Huvudmeny
Modedesign

2018-01-24 08:30

Ny affärsmodell för klädindustri i Europa


Nu ska forskare ta fram en innovativ affärsmodell så att det blir lönsamt att tillverka specialplagg i liten skala i Europa. Affärsmodellen utgår från en digital plattform där alla aktörer i processen integreras, från designer till tillverkare, återförsäljare och konsument. Dessutom ingår olika innovativa tjänster.

I dag tillverkas de flesta klädesplagg i stora skalor i Asien. Anledningen är att klädproduktion fortfarande kräver mycket manuellt arbete – som är dyrt i Europa.

Nu ska forskare i ett nytt projekt utveckla en digitalt integrerad, kunskapsbaserad plattform som gör det möjligt att underlätta design och tillverkning av kläder med speciella funktioner (high function) eller kläder med exklusiv design (high fashion) enbart i Europa. Det innebär att kunden kan tänka sig att betala lite mer än för ”vanliga” kläder för att få en speciell funktion eller en särskild design.

Rudrajeet Pal– Plattformen innefattar också en rad tjänster som till exempel att prova kläder virtuellt, AI-baserade rekommendationer eller kundanpassad funktionell komfort. För att stödja dem innehåller tillverkarsidan av plattformen avancerade, databaserade multitjänster relaterade till testning och certifiering, analys av miljöpåverkan, leverantörsval och molnbaserad produktionsplanering, säger Rudrajeet Pal, docent i textilt management vid Textilhögskolan och forskare i projektet.

Plattformen kommer att testas genom att tillverka anpassade produkter i små serier till exempel: skräddarsydda skjortor, funktionella sportplagg, tekniska underkläder (t.ex. snabbtorkande underkläder som används vid idrott) samt funktionella accessoarer.

– Plaggen går igenom hela försörjningskedjan via vår digitala plattform som kopplar samman funktioner som stödjer kontakten mellan företag med funktioner för kontakt mellan företag och konsumenter. Därefter ska vi ta fram en ny, helt europeisk affärsmodell för textil- och klädföretag, säger han.

Arbetet genomförs i ett nytt EU-projekt: ”Fashion Big Data Business Model (FBD_BModel)”.

Grafik som förklarar projektet

Bidrar till hållbar klädproduktion

Syftet är inte att konkurrera med den befintliga klädtillverkningen i Asien utan plattformen och affärsmodellen är snarare ett komplement.

– Detta är inte kläder som produceras i stor volym, utan plagg som är kundanpassade och där konsumenten kan tänka sig att betala ett högre pris, jämfört med vad man är beredd att betala för vardagsplagg, säger han.

Med lokal klädproduktion skapas lokala arbetstillfällen, det minskar negativ miljöpåverkan och det blir ingen överproduktion av kläder. Dessutom blir hela processen mer transparent för kunden.

Gör produktionen flexibel

I projektet deltar 11 parter från Europa varav fyra är lärosäten. Textilhögskolan är den enda svenska parten och ansvarar för den del i projektet som rör utvecklingen av försörjningskedjan och produktionsledningssystemen.

– Vi ska ta reda på hur vi kan konfigurera tillverkningen att bli flexibel, alltså att fabriken kan tillverka till exempel två exemplar av ett plagg och sedan två av ett annat, på ett effektivt och lönsamt sätt. Dessutom ska det vara kort leveranstid, säger han.

Andra parter ska undersöka delar som textila material, klädesplaggens funktionalitet och digital produktdesign. Dessutom ingår modeföretag samt företag som gör skräddarsydda kläder åt kunderna. Det blir företagen som i projektets slut kan göra affärsmodellen kommersiell.

Det finns en kunskapsbas från tidigare EU-projekt som ”Roll to bag” och ”Digimode” där Textilhögskolan deltagit och där forskare har tittat på hur man kan tillverka kundanpassade kläder lokalt.

– Det nya och unika i projektet är att plattformen är helt integrerad med alla aktörer i processen. Min förhoppning är att i framtiden även skapa en plattform som är helt svensk, säger Rudrajeet Pal.

Projektet finansieras av EU:s ramprogram Horizon2020 och pågår fram till hösten 2020.

Läs mer

Om projektet 

Rudrajeet Pal

Tidigare projekt

Roll to bag 

Digimode 

Text: Anna Kjellsson
Grafik: Tillhör projektet
Bild: Suss Wilén