Huvudmeny

2016-03-22 08:00

Test av nya IT-lösningar för strokepatienter i ambulanssjukvård


Kan nya och bättre IT-lösningar bidra till att strokepatienter får snabbare och säkrare diagnos och vård? Det ska projektet PreHospIT Stroke undersöka – ett stort samarbetsprojekt där en av parterna är Högskolan i Borås.

För drygt ett år sedan startade det Vinnovafinansierade projektet PreHospIT Stroke, där flera lärosäten deltar tillsammans med medicintekniska företag, ambulansorganisationer, Västra Götalandsregionens IT-funktion och andra regioner. Huvudsyftet med projektet är att förbättra strokekedjan med hjälp av IT-lösningar för ambulanssjukvården. Projektets sakkunnige forskare inom ambulanssjukvård är Magnus Hagiwara, från PreHospen vid Högskolan i Borås.

– Under det år som gått har det i projektgruppen gjorts ett enormt stort förarbete, säger han. För att få till ett system som fungerar måste vi till exempel harmonisera terminologin i alla inblandade system, så att de kan tala med varandra och uppfatta information på samma sätt. Det är ett mycket stort och komplicerat arbete där olika journalsystem och beslutstöd ingår och där även flera olika lagar om till exempel sekretess och liknande berörs.

Påhittade strokefall testas i olika miljöer

I vår ska en simulerad test med de olika system som ingår genomföras, så att man kan se att infrastrukturen fungerar och uppgifter tas emot och behandlas så som de ska. Till detta har Magnus Hagiwara skapat fyra scenarier med olika typer av påhittade strokefall i olika miljöer. Genom dem ska olika varianter i kedjan belysas när systemen testas.

– Vi ska dela upp strokekedjan i faser och definiera vad som ingår i varje fas och vilken typ av support som kan behövas för att bedömning och behandling ska bli rätt. Det kan handla om vad som behövs för att larmoperatören ska klassa patienten som en strokepatient, för att ambulansen ska hitta till patienten och för att underlätta sjukvårdarens bedömning av patienten.

– Kanske finns det ett behov av att all dokumentation ska vara samlad i ett och samma system? Och kanske kan en videokonferens med en neurolog eller möjlighet att skicka bilder på patienten underlätta bedömningen?

Överlag behöver ambulanspersonal få bättre IT-support och fler IT-baserade system, eftersom deras arbete blir alltmer komplicerat. När det gäller strokepatienter förväntas ambulanssjuksköterskorna numera inte bara ställa diagnosen stroke, utan också konstatera vilken typ av stroke, eftersom det är olika behandling som gäller vid olika typer av stroke.

Efter simuleringstesten i vår, när de olika IT-systemen ska testas och trimmas in, kommer Magnus Hagiwara att delta i designen av en klinisk studie, som ska starta i Göteborg till hösten.

– Det är mycket som är oklart än så länge, eftersom vi inte vet vilka IT-stöd och system som kommer att användas, säger han. Vi vet i dagsläget inte heller hur många ambulanser som ska delta. En annan osäkerhet är vilka system som de facto går att använda, alltså där tekniken fungerar med tillräckligt hög kvalitet. 

I studien kommer några ambulanser att ha den utrustning som man då har tagit fram. Andra ambulanser och ambulansstationer, fungerar som kontrollgrupp.

Hoppas minska tid för att komma till behandling

Det som bland annat ska undersökas är om IT-hjälpmedlen minskar den tid det tar för strokepatienter att komma till behandling med trombolys eller trombektomi (d.v.s. behandling med proppupplösande mediciner eller att på kirurgisk väg ta bort blodproppen).

– Det är en mycket komplicerad studie och vi har ännu inte räknat på hur många patienter som behövs för att få fram tydliga, vetenskapligt hållbara resultat. Men jag tror att vi kommer att behöva förlänga tiden för studien, som enligt första planen skulle avslutas våren 2017.

De system som ska testas kommer även att vara överförbara till andra patientgrupper, som exempelvis trauma, höftfrakturer och hjärtinfarkt.

Magnus Hagiwaras förhoppningar med PreHospIT Stroke är att det ska leda till en mer lättarbetad och smidig process när det gäller strokepatienter inom ambulanssjukvården och att tiden till slutgiltig behandling ska förkortas.

– Jag tror absolut att arbetsprocessen kan förbättras, men sedan återstår att se om det har någon effekt för patienten och tiden till vård, säger han.

Text och bild: Lena M Fredriksson