Huvudmeny

2017-03-10 11:00

God samverkan föder nya idéer – ambulanssjukvård i utveckling


Hur kvalitetssäkrar vi svensk ambulanssjukvård? Kan ett regionalt strokeregister rädda liv? Vilka är det som åker ambulans fyra gånger eller mer per år? Detta är exempel på frågor som diskuterades under ett forskningssymposium vid Högskolan i Borås 9 mars. Vi gjorde nedslag i tre forskningspresentationer.

Ambulanssjukvården i Sverige utför cirka en miljon uppdrag per år till en uppskattad kostnad av drygt 4 miljarder kronor. Trots detta saknas det nationell uppföljning och styrning gällande kvalitetsindikatorer. Varje landsting avgör själva hur verksamheten ska bedrivas och vilka mål och resultat som ska uppnås.

Magnus Andersson Hagiwara, moderator för symposiet och föreståndare för PreHospen: ”Symposiet handlar om att lyfta all forskning som sker ute i ambulansverksamheterna. Det har varit det viktigaste det här året. I Sverige bedrivs fantastisk forskning, inte bara av läkare utan även av ambulanssjuksköterskor som är med i ambulanserna dagligdags. Där tror jag att vi i Sverige är lite unika. En sådan här dag föder nya idéer – det är i samverkan med verksamheterna som vi forskare inom akademin har möjlighet att vara med och förändra.” 

– Med hjälp av ett nationellt kvalitetsregister kan vi följa upp beslutade processer och kvalitetssäkra den vård som ges i ambulans. I vår första studie jämförde vi arbetssätt i nio olika landsting utifrån ett antal kvalitetsindikatorer. Totalt ingick nästan 300 000 ambulansuppdrag i studien, säger Glenn Larsson, ambulanssjuksköterska och verksamhetsutvecklare i Region Halland, samt doktorand vid Lunds universitet.

Resultaten visade på stora skillnader i dokumentation i ambulanssjukvårdens journalsystem. Bland annat rapporterade fyra av nio landsting EKG- och syrgasbehandling vid svår bröstsmärta. Och sju av nio rapporterade utförd smärtbedömning enligt Visuell analog skala (VAS).

– Nästa steg är att genomföra en större studie för att kvalitetssäkra nationell uppföljning och jämförelse, säger Glenn Larsson.

Ett regionalt strokeregister ska rädda fler

En annan presentation berörde Stroke. Stroke drabbar 25 000 personer i Sverige varje år och är den näst vanligaste dödsorsaken. Det finns ett nationellt strokeregister, men inget regionalt, vilket behövs eftersom sjukvården är regionalt organiserad. I Västra Götaland görs vissa avancerade operationer enbart vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset – hur samordnas det?  

– Vid stroke är tiden mellan symptomdebut och behandling avgörande för den akuta behandlingens effekt. En väl fungerande vårdkedja är därför central, förklarar Katarina Jood, lektor vid Sahlgrenska akademin och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Hon har tillsammans med forskarkollegor gjort en studie som visar att det finns olika praxis i olika landsting och att det generellt finns förbättringspotential när det kommer till samverkan mellan ambulans och sjukhus. 

– Vi ser också att kvinnor med misstänkt stroke nedprioriteras i högre utsträckning än män. Nu håller vi på och analyserar en större studie för att kunna dra mer långtgående slutsatser.

De åker ambulans minst fyra gånger per år

Även magisteruppsatser presenterades under symposiet. Julia Tärnqvist och Erik Dahlén, f.d. Boråsstudenter, numera specialistutbildade ambulanssjuksköterskor i Skaraborg, berättade om en kvantitativ studie som identifierar så kallade ”mångbesökare” i ambulanssjukvården. En mångbesökare är en patient som vårdas i ambulans fyra gånger eller fler per år.  

– Det finns upplevelser inom ambulanssjukvården om att en del patienter ringer efter en ambulans lite mer frekvent än vad som anses brukligt. Vi ville veta vilka dessa patienter är och vad de söker för, säger Erik Dalén.

Under 2014 studerade Julia Tärnqvist och Erik Dahlén 1854 uppdrag med ett patientantal på 339 patienter i Skaraborgs län.  Studien visade att de allra flesta av de berörda patienterna är multisjuka.

– Det var med andra ord befogat att ringa, men det fanns både andra vårdalternativ och vårdprocesser som hade varit bättre för patienterna. Flertalet hade kunnat få vård hemma eller på vårdcentral med stöd av individuella vårdplaner, säger Julia Tärnqvist.

Vad tycker ni om att vara här i dag?

Det är jättebra! Det är en sådan bredd på programmet och verkligen inspirerande. Det är sådana här dagar som för ambulanssjukvården framåt, säger Julia Tärnqvist och får medhåll av Erik Dahlén.

Symposiet arrangerades av Prehopsen som är en centrumbildning vid Högskolan i Borås. Läs mer om PreHospen här.


 

Röster om symposiet

Vi bad fyra besökare svara på frågan: Varför är du här i dag?

Annika Åström Victorén”Jag vill hålla mig uppdaterad om den senaste forskningen, och det tycker jag att jag har blivit i dag. Det har varit en jättebra dag!”

– Annika Åström Victorén, ambulansöverläkare, region Jönköping

 

Kåre Karlsson

”Jag kom igång med forskningen sent i livet och man vill ju tala om vad man har kommit fram till. Jag är en av dagens föreläsare. Att bara hålla på med något utan att få berätta det för någon är ju ingen vits.”

– Kåre Karlsson, ambulanssjuksköterska, Skaraborg, doktorand, Jönköping University

Ann-Sofie Hallsback”Därför att det är spännande att ta del av den nya forskningen. Ett föredrag stack ut lite extra, men jag kommer inte ihåg vad det hette. Det handlade om att man som ambulanssjuksköterska ska lämna attityden hemma när man åker ut och hur det kan spegla patientsäkerheten.”

– Ann-Sofie Hallsback, ambulanssjuksköterska, Kungälvs ambulansdistrikt

Robert Höglind”Vi jobbar i stor samverkan med forskning och utveckling både mot universitet och högskolor. Det har varit en givande dag med många ämnen som ligger i linje med vårt förbättringsarbete.”

– Robert Höglind, verksamhetsutvecklare inom Ambulans och Prehospital Akutsjukvård, Sahlgrenska.

Text och bild: Rebecca Lindholm