Huvudmeny
Andreas Nordin.

Andreas gick från läkemedelsforskning
till studier i resursåtervinning

Efter tio år inom läkemedelsbranschen dök tillfället upp för Andreas Nordin att fördjupa sig i ett område han alltid varit intresserad av – återvinning av energi och material.

Efter ett stort varsel på läkemedelsföretaget AstraZeneca för några år sedan bestämde Andreas sig för att bredda sina kunskaper. Han hade redan en civilingenjörsexamen i kemi och många års arbetslivserfarenhet. Nu fick han möjlighet att fördjupa sig i ett område som borde beröra alla – hur vi tar vara på de resurser som finns på jorden på bästa sätt utan att utarma och att göra detta på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Han sökte in till en masterutbildning med inriktning mot resursåtervinning.

– Jag har alltid varit intresserad av återvinning och vad vi gör med alla de produkter som tillverkas, förklarar han.

Andreas Nordin
Ålder: 36
Från: Jönköping, men bor numera i Borås.
Tidigare gjort: Studerat till civilingenjör i kemi, jobbat på AstraZeneca i tio år.
Studier vid Högskolan i Borås: Masterutbildning i energi- och materialåtervinning – hållbara tekniska system (resursåtervinning) våren 2015. Titel på examensarbete: Heavy Metal Removal from Sewage Sludge by Pyrolysis Treatment.
Fritid: Frisbee-golf, vara med familjen.
Om Borås: Borås är en trevlig och lugn stad. Det är nära till allt, till affärer och till naturen. Det är perfekt.

Vad gjorde ni under utbildningen?

– Vi gick igenom avfallscykeln grundligt och fick lära oss vad man kan göra inom området energi- och materialåtervinning. Visst har man haft en aning om det tidigare, men nu fick vi lära oss vad det verkligen handlar om. Jag lärde mig sådant jag inte hade en aning om tidigare, t.ex. hur kraftvärmeverk och ångturbiner fungerar och hur man tillverkar biobränslen som bioetanol och biogas. Själva utbildningen består av föreläsningar, modellering av värmeöverföring och strålning, beräkningar och teorier om värme, livscykelanalys och miljöpåverkan. Vi gjorde också många studiebesök hos processindustrier, t.ex. värmekraftverket och avfallsanläggningen Sobacken i Borås.

– Vi jämförde olika processer, t.ex. för plast och trä, från vagga till grav, för att se vilken process som har störst påverkan på miljön. Ett exempel som vi jobbade med var hur stor miljöpåverkan nyproduktion av PET-flaskor har jämfört med om de återvinns. Eller hur stor miljöpåverkan utvinningen av råvara har.

Vad tycker du bäst om i utbildningen?

– Kursen livscykelanalys var oerhört intressant. Vi fick bryta ner allt i små enheter, så att man bättre förstår vilka enheter som har störst påverkan och då kan vara värda att göra något åt.  Något jag verkligen uppskattar med utbildningen är närheten till föreläsarna. Vi var en liten klass och det var mycket informellt. Klassen bestod av studenter från olika länder och med olika bakgrund, men med ett gemensamt intresse för resursåtervinning av energi och material.

Under utbildningen fick du göra ett examensarbete på 60 högskolepoäng. Vad handlade det om?

– Det handlade om pyrolys av avloppsslam. Pyrolys är en syrefri process där man använder hög värme för att åstadkomma förkolning. Kvar i processen blev koks och metaller som inte förångas. Koksen innehåller ämnen som man kan använda i konstgödsel. Själva pyrolysprocessen oskadliggör också läkemedelsrester och farliga bakterier som finns i avloppsslam. Målet med studien var att ta fram en metod för att minska mängden av det farliga ämnet kadmium i avloppsslammet.

Andreas gjorde examensarbetet i samarbete med SP. Han genomförde labbstudier och gick igenom mängder med forskningslitteratur inom området. Målet är att examensarbetet ska publiceras som en forskningsartikel.

Varför ska man läsa masterutbildningen i resursåtervinning?

– Du får en bred kunskap om hur avfall påverkar samhället inräknat även sociala aspekter. Du får en bra grund att stå på om du vill jobba med organiserad hantering av avfall. Det är en väldigt bra utbildning om du är intresserad av kretslopp av energi och material, förnyelsebara råvaror och ett hållbart tänkande.

Text och foto: Solveig Klug

2015-08-26