Huvudmeny

2016-11-07 13:00

Givande samarbete mellan sjukhus och högskola


I en sal på ortopedavdelningen vid Södra Älvsborgs Sjukhus, SÄS, småpratar Sophie Munter med en av sina patienter. Hon är snart färdigutbildad sjuksköterska och gör nu sin sista praktikperiod. Avdelningen är en UVA, utbildningsvårdavdelning, och ett exempel på samarbetet mellan Högskolan i Borås och SÄS.

Sophie Munter– Det fungerar väldigt bra här, säger Sophie Munter. Handledarna är vana vid att handleda och det känns att personalen uppskattar oss studenter och tycker det är roligt och bra att vi är här.

Under perioden får hon ansvar och frihet att fatta egna beslut, men har alltid en handledare att stämma av med och som ansvarar för att vården sköts som den ska. Hon ska också genomgå en klinisk slutexamination.

– Vi får hela tiden förklara vad vi gör och hur vi tänker, och det finns alltid någon att fråga. Men när vi frågar vill de att vi först ska säga hur vi tror att det ska vara. På så vis lär man sig mer. Det kan förstås fungera olika bra på olika avdelningar.

Ger kompetenta medarbetare

Det finns fyra UVA-avdelningar vid SÄS i Borås, men också två i Alingsås. Den första startade 2002. Praktikperioderna har specifika upplägg som ska passa med de kurser som studenterna just nu studerar. Den första perioden är under utbildningens andra termin och den sista är under sjätte terminen. Det förekommer också praktikplaceringar, eller verksamhetsförlagd utbildning som det egentligen heter, även på andra avdelningar, eftersom alla studenter inte får plats att göra samtliga sina placeringar på en UVA.

– Vi hoppas kunna utveckla samarbetet ytterligare och skapa fler UVA-avdelningar, säger Eva-Britt Wüstenhagen, studierektor för verksamhetsförlagd utbildning på SÄS. Detta sätt att arbeta tillsammans ger fördelar för både oss och högskolan. Sjuksköterskeutbildningen får högre kvalitet och de studenter som utbildas kommer ut som kompetenta och bra medarbetare.

Lett till utvecklingsprojekt

Det hela är upplagt så att varje UVA har en huvudhandledare som har det övergripande ansvaret samt ett antal handledare för de studenter som kommer dit. Det finns också en klinisk adjunkt och en klinisk lektor från högskolan som arbetar delar av sin arbetstid på plats på UVA.

– Både personalen som fungerar som handledare, men även annan personal, får kompetensutveckling via högskolan, inom pedagogik och omvårdnad. Det dagliga samarbetet med ett pedagogiskt team är mycket värdefullt, att vi kan komma fram till något tillsammans, till exempel om en student har svårigheter. Det har också lett till gemensamma utvecklingsprojekt.

I ett sådant projekt utvecklades en progressionsstege på medicin-UVA. Den har ett upplägg vecka för vecka som grundar sig på erfarenheter om vilka krav som kan ställas på studenterna under just den veckan. Steg för steg ökas studenternas ansvar på, tills de i slutet av praktiken har gått igenom alla moment som behövs. Den används nu för alla studenter i denna kurs.

Utvecklingen av den kliniska slutexaminationen som görs på ortoped-UVA och på Skene lasarett är ett annat gemensamt projekt. Examinationen består av både skriftlig dokumentation och muntliga reflektioner inom ett stort antal områden. Den utgår från vad man kan förvänta sig att en färdig sjuksköterska ska klara av och grundar sig bland annat på Socialstyrelsens riktlinjer.

Fakta: UVA, utbildningsvårdavdelningar
- Medicin-UVA, Borås. Tar emot studenter från termin 2 och termin 4 i 5 respektive 9 veckor.
- Ortoped-UVA, Borås. Tar emot studenter från termin 6 och här görs en klinisk slutexamination. Merparten av sjuksköterskestudenterna från utbildningen vid Högskolan i Borås gör sin sista praktikplacering här.
- Rehab-UVA, Borås. Tar emot studenter från termin 2 och termin 4.
- Psykiatri-UVA, Borås. Tar emot studenter som går termin 4.
- KUVO kommunal hemsjukvård, Alingsås. Tar emot studenter från termin 5.
- Medicin-UVA, Alingsås. Tar emot studenter från termin 4

Personalen på sjukhusen uppskattar att ha studenter

Ann-Britt Thorén är lektor på Akademin för vård, arbetsliv och välfärd vid Högskolan i Borås och klinisk lektor för UVA i Alingsås. Även hon är mycket nöjd med detta sätt att samarbeta.

– Det är ett positivt arbetsklimat och vi hjälps åt att säkerställa att studenterna kan det de ska när de blir färdiga och att de får ett bra mottagande, säger hon. På praktiken ska de koppla ihop det teoretiska med praktiskt arbete. De får kvalificerad handledning av handledare med en reflekterande hållning. Vi ser också att personalen på sjukhusen uppskattar att ha studenter, även om de ibland kan uppleva det slitsamt – det händer att de hör av sig till oss och vill att deras avdelning ska bli en UVA. Vi hoppas kunna utöka på sikt.

Att använda sig av livsvärldsperspektivet

Hon berättar att en UVA ska arbeta på samma sätt och använda samma kunskapsbas som studenterna lär sig på högskolan: de ska ha patientperspektiv och en vårdvetenskaplig grund för arbetet, vårdarna ska ha en reflekterande hållning och man ska använda det så kallade livsvärldsperspektivet både gentemot studenter och patienter, det vill säga att utgå från varje persons erfarenheter och upplevelser i både vården och lärandet.

– Det här gynnar alla, säger Ann-Britt Thorén. Den goda vården är en förutsättning för det goda lärandet.

Forskning visar att patienterna oftast är positiva till att vara på en UVA och behandlas av studenter.

– Det kan bland annat bero på att studenterna har mer tid, eftersom de inte tar hand om lika många patienter som en vanlig sjuksköterska, säger Eva-Britt Wüstenhagen. Många patienter känner sig betydelsefulla genom att bidra till studenternas lärande.

Jonas Andersson är samverkanskoordinator vid Högskolan i Borås och kan se flera positiva effekter av att högskolan samverkar med externa parter.

– Den satsning som Högskolan i Borås tillsammans med flera sjukhus i närregionen gjort är ett bra exempel på identifierade behov som leder till verksamhetsutveckling och utvecklad kvalitet i såväl utbildning och forskning som i praktik, säger han. Kontentan blir att både studenter, forskare, personal och patienter får en vardag med ett mer kvalitativt innehåll.

Text och foto: Lena M Fredriksson