Huvudmeny

2017-03-07 08:30

Textil och teknik för den nya vården


Högskolans nya professor i medicinsk teknik, Fernando Seoane, forskar för att göra skillnad. Högst på önskelistan står en framtid med ett hållbart vårdsystem. – Det behövs ett paradigmskifte inom vården, säger han.

Fernando förespråkar den amerikanska termen P–hälsa, där P:t står för saker som predictive (förutsägande), preventive (förebyggande), personalized (personifierad) och participatory (deltagande). Han syftar på hur sjukvården i dag är uppbyggd kring att en redan sjuk person får vård på ett sjukhus, vilket är väldigt resurskrävande.

Fernando Seoane Martinez
Ålder: 40 år
Bor: Brämhult
Familj: Frun Anita samt barnen Liam, 6 och Rebecka, 4
Gör: Nybliven professor i medicinsk teknik på Högskolan i Borås. Även lektor på Karolinska Institutet (institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik) och docent på Kungliga Tekniska Högskolan (Skolan för teknik och hälsa, STH).
Undervisar i: Medicinsk teknik och textilelektronik
Gör mig arg: Människor som får credit för något de inte förtjänat. Människor som utnyttjar andras goda vilja och hål i systemet.
Gör mig glad: Att tillbringa tid med mina barn, min fru, mina bästa vänner och min familj.
Jag drömmer om: En värld utan så mycket obalanserad rikedom.
Om jag inte var forskare skulle jag varit: Biståndsarbetare.
Min hemliga talang: Det finns inte så mycket hemligt med mig – på gott och ont.
Önskegäst vid mitt middagsbord: Elon Musk.
Det här är jag mest stolt över: Att jag lyckas kombinera min passion med mitt arbete. Och att jag lyckats hålla gamla vänskaper starka över tid och rum.

– Den svenska tandvården är ett perfekt exempel på motsatsen – genom att folk borstar tänderna hemma och använder tandtråd förebygger vi en massa ohälsa, med gratis kontroller upp till vuxen ålder. Det sparar enorma resurser. Tänk om vi kunde göra likadant inom övriga vården? säger Fernando Seoane.

Bestämmer orsaken till stroke

Det är inom medicinsk teknik Fernando Seoane gjort akademisk karriär. Framförallt handlar det om intresset för bioimpedans-spektroskopi, en metod som bland annat används för att mäta kroppsfett hos en person. Genom att skicka en svag ström genom kroppen kan motståndet – som är olika beroende på vävnad – mätas.

Fernando å sin sida fokuserar på hjärnan. Sedan 2003 har han forskat på hur metoden kan användas för att bestämma orsaken bakom en stroke.

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Varje år drabbas ungefär 30 000 svenskar av ett slaganfall, som utlöses antingen av en propp eller en blödning i hjärnan. Medan det förstnämnda behandlas med blodförtunnande medel behandlas det sistnämnda med medicin som får blodet att koagulera. En felbedömning kan av uppenbara skäl vara ödesdiger.

Miljontals liv kan räddas

Att få rätt behandling snabbt kan vara skillnad på liv och död. I dag fastställs stroketypen med hjälp av röntgen. Det kan ta timmar innan patienten kommit in till sjukhus och röntgats. Under tiden kan viktiga hjärnfunktioner ha förlorats. Med bioimpedans-spektroskopi skulle bedömningen kunna vara gjord på några minuter – redan på plats i ambulansen.

– Det hade gett en enorm inverkan på vårdkapaciteten, säger Fernando Seoane.

I dag är hans forskningsgrupp blott en av fem i världen som jobbar med området. Här i Sverige har han haft svårt att få tillräckligt med ekonomiska medel att forska i den takt han egentligen vill.

– Det är märkligt. 15 miljoner människor drabbas av en stroke varje år. Ett genombrott hade kunnat rädda miljontals liv årligen. Jag har en kollega på Harvard som brukar säga att det är Nobelprismaterial. Nu tycker jag att de har rätt mycket bättre fantasi där i USA, men ändå…

Från Madrid till Borås

Fernando Seoane började egentligen studera för att gå med i armén. Hemma i Madrid visste han att en ingenjörsexamen kunde ge honom positionen som löjtnant. Men efter ett år på stadens universitet var planerna ändrade.

– Jag insåg att jag aldrig skulle passa i armén, jag har alldeles för lätt för att ifrågasätta oförtjänta auktoriteter. Dessutom insåg jag att vanlig ingenjörsteknik inte var tillräckligt. Jag ville inte forska bara för att – jag ville göra nytta i samhället.

Valet föll på medicinsk teknik. Vid millennieskiftet tog det honom till Sverige, där Fernando gjorde sitt sista år som Erasmus-student på Linköpings universitet, och fick efter examen jobb på en Bluetooth-firma i Stockholm.

När företaget gick i konkurs påbörjade han via arbetsförmedlingen en praktikplats på Linköpings universitet. 2003 fick han en doktorandplats inriktad på bioimpedans-spektroskopi på Högskolan i Borås, med professor Kaj Lindecrantz som handledare.

Elektroplagg inom vården

Sedan dess har Fernando Seoane jobbat på att utveckla metoden, främst genom doktorsavhandlingen med titeln ”Electrical bioimpedance cerebral monitoring”.

Med åren har han även blivit alltmer involverad i utvecklingen av smarta textilier, och då framförallt textilintegrerade elektroniklösningar. Han har bland annat varit med och tagit fram ett elektroplagg som kan underlätta för kroniskt njursjuka att ha koll på sina vätskenivåer, och ett annat som stimulerar muskelnerver för att behandla personer med muskelspasticitet.

Att jobba med textil är oundvikligt när man väl hamnat i Borås, menar Fernando.

– När det kommer till personifierad hälsa är kläder med sensorer en jättegrej, säger han. Vi har redan utvecklat plagg som kan mäta respiration, EKG, impedans, med mera. Några testas redan inom vården. Största utmaningen är att göra tillverkningen hållbar i ett affärsperspektiv, att implementera den i textilindustrins redan existerande produktionskedja.

”Känns som om cirkeln sluts”

Textil, vård, teknik – det tvärvetenskapliga engagemanget är stort hos Fernando Seoane, som rent formellt tillhör sektionen för textilteknologi men vars forskning spänner över flera fält.

– Det är en sak jag kommer jobba hårt med som professor, att uppmuntra till tvärvetenskapliga lösningar. Det finns en råpotential att utnyttja i samarbetet, folk i universitetsvärlden tenderar tyvärr att bli för låsta vid sitt eget fokus.

Professorstjänsten påbörjar han med glädje.

– Det är speciellt. Jag började här som forskarstuderande för 14 år sedan, och det känns som om cirkeln sluts. Det har krävt sitt jobb – nu handlar det också om att se till att arbetet lever vidare hos andra studenter efter mig.

Läs mer om Fernando Seoane.

Läs mer om forskningen på Högskolan i Borås.

Text: Christian Naumanen
Foto: Christian Naumanen och Suss Wilén