Huvudmeny
David Gunnarsson Lorentzen

2016-10-12 08:30

Nu kan Twitterdiskussioner följas bättre


Inlägg på Twitter, tweets, är något som ofta citeras i nyheter. Ibland uppstår intensiva diskussioner på Twitter. Men hittills har det inte gått att få något bra grepp om en twitterdiskussion. Nu har doktoranden David Gunnarsson Lorentzen vid Högskolan i Borås utvecklat en metod som bättre kan följa en hel diskussion.

När tweets ska följas är det för det mesta aktuellt att undersöka dem i realtid, eftersom det är väldigt dyrt att köpa sig tillgång till Twitters arkiv. De olika inläggen har ofta så kallade hashtags, alltså ämnesmärkningar, som anger något om vad de handlar om. Men svar på inlägg och de kommande diskussionerna saknar ofta hashtags, eftersom skribenten inte vill använda några av de tillåtna 140 tecknen till att skriva sådana. Nu har David Gunnarsson Lorentzen utvecklat en metod för att med hjälp av ett dataprogram samla in den fullständiga diskussionen kring en hashtag och analysera alla inlägg i diskussioner.

– Tidigare har det funnits fyra metoder för att samla in data från Twitter, säger han. Att följa hashtags eller nyckelord, att följa specifika användare, att följa inlägg med särskilda geografiska koordinater eller att kontinuerligt samla in en viss andel av allt som skrivs på Twitter. Det har inte alls varit särskilt heltäckande.

Möjligt att följa diskussioner mer fullständigt

David Gunnarsson Lorentzen har i sin doktorsavhandling utgått från ett program som finns med öppen källkod, Your Twapper Keeper, och provat olika metoder samt kombinationer av dem för att få fram ett sätt att bättre och mer fullständigt kunna följa diskussioner.

– Detta är något som andra forskare kommer att kunna använda sig av, till exempel för att analysera hur människor diskuterar med varandra. Det blir i så fall ett komplement till studier av diskussioner på Facebook och andra diskussionsforum.

Han bestämde sig för att följa hashtaggen ”svpol”, som ofta används när det handlar om svensk politik. Hela tiden har han varit noga med att anonymisera de diskussioner han har följt, eftersom hans intresse inte har handlat om att analysera vem som säger eller tycker vad i en diskussion.

I jämförelse med den tidigare vanligaste metoden för analys av tweets, den där man följer en hashtag, visade det sig att hans metod fick fram mer än 50 procent fler inlägg.

– Jag upptäckte också att diskussionerna ofta blir ganska långa, vilket man inte riktigt har haft koll på förut, säger David Gunnarsson Lorentzen. Den längsta jag undersökte hade omkring 1 000 inlägg, men det vanligaste var mellan ett par inlägg upp till några hundra.

Allt fler kopplingar mellan twittrare

Ett annat resultat av hans forskning är att det går att se hur många twittrare som är engagerade i en diskussion.

– Ofta kan det verka som att det är väldigt många som är engagerade i twittrandet, men jag såg att det var omkring 1 000 twittrare som dominerade och stod för omkring två tredjedelar av innehållet i ”svpol”-diskussionerna.

Han har också sett att användandet av Twitter har ökat rejält sedan 2012, när han inledde sin forskning. Däremot är det inte säkert att antalet twittrare har ökat lika mycket.

– Jag har samlat följardata några år i rad och sett att den tyder på att twittrare följer allt fler andra twittrare. Därför blir kopplingar mellan olika twittrare allt fler, men det är inte säkert att antalet Twitteranvändare egentligen har ökat.

Fakta

Avhandlingens titel: Following tweets around: informetric methodology for the Twittersphere (länk till avhandlingen i fulltext)
Författare: Doktorand David Gunnarsson Lorentzen, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
Disputation: 3 oktober, kl. 13:00-15:00 i C203, Högskolan i Borås, Borås
Huvudhandledare: Professor Jan Nolin, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
Opponent: Marie Grusell, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet

Text och foto: Lena M Fredriksson