Oljeförorenat vatten kan renas med ny processteknik - Nyheter - Högskolan i Borås
Huvudmeny

2018-02-12 10:30

Oljeförorenat vatten kan renas med ny processteknik


Föroreningar genereras över hela världen vid hantering av olika typer av produkter, olja är en av de som orsakar mest föroreningar. I ett forskningsprojekt vid Högskolan i Borås har forskare undersökt hur man kan behandla oljeförorenat vatten och kombinera det med biogasproduktion vid Stena Recycling AB:s anläggning för oljeåtervinning i Halmstad.

I projektet ville forskarna få svar på om behandlingen av oljeförorenat avloppsvatten kan bli mer effektiv i en kontrollerad process som inte kräver syre för behandling, alltså en anaerob process med stabil biogasproduktion. De ville karakterisera och optimera processen som utvecklades spontant i en av lagringstankarna vid anläggningen.

– Projektet är unikt då vi, förutom rening av oljeförorenat vatten, även har tagit tillvara på kolet från organiska föroreningar i vattnet genom produktion av metangas. Metangasen som produceras kan i sin tur användas för att ersätta eldningsolja i processen för oljeåtervinning, vilket ger både miljömässiga och ekonomiska konkurrensfördelar. Kan man få fram en kontrollerad process, förhindras metanläckage och användningen av fossila bränslen i processen kan minska radikalt, säger Ilona Sárvári Horváth, biträdande professor i bioprocessteknik vid Högskolan i Borås.Ilona Sárvári Horváth

70 procent mindre föroreningar utan kemikalier

Under 300 dagar testades två olika processer med tre reaktorer i labbskala och resultatet visade att rening av oljeförorenat vatten kunde genomföras med högre belastning och under kortare uppehållstid än vad dagens process klarar av.

– Resultaten visar också att man, inom en kontrollerad process, kan använda sig av en så kallad ”Moving Bed Biofilm Reactor” (MBBR), en processteknik som används i biologiska processer för vattenrening. Processen innebär att bakterierna växer på bärare, som är tillverkade av plast. Dessa bärare blandas och rör sig runt i vattenfasen. De har en stor och skyddande yta som möjliggör att ett stort antal bakterier kan växa som en så kallad ”biofilm” på bärarna. Därmed kan processen hantera mycket hög belastning utan att problem med igensättning uppstår.

– I vårt fall kunde processen hantera en hög belastning av organiska ämnen med en minskning av föroreningar till uppemot 70 procent, säger Ilona Sárvári Horváth.
Ett av syftena med försöken var att se om tekniken även kunde användas i fullskala. När den experimentella delen av projektet avslutades tog man fram ett förslag som i framtiden skulle kunna installeras på Stena Recycling AB i Halmstad för behandling av processvattnet.

Arbetet har genomförts i nära samarbete mellan Högskolan i Borås, Stena Recycling AB och Veolia Water Technologies – AnoxKaldnes i Lund.
Stena Recycling samlar in restmaterial (oljeavfall, såsom eldningsoljerester, emulsioner m.m.) från verksamhet och produktion och förädlar materialet så att det kan leva vidare som råvaror till nya produkter eller ny energi.
Veolia Water Technologies - AnoxKaldnes
är ett internationellt företag som arbetar inom miljöteknik och är världsledande leverantör av processer för biologisk vattenrening från industrier och kommuner med MBBR-teknik.  ARCH™ anaerob MBBR är en patenterad teknik framtagen av Anoxkaldnes.

Tekniken med ”MBBR” har redan erbjudits till andra typer av industrier i världen och kan också användas för behandling av kommunala avloppsvatten.

– Systemet som beskrivits här är dock unikt när det gäller behandling av oljehaltigt avloppsvatten. Den anaeroba behandlingen är ett attraktivt behandlingssätt med låg energiförbrukning, liten mängd överskottsslam och dessutom får man biogas, en förnybar energikälla på köpet, säger Ilona Sárvári Horváth.

Projektet har finansierats av Vinnovas program Innovationer för ett hållbart samhälle: miljö och transport. Resultatet av projektet kommer att presenteras vid Avfall Sveriges temadag den 26 april.

Läs mer

Mer om projektet.

Läs mer om Ilona Sárvári Horváth.

Text: Annie Klasén
Foto: Högskolan i Borås och Stena Recycling AB