, utan arbeten där vi behöver tänka och använda vår kreativitet – sådana uppgifter som vi människor faktiskt mår bra av. Den smarta tekniken är dessutom tillgänglig överallt, och det gör att vi använder tekniken till hjälp för att fatta beslut i situationer där vi tidigare gav oss själva tid att tänka efter. Vi slutar då använda vårt minne och utveckla våra egna kreativa förmågor.

– Dessutom är det så att när det är tekniken som fattar beslut blir de enbart fattade på rationell grund och vi tar bort de aspekter som är rent mänskliga. Vi kan redan nu se exempel på när man flyttat beslutsrätten från mänskliga beslutsfattare till ”rationella” tekniska uträkningar. Men då är det viktigt att tänka på att tekniken inte besitter en egen moralisk kompass, avslutar han.

Läs mer

Läs artikeln The Internet of Things and convenience (extern länk).

Text: Helen Rosenberg