Huvudmeny

2016-09-21 16:41

Lokala planer för stärkt barn- och ungdomsvård


Inom den sociala barn- och ungdomsvården pågår utvecklingsarbete både nationellt och lokalt. I Borås och Sjuhärad bjöds tjänstemän och politiker in till en uppföljande workshop i september för att diskutera de lokala handlingsplanerna tillsammans med företrädare för SKL.

Frågan om ett stärkt skydd för barn och unga drivs nationellt av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, och av regeringens nationella samordnare Cecilia Grefve, som rapporterar till barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér. Samordnaren har personligen kontakt med 52 av landets kommuner genom besök och återbesök, för att stärka och driva på utvecklingsarbetet, och Borås Stad är en av dem. Bland annat uppmuntras kommunerna att upprätta planer för handling för den sociala barn- och ungdomsvården.

– Det är väldigt många som vill arbeta mer förebyggande och långsiktigt, och inte bara ”släcka bränder” som uppstår, sa Cecilia Grefve när hon besökte det upptaktsmöte som FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) och Boråsregionen arrangerade i Borås i januari.

SKL å sin sida har antagit en nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården, som innehåller en grundlig behovsinventering med 44 förbättringsförslag. Vid upptaktsmötet tidigare i år uppmanades Sjuhäradskommunerna att upprätta egna lokala utvecklingsplaner utifrån handlingsplanen.

Uppföljning kring lokala planer
Kjerstin Bergman och Mikael Malm, SKLVid workshopen som FoUS och kommunalförbundet arrangerade den 16 september var syftet att stödja och följa upp processen med de lokala handlingsplanerna i respektive kommun. På plats från SKL fanns Kjerstin Bergman och hennes kollega Mikael Malm, som arbetar med psykiatri-, missbruks- och beroendefrågor. På SKL har de sett ett behov att knyta ihop dessa områden med den sociala barn- och ungdomsvården, inte minst eftersom barn med social problematik ofta lider av psykisk ohälsa.

– Vi ser att det finns ett behov av mer samverkan mellan socialtjänst, hälso- och sjukvård och barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar (BUP), men också med Statens institutionsstyrelse (SIS), säger Mikael Malm. Framför allt kring barn som har ett stort behov av stöd, som vi ibland nödgas använda vård utan samtycke för.

Kjerstin Bergman medverkade även i den första workshopen och vid återbesöket i Borås berättar hon även om utvecklingsarbetet i andra län och kommuner, och att de flesta kommit fram till samma områden som de vill utveckla.

– Personalförsörjning och kompetens till exempel, som man ser är en nyckelfråga för att komma vidare med utvecklingen av barn- och ungdomsvården. Interkommunal samverkan är ett annat område, att man måste jobba över kommungränser och gärna med länet som en samlande part, som kan hjälpa till att skapa stabilitet, säger Kjerstin Bergman. Ett exempel på sådan samverkan är länsgemensam introduktion för nya socialsekreterare.

Fyra främjande faktorer
En gemensam problemställning för många av landets kommuner är svårigheten att få socialtjänstens personal att stanna kvar i yrket. Kjerstin Bergman framhåller framför allt fyra faktorer som forskning har visat leder till att socialtjänsten både kan locka ny personal och behålla den befintliga, och gör myndighetsutövningen mer attraktiv:

  1. Nära arbetsledning
  2. Tillräcklig (lagom) mängd ärenden
  3. Strukturerade kompetensprogram
  4. Försiktighet med omorganisationer

– Om man kan få dessa fyra på plats kan man få en mer stabil personalsituation, säger Kjerstin Bergman. I Mölndals stad till exempel, har man implementerat dessa faktorer och bland annat sett resultat genom färre sjukskrivningar och att det är lättare att rekrytera personal.

– Så det finns nycklar! Men det gäller att vara uthållig och inte ge upp, säger Kjerstin Bergman.

Mindre administration – mer tid för barnen
Ytterligare ett problemområde som hon och Mikael Malm berörde vid workshopen är personal- och kompetensförsörjning. Att socialsekreterare och yrkesgrupper som lärare och sjuksköterskor utför en stor mängd administration och andra uppgifter som de är överkvalificerade för ser SKL-handläggarna som en av de viktigaste frågorna att hantera framöver.

– Det fanns en idé tidigare om att man skulle göra sig av med administrativ personal och att den inte var nödvändig i och med datoriseringen, men nu har man sett att den behöver tas tillbaka igen, säger Kjerstin Bergman. Det pratar vi mycket om: Rätt man på rätt plats.

Att frigöra tid för socialsekreterarna genom att ta bort administrativa uppgifter, ger dem givetvis mer tid för barnen och de unga. Detta är också något som Borås Stad har tagit fasta på i sitt arbete i det lokala utvecklingsarbetet, berättar Linda Regnér, som är verksamhetsutvecklare inom individ- och familjeomsorg (IFO).

Linda Regnér, verksamhetsutvecklare, Borås Stad– Vi håller på och tar fram ett program kring den sociala barn- och ungdomsvården som ska förankras politiskt i Borås Stad. Vi gör det bland annat för att vi vill få lite tryck på dessa frågor, så att de kommer upp på dagordningen i olika sammanhang, berättar hon.

I programmet utgår Borås Stad från de utvecklingsområden som nationella samordnaren Cecilia Grefve identifierat utifrån sina kommunbesök. Linda Regnér berättar att de bland annat innefattar medskapande och delaktighet – som inkluderar barn och unga och deras perspektiv, frigöra och utveckla – att personalens tid ägnas åt det sociala arbetet och samverkan – mellan de samhällsfunktioner som barn och unga berörs av.

Utbyte av erfarenheter
Workshopen blev också ett tillfälle för utbyte av erfarenheter och Linda Regnér tycker att det är värdefullt att möta andra kommuner.

– Man får draghjälp av varandra kring idéer och utveckling. En mindre kommun får ofta jobba på ett annat sätt än de större och det kan ge bra input till oss i Borås till exempel.

Louise Hellgren, som är samordnare vid FoU Sjuhärad Välfärd tycker att det är viktigt att varje kommun utformar sin handlingsplan utifrån sina egna förutsättningar.

– Det handlar inte om att komma på nya insatser utan om att inventera och se över det som redan görs i kommunen. Det är också viktigt att planen blir en text som finns kvar och inte är personbunden.  

Text och foto: Pia Mattzon

Fotnot: Mer om upptaktsmötet i januari i år finns att läsa på FoU Sjuhärad Välfärds webbplats i artikeln Sjuhärad kraftsamlar för stärkt skydd för barn och unga.