Huvudmeny
Roger Blomgren

2017-03-20 11:30

Ny professor är intresserad av makt


Roger Blomgren är ny professor på Bibliotekshögskolan. Han forskar kring hur digitaliseringen påverkar offentliga mötesplatser och är intresserad av vem som bestämmer i kulturpolitiken.

Det senaste året har han varit tjänstledig för att arbeta på bibliotekarieutbildningen vid Høgskolen i Oslo og Akershus i Norge. Sedan årsskiftet är han tillbaka i Borås som professor i biblioteks- och informationsvetenskap.

Roger Blomgren
Ålder
: 57
Bor: Uddevalla
Jobbat som: Förutom att arbeta på högskolan har han även arbetat som analytiker på dåvarande Utbildnings- och kulturdepartementet, som sekreterare i en public service-utredning, kulturutredningen och på Västra Götalands Regionen. Sedan har han även i femton år varit på Högskolan Väst.
Gör på tåget till och från Borås: Rättar tentor, läser forskningsmaterial, läser ”vanliga” böcker och lyssnar på nyheterna. Ibland sover jag.
Fritid: Går mycket på film och är med i en vinförening som heter Munskänkarna. Ett filmtips är "Min pappa Toni Erdmann", en mycket bra tysk film.
Tittar på: Just nu Homeland. Vilket är bra att cykla till framför tv:n, jag brukar försöka cykla tre mil på ett avsnitt. En annan bra serie är Breaking bad.
Det här vet inte alla om dig: När jag var yngre skrev jag filmmanus. Men de var inte tillräckligt bra för att någon skulle köpa dem. Eller så var jag före min tid.

– Det känns bra och inspirerande. Jag har framförallt två nya uppdrag och det är som forskningsledare för Centrum för kulturpolitisk forskning (KPC) och forskargruppen Bibliotek, kultur och Samhälle (BiKuSa).

Fritt fram att driva politik

Intresset för makt och styrning går som en röd tråd genom hans forskning. Han är också intresserad av kulturpolitik och menar att det är ett litet politiskt fält. Politikerna är generellt ointresserade av det och det är medborgarna med.

– Kulturpolitik engagerar inte så som exempelvis vård och skola gör. Och det finns heller inte så mycket lagstiftning. Det gör att enskilda tjänstemän, men framför allt institutionsföreträdare och företrädare för konstnärliga organisationer inom fältet, har stort inflytande, säger han.

– Detta är kulturpolitikens principiella problem – vem bestämmer om till exempel vilka böcker som ska köpas in till biblioteken? Vem har makten?

Han förklarar att detta bidrar till att ”social ingenjörskonst” får stor plats inom kulturpolitiken. Det innebär att man bedriver politik utifrån vetenskapliga argument istället för partiideologi. Ett exempel är när den statliga filmcensuren infördes 1911. Då baserades beslutet på argument från forskare inom pedagogik och psykologi. 

– Vetenskapen har fått, och har fortfarande, stort inflytande på kulturpolitiken. I dagsläget är det forskning om social hållbarhet, att bli frisk med kultur, ”cultural planning” och kultur i skolan som är aktuella frågor. Det är problematiskt att forskarna är med och sätter dagordningen. Men det finns stråk av social ingenjörskonst inom andra delar i politiken också.

Digitaliseringens påverkan på offentliga mötesplatser

Just nu forskar Roger Blomgren i ett internationellt projekt som påbörjades då han arbetade i Oslo. I projektet undersöker forskarna hur digitaliseringen påverkar offentliga inrättningars roll som mötesplatser – specifikt tittar de på arkiv, bibliotek och muséer.

Centrum för kulturpolitisk forskning - KPC
Etablerades 1997 för att stimulera forskning, forskningsinformation och debatt om kulturpolitiska frågor.
KPC strävar efter att spela en nyckelroll inom det växande forsknings- och praxisfält som engagerar kulturpolitiska frågor.
Är drivande i utgivningen av Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift.
Läs mer på hb.se/kpc

– Enligt norsk grundlag ska dessa platser fungera som mötesplatser. De ska vara en del av samhällets infrastruktur för ett öppet och upplyst offentligt samtal. Men hur påverkas de här mötesplatserna av digitaliseringen. Kan man till exempel ha mötesplatser på sociala medier istället och vem möter man där?

Han berättar att han med sin nya tjänst numera är med i projektet som representant för Borås.

Filmintresserad statsvetare

Roger Blomgren är statsvetare i botten, och tack vare ett brinnande filmintresse skrev han sin avhandling Staten och filmen (som blev klar 1998) om svensk filmpolitik under åren 1909-1993. Genom att studera politiken kunde han se hur synen på film ändrades från att först vara något hotfullt, som samhället behövde skyddas från genom censur, till att vara kultur som politiken istället skulle stödja. Han menar att man får lära sig mycket om samhället genom att studera kulturpolitiken. Han tar pilsnerfilmer på 1930-talet som exempel:

Bibliotek, kultur och samhälle (BiKuSa)
Forskargruppen är kopplad till grund- och forskarutbildningen och ägnar sig åt forskning om samhället, bibliotek och kultur.
Läs mer om gruppen. 

– Politikerna ville förbjuda dessa filmer då de tyckte att karaktärerna bara drack alkohol och inte gick till jobbet. Men det gick inte. Då ville de istället stödja alternativa typer av filmer som visade människor med bättre moral och på så sätt påverka tittarna att bli bättre människor. Och så har kulturen ofta använts med politiska syften att förädla människan.

Vill ge ett reflekterande perspektiv

Roger Blomgren undervisar i kurser om bland annat kulturpolitik och handleder doktorander. Han tycker att det är viktigt att undervisa för att skapa kritiska och ifrågasättande studenter.

– Jag menar att vi inte bara ska lära studenterna att säga att andra har fel, utan också att man kan ha ett kritiskt perspektiv mot sig själv. Det är lätt för akademin att bli ideologiskapande och det är viktigt att ha ett reflekterande perspektiv på världen, säger han.

Aktuellt

26/4 Kulturen, politiken och samhället – Mötesplats för kulturforskning och praktik

En konferens för forskare och andra inom akademin som är intresserade av kulturpolitisk forskning, politiker, tjänstemän, institutionsföreträdare och andra yrkesaktiva inom kulturområdet.

Läs mer om konferensen 

Läs mer om Roger Blomgren

Text: Anna Kjellsson
Bild: Suss Wilén