Huvudmeny
Jörgen Tholin

2017-08-15 08:30

Välkommen Jörgen Tholin - högskolans nya prorektor


Den 14 augusti tillträdde Jörgen Tholin ämbetet som ny prorektor på Högskolan i Borås. Han lyfter fram fyra områden som han kommer att ha extra fokus på i sin nya roll.

Efter åtta år på andra lärosäten återvänder nu Jörgen Tholin till Högskolan i Borås. Han kommer närmast från Göteborgs universitet, där han varit universitetsdirektör i fem år och dessförinnan var han under tre år rektor vid Högskolan på Gotland.

– Det känns spännande och jag närmar mig uppdraget med ödmjukhet, för det är inte samma högskola som jag lämnade och det är inte heller samma Jörgen Tholin som kommer tillbaka. Jag har tagit med mig nya perspektiv och kunskaper från andra lärosäten, även om grunden som jag lärde mig i Borås och mina år som forskare och lärare här finns kvar.

Nödvändigt beslut
På Gotland blev hans förslag, som sedermera blev ett riksdagsbeslut, om en strategisk sammanslagning med nordens äldsta lärosäte Uppsala Universitet och bildandet av Campus Gotland verklighet.

– Det var nödvändigt på lång sikt att gå samman med ett större lärosäte för att behålla forskning och för att locka fler studenter.  Alla jublade såklart inte, men så här i efterhand kan vi konstatera att beslutet var rätt. Det har blivit en vitamininjektion för lärosätet på Gotland och vi ser en ökning i såväl forskning som antal studenter.

Efter tre lärorika år på Gotland fick han erbjudandet att leda verksamheten på ett av Sveriges största lärosäten – Göteborgs universitet. Han tackade först nej, men ändrade sig sedan och antog uppdraget och han ångrar det inte.

– För mig var det något helt nytt, att gå från att vara akademiker till att bli administrativ ledare. Därav min initiala osäkerhet, men jag fick bra uppbackning av Göteborgs rektor Pam Fredman, som önskade en person med gedigen erfarenhet av akademiskt ledarskap på posten.

Han berättar att det blev fem år med mycket fokus på effektivitet, besparingar och att genomlysa verksamheten och dess processer och arbetssätt.

– Det var plågsamt stundtals och vi fick lägga varsel, men det löste sig ändå bra genom flera naturliga avgångar. För mig personligen var det väldigt lärorika år och jag har i dag betydligt större förståelse för administrationen runt ett lärosäte än vad jag hade tidigare, och det är något jag kommer att ha nytta av i min roll som prorektor. Jag tar med mig tänket: vem gör vad och var gör man det bäst?

Fyra områden att driva
Vad är det då han ska göra som prorektor? Jörgen Tholin lyfter snabbt fram fyra områden som kommer att genomsyra hans vardag.

Den första är polisutbildningen, där arbetet nu handlar om att presentera Borås som det bästa och mest attraktiva förslaget. Förhoppningen är att regeringen fattar beslut om att placera utbildningen här. Fullt utvecklad innebär den 500-600 nya studenter till Borås.

– Området är konkret och målet tydligt: vi ska ha hit polisutbildningen.

Ett mer långsiktigt arbete är jämställdhetsfrågorna, något han ser som viktigare än bara balansen mellan män och kvinnor, utan något som är en förutsättning för att få alla människor att växa.

– Det händer väldigt mycket från det att du påbörjar din utbildning till att du exempelvis blir professor. Hela denna resa och hela vår verksamhet måste genomsyras av jämställdhet och lika rättigheter.

Det tredje området är kvalitet.

– Vi ska ha ett kvalitetssystem som håller måttet, där vi kan se till att vi har rätt kvalitet på
utbildning och forskning. Vi kommer att genomföra revisioner och vi ska kunna svara på frågor från Universitets-kanslerämbetet (UKÄ) kring våra system och visa att vi har koll på detta.

Det fjärde området ligger honom extra varmt om hjärtat, nämligen frågorna kring tillträde till högre utbildning. Han har själv en lång forskarbakgrund i ämnet och efter att ha Twittrat, med en önskan om vettiga förslag från den statliga utredningen som skulle påbörjas, fick han själv det stora uppdraget att leda densamma.

– Jag blev ganska förvånad, men också smickrad, när statssekreterare Karin Röding ringde och frågade om jag kunde tänka mig att bli statens särskilda utredare kring tillträdesfrågorna.

Högskoleprovet överskattat
Efter ett hektiskt år har arbetsgruppen nu lämnat in sina förslag på remiss. I det stora hela bygger de på att respektive lärosäte ska få ökat självbestämmande i beslut om vilka som ska antas för tillträde och att själva kunna pröva andra vägar till antagning än gängse betyg och högskoleprov.

– Vi föreslår att det ska bli möjligt för lärosätena att ta in färre studenter via högskoleprov och att det i större grad ska bli möjligt att pröva alternativa antagningsformer, till exempel intervjuer och arbetsprover. Studier visar liten korrelation mellan resultat på högskoleprovet och framtida studieresultat. Vi behöver hitta andra sätt att mäta. Jag vill i sammanhanget lyfta fram motivationens betydelse för lyckade studier, för utan motivation blir det inte bra.

Hans förordnande som prorektor sträcker sig till och med 30 juli 2019. Vad som händer sedan vet han inte, men han vill bli kvar på Högskolan i Borås till sin pension.

– Det är tanken, antingen som prorektor, eller så går jag tillbaka till lärarutbildningen igen och undervisar, så som det en gång började.

Text: Henrik Grönberg

Foto: Suss Wilén