Huvudmeny

2016-11-16 13:18

Terapihundar ökar motivationen för flerfunktionsnedsatta unga


Tack vare terapihundarna Locka och Önska har barn och unga med svåra flerfunktionsnedsättningar fått större motivation till både rörelse och kommunikation. – Vi har också sett avslappning i hela kroppen hos barn med hög spasticitet och mycket smärtproblematik när de får ligga nära hunden, berättar arbetsterapeuten Elin Wikström, en av dem som tog initiativ till så kallad hundassisterad terapi på Bräcke diakoni.

Monica Broman, Elin Wikström och Stina Wahl arbetar med hundassisterad terapi på Bräcke diakoniPå FoU Sjuhärad Välfärds seminarium om insatser för funktionsnedsatta föreläste hon tillsammans med den andra initiativtagaren, kollegan Stina Wahl, och hundföraren Monica Broman. Sedan 2011 är hundassisterad terapi en del av verksamheten på habiliteringen vid Bräcke diakoni i Göteborg.

– Vi sprang på ett hundteam på en mässa för arbetsterapeuter, de visade att man kan göra massa spännande saker med hundar och tänkte att det kanske kunde vara något för oss, säger Stina Wahl.

Det kan vara ganska svårt att hitta bra aktiviteter för de barn och unga som de arbetar med, berättar hon. De är 9–23 år, bor på det särskilda boendet Bräcke Östergård och har svåra flerfunktionsnedsättningar, bland annat med svårigheter att kontrollera kroppsrörelser och att göra sig förstådda och samspela med omgivningen. Därmed har de ständigt behov av hjälp och tillsyn av habiliteringspersonal. 

– De flesta barn vi jobbar med har ingen verbal kommunikation och väldigt liten viljemässig rörlighet, förklarar Elin Wikström. Men vi har sett väldigt tydligt att barnet och terapihunden har en egen kommunikation, som vi inte alltid är delaktiga i. Så för oss handlar det mycket om att bara ge dem de förutsättningar som är möjliga, och sen brukar barn och hund sköta resten.

Hundföraren guidar
Terapihunden arbetar dock inte ensam. Med på plats finns alltid hundföraren, Monica Broman, som också är auktoriserad socionom. Det är hon som guidar terapihunden så att den kan samspela med barnen och ungdomarna, och det är också hon som planerar så att de hundassisterade aktiviteterna sker på ett säkert sätt. En annan viktig uppgift för henne är att se till att både terapihund och deltagare mår bra i aktiviteten.

– Terapihunden har en aktiv del i det hela och för att det ska bli ett samspel måste den verkligen vilja göra olika saker, berättar Monica.

Bild från presentationen - text om sociala tjänstehundar

Hon förklarar att en terapihund utbildas att arbeta i en störningsfylld miljö, med människor som i hundens ögon beter sig annorlunda i sitt rörelsemönster och sin kommunikation. För det krävs en trygg hund som tycker mycket om okända människor.

Tidigare arbetade hon med terapihunden Locka, nu är det Önska. En halvdag i veckan är de på Bräcke och träffar 5-6 barn varje gång. Vissa två och två, andra individuellt, i 20-45 minuter åt gången.

Att aktiviteterna är meningsfulla är viktigt, påpekar de båda arbetsterapeuterna. Det handlar till exempel om att barnen själva kan vara med och påverka sin omgivning och få vara delaktiga.

– Vi jobbar mycket med kommunikation, säger Elin Wikström. Dels att barnen själva ska vara med och välja vilken aktivitet de vill göra med terapihunden och dels att de kan styra och ”starta” hunden, det vill säga att det är barnen som bestämmer när aktiviteten börjar.

Forskningsstudie om effekter och metoder
När den hundassisterade terapin hade pågått i två år, 2013, ville teamet starta en studie. 

– Upprinnelsen var att det finns så lite skrivet om den här gruppen barn och hundassisterad terapi, berättar Elin Wikström. Vi ville befästa de goda effekter vi hade sett.

Dessa och vilka metoder de arbetat med presenteras i boken Hundassisterad terapi för unga med flerfunktionsnedsättningar, som Elin Wikström, Stina Wahl och Monica Broman skrivit tillsammans med forskaren Lars Rönnmark, lektor vid Göteborgs universitet, och Maria Ericson, verksamhetschef vid Habiliteringen Bräcke.

Som beskrivs i boken var studien explorativ: ”Nytta och effekter för deltagarna kan besvaras på individnivå efter noggranna observationer, tolkningar av deltagarnas uttryck baserade på personkunskap och tolkningar baserade på klinisk erfarenhet.”

Lars Rönnmark har forskat kring hundassisterad terapi– Runt varje ungdom som varit med i det här finns en väldigt stark dokumentation, berättar Lars Rönnmark, som också föreläste vid seminariet. Den dokumenterar de effekter vi har sett och förklarar hur de ser ut. Då har man en stark bevisning för att hundassisterad terapi ger effekt på personnivå.

I boken redovisas också hur man kunnat se att hela gruppen av barn och unga nått vissa förbättringar. Han förklarar:

– Alla deltagare uppvisar någon sorts välbefinnande, åtminstone när de befinner sig i terapisituationen. Och nästan alla, har vi kunnat observera, har fått förbättrad rörlighet i armar och händer.

Däremot har studien inte haft för avsikt att beskriva statistiskt hur hundassisterad terapi fungerar för unga med svåra flerfunktionsnedsättningar eller vad som ger effekter.

– Nej, det går inte att ha kontrollerade studie med människor i de här svårigheterna, säger Lars Rönnmark, eftersom de är så få i populationen. Vad ska man jämföra med? 13-åringar som spelar handboll?

Nyckelroll för habiliteringspersonal
Habiliteringspersonalen har också haft en viktig roll i den hundassisterade terapin.

– Det är de som känner de här ungarna bäst av alla, för de har knäckt koden på deras kommunikationssätt, säger Lars Rönnmark. De har lärt sig kroppsspråket, mimiken och kommunikationsmedel som till exempel ögonpekning, leenden och ljud av olika slag – motsvarande de ljud som en mamma tolkar från sitt spädbarn.

Stina Wahl menar att den hundassisterade terapin handlar mycket om motivation.

– Det är någonting med den här hunden som motiverar barnen och ungdomarna och gör dem väldigt glada. Det blir en meningsfull aktivitet som motiverar dem att röra sig. Det är grov- och finmotorik, kroppskännedom och mycket sinnesstimulering. Det ger dem välbefinnande.

Text och foto: Pia Mattzon

Fotnot: Filmen som teamet visade under sin föreläsning har titeln Dog assisted therapy with young people with severe multiple disabilities och finns på YouTube.

Presentationerna från föreläsningarna vid seminariet finns att läsa och ladda ned på FoU Sjuhärad Välfärds webbplats.