Huvudmeny

Projekt Bärkraft

- Strategi för kombinerad skolutveckling och lokalsamhällesutveckling

Skolutveckling och utveckling av det lokala samhället

Allmänt sett syftar skolutveckling till att med utgångspunkt tagen från elevers behov och förutsättningar förbättra skolors vardagsarbeten. I de perspektiv på skolutveckling som tillämpas inom FFHS1 praktiseras detta på så sätt att personal, elever och föräldrar – med stöd av externa handledare – dels upptäcker vilka handlingsmöjligheter som föreligger inom gällande ramar, dels använder sig av dessa möjligheter i operativa skolutvecklingsarbeten. En sådan strategi har under en längre tid praktiserats av och inom ett antal skolor runt om i landet och kan sägas vara tämligen väletablerad inom skolans område.

I samverkan mellan Borås kommun (Brämhults kommundel) och Högskolan i Borås genomförs f.n. det s.k. Bärkraft-projektet som är en aktivitet där den ovan berörda strategin för skolutveckling vidgas till att omfatta en kombinerad utveckling av skolor och av det lokalsamhälle där skolorna är belägna. Detta innebär att strategin för skolutveckling i sin principiella utformning kommer att tillämpas även inom och av lokalsamhället. Detta innebär däremot inte att skolprocessen och processen som syftar till att utveckla lokalsamhället löper parallellt i tid, utan snarare förhåller dig sig så att skolprocessen går i bräschen för det samlade utvecklingsarbetet.

Så här går det till…

Det parallellkopplade utvecklingsarbete inom skola och lokalsamhälle har inletts med att följande analysgrupper har bildats:

  • Skolanalysgrupper på var och en av de skolor som är belägna i kommundelen. Skolpersonal och elever ingår i dessa grupper.
  • Analysgrupp som är sammansatt av boende i närsamhället.
  • Multiprofessionell analysgrupp d.v.s. grupp där representanter för olika yrkesgrupper (fritid, bostadsbolag, polis och sociala myndigheter).

Till var och en av dessa grupper har en kvalificerad handledare knutits. Handledarna ansvarar för att processen inom de respektive grupperna hålls igång och att grupperna arbete samordnas. Handledarnas arbete samordnas av projektets vetenskaplige ledare.

Grupperna består av 5-10 personer vardera och gruppmedlemmarna och är utsedda på basis av att de (a) åtnjuter ett förtroende på sina arbetsplatser och respektive i sina boendemiljöer, och av att (b) gruppernas medlemmar uppvisar ett vad som kan uttryckas som ”nyfiket intresse” för utvecklingsarbete av detta slag.

Analysgruppernas mandat sträcker sig i första hand över en förberedande analysfas. Därefter övergår projektet i en genomförandedel. Huruvida analysgrupperna kommer att medverka även i denna, eller om helt eller delvis nya grupper kommer att utses som stödfunktioner i denna process, är än så länge en öppen fråga. Gruppernas uppgifter kan översiktligt beskrivas som ”hjälp till självhjälp” till skolornas och lokalsamhällets utvecklingsarbete.

Detta innebär att analysgrupperna med stöd av sina respektive handledare genomför behovsanalyser – d.v.s. en form av utvärderingar – för att kartlägga skolornas och lokalsamhällets behov av utveckling. Lämpliga målgrupper för behovsanalyserna är för skolornas vidkommande personal, elever och föräldrar och för lokalsamhällets de boende och olika yrkesgrupper som svarar för lokalsamhällets välfärdsinrättningar.

Det ovan sagda bygger på att det är de respektive analysgrupperna – alltså inte handledarna – som planerar, genomför och följer upp analysarbetet. Grupperna kommer på detta sätt att ”äga” sina analyser vilket öppnar för att utvecklingsarbetet ges andra förutsättningar att vinna en lokal förankring för förändringsarbetets innehåll och syfte än om t.ex. externa konsulter och/eller fackexperter hade anlitats för att genomföra detta arbete.

Även analyser av olika styrdokument är nödvändiga i sammanhanget. Syftet med analyserna är att underlätta utvecklingsgruppernas arbete med att klargöra innebörden i sådana styrdokument som sätter gränser och ramar för vad som är möjligt att åstadkomma i fråga om utveckling av skola och lokalsamhälle. Även dessa analyser genomförs alltså med handledningsstöd av analysgrupperna.

Ett praktiskt tillvägagångssätt för gruppernas arbete är att inleda respektive analysarbete med att genomföra behovsanalyser och ur dessa ta fram idéer till utvecklingsområden. Dessa görs i nästa steg till föremål för dokumentanalyser för att klarlägga vad aktuella styrdokument har att säga om dem. Denna arbetsgång innebär att resultatet av de ”nerifrån-och-upp” (bottom-up) orienterade behovsanalyserna ger en rimlig avgränsning av de mer ”uppifrån-och-ner” (top-down) inriktade dokumentanalyserna.

Olika faser i utvecklingsarbetet

Behovs- och dokumentanalyser ger underlag för bedömning av nuläge och färdriktning. Från denna grund arbetar analysgrupperna fram förslag till samordnade utvecklingsprogram för respektive verksamhetsområde. Efter att gruppernas förslag har samordnats med varandra blir de lämpligen föremål för remissbehandling dels bland dem som medverkat i behovsanalyserna, dels bland övriga intressenter. Efter att beaktat remissinstansernas synpunkter tar analysgrupperna – fortfarande med handledningsstöd – fram slutversioner till utvecklingsprogram som i lämpliga former presenteras för samtliga involverade intressenter. Denna aktivitet markerar övergången mellan analysfas (= att upptäcka sina handlingsmöjligheter) och genomförandefas (= att använda sig av handlingsmöjligheterna).

Anledningen till att upptäckarfasen bör ta sin tid är att den process som uppstår i sig är ett viktigt inslag i det förankringsarbete som är nödvändig för att de respektive utvecklings-programmen ska kunna omsättas i skolornas och närsamhällets vardag. Under detta skede av processen genomförs – med respektive (eventuellt nytillsatta) utvecklingsgrupp och handledare som katalysatorer – programmet gradvis. När genomförandearbete kommit en bit på väg kan lämpligen behovs- och dokumentanalyserna upprepas. Det sistnämnda sker dels i syfte att utvärdera programmets process- som resultateffekter, dels för att lägga en grund för det därefter fortsatta utvecklingsarbetet.

Avslutningsvis…

Frågan är då hur de utvecklingsområden som grupperna analyserar fram ska genomföras i skolornas och lokalsamhällets vardag. Hur väsentlig och avgörande denna fråga än är går den inte i detta skede att besvara på ett generellt plan. Svaret är nämligen direkt avhängigt den process och de aktiviteter (omfattande bl.a. behovs- och dokumentanalyser) som utgör beslutsunderlaget för ställningstagandena om utvecklingsområden. Innebörden av detta är alltså att ingen kan vid projektstarten uttala sig om vad som i slutändan kommer ut ur denna utvecklingsprocess.