Hur etableras nya forskningsfält och vem avgör vilken kunskap som räknas som legitim? I en ny doktorsavhandling vid Högskolan i Borås studeras hur hållbarhetsvetenskapen har vuxit fram och vilka maktstrukturer som präglar ett forskningsfält med ambitionen att vara öppet, tvärvetenskapligt och samhällsförändrande.

Högskolan i Borås akademiska högtid firades med procession, fanfarer och varma applåder. Under kvällen promoverades nio doktorer, tre professorer installerades och hedersdoktor Robert Quinn, grundare av Scholars at Risk, promoverades. Flera av högtidens tal kretsade kring akademisk frihet och lärosätenas ansvar i en orolig tid.

När Robert Quinn beskriver sig själv gör han det med en uppriktighet som är både avskalad och tydlig. ”Jag är jurist i grunden, människorättsförespråkare av övertygelse och verkställande direktör för Scholars at Risk Network”, berättar han.

Hur hänger kulturpolitik ihop med välfärdssamhällets utveckling? Och hur förhandlar politiken frågor om kulturens samhällseffekter i relation till demokratiska ideal som autonomi och kulturens egenvärde? Det är några av de frågor som Sofia Lindström Sol, docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås, studerar i sin forskning.