Huvudmeny
David Gunnarsson Lorentzen

2016-03-07 08:00

Forskar i politiska trender på Twitter


I fyra år har David Gunnarsson Lorentzen följt den svenska politiska diskussionen på Twitter. I sin forskning har han utvecklat metoder för att samla in, sammanställa, analysera och visualisera datan.

Allting började för snart fem år sedan. David Gunnarsson Lorentzen, doktorand inom Social Media Studies vid Högskolan i Borås, var nyfiken på hur kommunikationen såg ut över de politiska gränserna på Twitter och ville göra en pilotstudie kring ämnet. Valet av tidpunkt för studien blev Almedalsveckan på Gotland.

David Gunnarsson Lorentzen
Ålder:
35
Bor: Varberg
Bakgrund:
Huvudsakligen biblioteks- och informationsvetenskaplig, men i examen ingår också en stor del informatik och en och annan programmeringskurs.

– Jag hade en föraning om att det fanns ett stort intresse av att diskutera politik på Twitter, samtidigt som det kändes intressant att se vilka trender det fanns i de politiska diskussionerna. För om man bortser från politiken så är inte Twitter speciellt stort i Sverige, säger David Gunnarsson Lorentzen.

Men han insåg snabbt att det fanns vissa problem med att forska i ämnet.

– Det går inte att få tag på fullständiga konversationer på Twitter genom att använda sig av de ingångar till databasen som Twitter erbjuder, utan man får bara upp inlägg som inkluderar de orden eller som är postade av eller till användarna som man söker på. Det finns inga andra bra sätt att filtrera, säger han.

Utveckling av applikation

Med avsaknaden av arkiv på Twitter insåg David Gunnarsson Lorentzen att det bara fanns ett sätt att samla in datan. Han var tvungen att konsumera uppdateringarna i realtid. Det hela ledde till att han vidareutvecklade en Twitter-applikation som programmerades att samla in tweets som innehöll en hashtag. Från de insamlade inläggen listades de 5 000 mest aktiva ID-numren som sedan användes för att samla in svaren som var kopplade till inläggen.

– Jag vill knappt tänka på hur mycket tid jag har lagt på det. Visst, fördelen är att jag har kunnat jobba med det på vilka tider jag vill. Men allt som allt handlar det om tre års utveckling, om än stötvis, säger David Gunnarsson Lorentzen.

I forskningen har det inte varit några problem att bekräfta att den politiska diskussionen på Twitter är utbredd. Däremot står det klart att antalet aktiva deltagare är lägre än man kan tro. Med hjälp av tre studier har David Gunnarsson Lorentzen kunnat se att det är 1 000 användare på Twitter som står för 75 procent av innehållet.

– Det är bra att man kan faktiskt kan visa hur många användare som är aktiva. Det blir också tydligt att de inte är en representativ del av den svenska befolkningen.

Blev du förvånad av resultatet?

– Både ja och nej. Jag har sett liknande studier i Australien och Tyskland. Där har det varit mellan 1 000 och 2 000 användare som har stått för det mesta av innehållet. Det är några få personer som tar mycket utrymme och hörs mycket på Twitter, säger han och fortsätter.

– Det skulle vara intressant att veta hur mycket diskussionerna påverkar samhällsdebatten och det politiska klimatet i Sverige. I början hade jag stora tankar om att gå vidare med det, men jag insåg snabbt att det skulle bli övermäktigt.

Hittills har David Gunnarsson Lorentzen publicerat tre artiklar i ämnet som bär arbetsnamnet Following tweets around. Nu återstår två artiklar och en diskussion innan han ska disputera. Förhoppningen är att han ska vara klar i slutet av maj 2016.

– När den tredje artikeln kom ut kunde jag verkligen säga att mitt arbete betydde någonting. Det var en väldigt skön känsla. Resultatet har blivit bättre än vad jag trodde i mitten av projektet, säger han.

Vad vill du förmedla med din forskning?

– Jag vill framförallt föra fram vilka begränsningar som finns med sökfunktionen för datainsamling på Twitter och att man med hjälp av mina metoder kan få ut fullständiga konversationer istället för enstaka inlägg.

Vad har du fått för respons?

– De som har tagit del av min forskning säger att det är väldigt intressant. Jag tror det beror på att sociala medier är relativt nytt och att det är många som kan relatera till det. Det är kul, för det är inte alltid man forskar i ett ämne som rör så många människor.

Text och foto: Martin Högqvist