Huvudmeny

Vanliga frågor

 

Vad är uppdragsutbildning?

Det är kortfattat en utbildning som högskolan gör på uppdrag av en beställare/uppdragsgivare, till exempel ett företag, en kommun, landsting eller dylikt. All uppdragsutbildning erbjuds mot offert.

Är det skillnad på uppdragsutbildning och personalutbildning?

Beroende på bransch/verksamhet kallas det för fortbildning, kompetensutveckling, personalutbildning, verksamhetsutveckling genom kompetenshöjning eller kompetensbreddning hos personalen. Uppdragsutbildning är den terminologi som används i lagstiftningen för högskolors rätt att sälja utbildning till arbetsgivare med flera. 

Vem kan beställa /köpa en uppdragsutbildning från högskolan?

En arbetsgivare – en juridisk person – kan köpa uppdragsutbildning för sin personal. Utbildningen ska ha betydelse för deltagarens arbete hos arbetsgivaren.

Stat, landsting och kommun kan också köpa uppdragsutbildning av högskolan av arbetsmarknadsskäl eller biståndspolitiska skäl. Även utländska arbetsgivare och offentliga myndigheter kan köpa uppdragsutbildning från svenska högskolor och universitet.

Kan jag som privatperson köpa en utbildning?

 Nej, det är endast arbetsgivare/juridiska personer som kan köpa en uppdragsutbildning från högskolan. Som privatperson kan du i stället söka till våra ordinarie kurser och program.

Vilka får delta i en uppdragsutbildning?

Arbetsgivaren utser vilka av dennes anställda som får går uppdragsutbildningen som högskolan ger. Huvudregeln är att utbildningen ska ha betydelse för arbetstagarens arbete hos arbetsgivaren.

Högskolan ger också utbildningar på uppdrag av t.ex. Arbetsförmedlingen, som då är den som bestämmer vilka som ska delta i kursen.

Behöver man någon grundläggande behörighet för att delta i en uppdragsutbildning?

Grundregeln är att alla som uppdragsgivaren bestämmer ska kunna delta i en uppdragsutbildning, d.v.s. man behöver inte grundläggande behörighet (gymnasiekompetens) för att få delta. Ibland kan det dock förekomma att man behöver vissa förkunskaper för att på bästa sätt tillgodogöra sig utbildningen.

Behöver man ha studerat på högskola tidigare för att få gå en uppdragsutbildning?

Generellt behöver man inte ha studerat på högskola tidigare. Men i enstaka kurser kan det behövas förkunskaper som man tillägnat sig genom tidigare högskole- eller universitetsstudier.

Kan man få högskolepoäng på en uppdragsutbildning?

Om utbildningen är poänggivande och man genomför och klarar av examination så kan man få högskolepoäng. Om det är en utbildning som leder till examen kan man också få examensbevis. Detta gäller också för den som inte har allmän behörighet genom gymnasiebetyg.

Vad är skillnader och likheter mellan en uppdragsutbildning och en vanlig högskoleutbildning?

I en del kurser är det samma sak och innehållet är det samma. Som deltagare i en uppdragsutbildning kan man också läsa tillsammans med studenter, d.v.s. med de som sökt och antagits till en högskoleutbildning. Andra uppdragsutbildningar kan vara skräddarsydda för deltagarna, utefter arbetsgivarens önskemål om innehåll i kursen.

När det gäller kvalitet har vi lika höga krav på en poänggivande uppdragsutbildning som på en ordinarie utbildning.

Sker all utbildning på högskolan?

Givetvis har uppdragsgivaren möjlighet att påverka om uppdragsutbildningen ska genomföras i företagets, högskolans eller i andra lokaler. Det kanske ska vara introduktion med internat? Det går också att välja om det ska vara seminarier, workshops eller föreläsningar med alla i samma rum eller om det ska ske via lärcentrum eller internet.

Sker utbildningen på dag- eller kvällstid?

 Beställaren/uppdragsgivaren och högskolan kommer överens om när utbildningen ska ske. Det kan vara förmiddag, eftermiddag, med eller utan lunch, sen eftermiddag eller början på kväll. Utbildningen kan ske på samma dag och tid under hela perioden eller på olika dagar och tider. Deltagarens möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen kan ibland påverkas av att man haft en hel arbetsdag före.

Vem bestämmer reglerna för uppdragsutbildning?

 För högskolans del bestäms de yttre ramarna av regeringen genom Uppdragsförordningen (Förordningen för uppdragsutbildning vid statliga högskolor och universitet, SFS 2002:760) och av Universitets- och högskolerådet genom Föreskrifter om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (UHRFS 2013:11). Därutöver finns det ytterligare lagar och regler, till exempel Avgiftsförordningen som bestämmer hur vi ska ta betalt för uppdraget.

Ska vi skriva avtal?

 Uppdragsgivaren (företaget, kommun, landsting eller dylikt) och högskolan avtalar i övrigt om vad som ska gälla för uppdragsutbildningen; vad den ska innehålla, när, var och hur den ska genomföras, för hur många personer och till vilket pris. Det dokumenteras i ett avtal som ett skriftligt förtydligande av vad man kommit överens om.