Huvudmeny
Till anmälan

Byggingenjör

180 högskolepoäng, heltid 100%

Byggingenjör

Vill du vara med och bygga Sverige in i framtiden? Då är byggingenjörsutbildningen något för dig. Arbetsområdet för byggingenjörer är brett. Du kan arbeta med konstruktion, lika väl som att vara inriktad på produktion eller förvaltning. En sak är säker, en spännande framtid med många utmaningar väntar.

Du kan arbeta på ett konstruktionskontor och ta fram bygghandlingar eller i produktionen i ett entreprenadföretag. Du kan arbeta med hus eller industribyggnader eller varför inte gator, vägar och VA-anläggningar (vatten och avlopp). Eller kanske är du intresserad av ekonomi och projektledning och vill arbeta med förvaltning av bostäder och lokaler.

Första året studerar du huvudsakligen kurser som ger en naturvetenskaplig grund, som är nödvändig för nästföljande års studier. Andra året är största delen tekniska baskurser inom byggteknik. Tredje året är specialiserat och med omfattande projektinslag. Genom ett samarbete med Sveriges Byggindustrier har du under utbildningen även möjlighet att söka och genomföra praktik på ett byggföretag. Praktiken genomförs under sex månader. Under denna period gör du ett studieuppehåll. Efter praktiken återupptar du dina studier.

Undervisningen består i huvudsak av föreläsningar, ofta i kombination med räkneövningar samt självständigt arbete som konstruktions- och övningsuppgifter, laborationer, fältmätningsövningar och projektarbeten.

Lärarna täcker ett brett kompetensområde. I grundläggande ämnen möter du personer med expertkompetens inom respektive område, men som samtidigt har stor pedagogisk skicklighet.

I tillämpande ämnen möter du till stor del yrkesverksamma ingenjörer varigenom konstruktionsuppgifter kan få en direkt anknytning till aktuella projekt i regionen. Krävs ren expertkompetens inom specifika delområden kallas experter in från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Cirka hälften av tiden består av föreläsningar, räkneövningar och laborationer. Resten är självstudier.

Studier eller praktik utomlands
Möjlighet att ansöka om Erasmus praktik-stipendium.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet + Fysik B, Kemi A, Matematik D.
Eller:
Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c.

Karriärvägar

Exempel på arbetsområden är projektering och konstruktion av bostadshus, industrier, vägar, gator samt VA-anläggningar, planering, organisation, genomförande och uppföljning av byggnads- och anläggningsprojekt och förvaltning av byggnader och anläggningar.

Examen

Högskoleingenjörsexamen

Språk

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Anmälningsinformation

Anmälningskod: HB-72117
Sista anmälningsdag: 2017-04-18
Urval: Betyg 67%, Högskoleprov 33%
Antal platser: 36
Startar: 2017-08-28
Slutar: 2020-06-07
Studieort: Borås
Undervisningsspråk: Svenska
Studietid: Dag

Upplägg

Byggingenjörsprogrammet ger en bred kompetens inom byggteknikområdet. Kursutbudet är utformat för att ge studenten goda förutsättningar för arbete inom hela byggsektorn. Målet är att studenten efter genomgången utbildning, ska ha sådan förmåga och kunskap som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör.
Under utbildningens första år läses kurser inom matematik och naturvetenskap samt grundläggande kurser i byggteknik. Under läsår 2 och 3 läses kurser med tillämpning på bygg- och anläggningsbranschen. Utbildningen avslutas med ett självständigt arbete som kan utföras i samarbete med regionala aktörer i byggsektorn.
Första läsårets generella kurser har en klar förankring i vetenskapliga grunder och flera av dem vilar på en lång vetenskaplig tradition, t.ex. Matematisk analys, Linjär algebra, Mekanik och Termodynamik. Kursen Miljövetenskap och miljöskydd för en mer hållbar utveckling hämtar sin vetenskapliga grund från det moderna forsknings- och utvecklingsarbete som pågår inom miljöområdet och hållbar utveckling. I kursen Innemiljö, den sista kursen i utbildningen, fördjupar sig studenterna i miljöfrågor genom att bland annat studera ett antal vetenskapliga artiklar, som de sedan beskriver i en sammanfattande rapport. Dessa kurser lägger grunderna för studentens förmåga att inse teknikens roll i byggda miljön och byggingenjörens ansvar för en hållbar utveckling.
Utbildningens teknikområde är byggteknik och inom dess profilkurser inhämtar studenten kunskaper från vetenskapliga grunder och dess metoder. Byggtekniken är omgärdad av normer och regelverk, vilka är utarbetade efter omfattande vetenskapligt arbete och beprövad erfarenhet, som i stor utsträckning styr byggingenjörens professionella gärning. De viktigaste profilkurserna inom byggingenjörsutbildningen är Mätningsteknik, Byggnadsteknik, Byggnadsmaterial med statistik, Produktion I, Produktion II, Projektteknik samt kurserna Byggnadsmekanik, Konstruktionsteknik I, Konstruktionsteknik II och Installationsteknik. I alla dessa kurser blandas teori och praktiska inlämningsuppgifter med rapportskrivning och diskussioner i grupp.
I slutet av utbildningen möter studenterna en annan typ av kurs där undervisningsmetoden är problembaserad inlärning i form av projektarbeten. Exempel på denna form av kurser är Byggnadsprojektering, Byggnadsprojekt, Anläggningsprojektering och Geoteknik. Flera av lärarna är yrkesverksamma ingenjörer som även förmedlar sin erfarenhet inom aktuella byggprojekt. Här får studenterna också en närmare inblick i sin kommande yrkesroll och övar sin förmåga till lagarbete och samverkar i grupper med olika sammansättning
Programmets kurser
Kurser under termin 1

  • Introduktion byggingenjör, 7,5 hp
  • Miljövetenskap och miljöskydd för en mer hållbar utveckling, 7,5 hp
  • Ritteknik med Bygg-CAD, 7,5 hp
  • Matematisk analys, 7,5 hp

Kurser under termin 2

  • Termodynamik, 7,5 hp
  • Linjär algebra, 7,5 hp
  • Mätningsteknik, 7,5 hp
  • Byggnadsmekanik, 7,5 hp

Kurser under termin 3

  • Byggnadsteknik, 7,5 hp
  • Byggnadsmaterial med statistik, 7,5 hp
  • Installationsteknik, 7,5 hp
  • Produktion I, 7,5 hp

Kurser under termin 4

  • Konstruktionsteknik I, 7,5 hp
  • Mätteknik och mätvärdesanalys, 7,5 hp
  • Projektteknik, 7,5 hp
  • Konstruktionsteknik II, 7,5 hp

Kurser under termin 5

  • Byggnadsprojektering, 7,5 hp
  • Anläggningsprojektering, 7,5 hp
  • Geoteknik, 7,5 hp
  • Byggnadsprojekt, 7,5 hp

Kurser under termin 6

  • Produktion II, 7,5 hp alt. Konstruktionsteknik III, 7,5 hp alt. Flervariabelanalys, 7,5 hp
  • Innemiljö, 7,5 hp
  • Examensarbete i byggteknik, 15 hp

Informationssökning och skriftlig och muntlig presentation
Vid sidan av en bred byggteknisk kompetens är förmågan till lagarbete och kommunikation i form av muntlig och skriftlig presentation väsentligt för en byggingenjörs kommande yrkesroll.
Lagarbete och samarbetsförmåga tränas i samtliga yrkesinriktade kurser i form av projektarbeten och fältlaborationer som exempelvis i kursen Mätningsteknik. Muntliga och skriftliga presentationer förekommer i ett stort antal kurser och är en viktig del i studentens förberedelse för ett aktivt och professionellt arbetsliv. Exempel på kurser med muntliga presentationer är Introduktion byggingenjör, Projektteknik, Produktion II, Anläggningsprojektering och Examensarbete i byggteknik.
Informationssökning och akademiskt skrivande löper som en röd tråd genom utbildningen och tre kurser har en speciell roll i denna progression. I kursen Introduktion Byggingenjör ska studenterna göra sin första skritliga rapport och övar sig i referenshantering och kritisk granskning av källorna; man lär sig grunderna i skrivprocessen och tränar sig på att skriva en teknisk rapport. Nästa progressionssteg sker i kursen Byggnadsmaterial med statistik årskurs 2 där ämnesspecifika databaser och vetenskapliga publikationer tas upp. Här skriver studenterna en akademiskrapport där stor vikt läggs på rapportens strukturuppbyggnad, dvs. på den förberedande processen för att författa en mer omfattande teknisk rapport. Under tredje årskursen, i kursen Anläggningsprojektering ligger tredje steget i progressionen. Här får studenten förståelse för vetenskapliga publikationer och kommunikation, skriver en rapport som granskas speciellt med avseende på akademisk språkbehandling, disposition, vetenskaplig metodik, upplägg av diskussioner och slutsatser.
I kursen Examensarbete i byggteknik fördjupar sig studenternas ytterligare i vetenskapliga arbetet beträffande akademiskt skrivande. Det självständiga arbetet examineras genom en skriftlig akademisk rapport och muntlig presentation med opponering. Studenterna får särskild handledning i att muntligt kommunicera sina resultat och kritisk granska en annan rapport. Genom denna granskning får studenten djupare insikt i och medvetandegör sitt eget vetenskapliga arbetssätt.
Vetenskaplig teori och metod
Inom ingenjörsvetenskapen är användningen av experimentella metoder central. Kursen Byggnadsmaterial med statistik behandlar materialens hållfasthets- och deformationsegenskaper, deskriptiv statistik, statistisk spridning i materialens hållfasthetsvärden samt tillförlitlighet i bärande konstruktioner. Kursen knyter därmed samman grundläggande vetenskaplig statistik med materialegenskaper och utgör ett exempel där teoretiska grunderna möter det experimentella. Byggnadsmaterial med statistik tillsammans med kurserna Introduktion Byggingenjör och Byggnadsteknik lägger grunderna till vetenskaplig teori och metod i konstruktionsteknik, installationsteknik och anläggningsteknik där rimlighetsavvägningar och dimensioneringsproblematik lyfts fram och diskuteras.
Självständigt arbete (examensarbete)
Under den avslutande terminen genomför studenterna ett självständigt arbete: Examensarbete i byggteknik omfattande 15 hp. Arbetet utförs i normalfallet utanför högskolan på ett företag eller en offentlig organisation och det får därmed en god professionsanknytning.
Examensarbetet är den avslutande delen av utbildningen. För att studenten ska vara tillräckligt förberedd inför examensarbetet krävs att studenten är godkänd på kurser inom programmet omfattande minst 120 hp. De tre kurser som nämns under rubriken Informationssökning och skriftlig och muntlig presentation (Introduktion Byggingenjör, Byggnadsmaterial med statistik samt Anläggningsprojektering) samt de profilkurser som är relevanta för det valda examensarbetets inriktning måste tillhöra gruppen av godkända kurser.

Vidare studier

  • Magisterutbildning i byggteknik hållbart samhällsbyggande på Högskolan i Borås
  • Masterutbildning i resursåtervinning på Högskolan i Borås
  • Påbyggnadsutbildning till magister eller civilingenjör vid andra universitet och högskolor
  • Masterutbildning, motsvarande magister- eller civilingenjörsutbildning vid universitet utomlands

Övrigt

Förkunskapskraven ovan gäller antagning till utbildningsprogrammet. För fortsatta studier inom utbildningen gäller att ev. förkunskapskrav för respektive kurs måste vara uppfyllda. Dessa förkunskapskrav framgår av respektive kursplan.
Undervisningen bedrivs huvudsakligen på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma.
Dnr 759-14

Porträtt på Jimmie Montell

Ser en framtid som arbetsledare

– Det som lockade var det breda jobbutbudet och den sociala faktorn. Den bästa delen i utbildningen är kontakten till företagen och den breda kunskapen som studierna ger.
Läs hela intervjun här.

 

Fadia Miran

Fadia Miran: Att bygga är så häftigt

− Jag har alltid varit fascinerad av hur man bygger, att få veta hur det går till från idé till färdig produkt. Det är häftigt med byggnader och själva byggbranschen tilltalar mig mycket.
Läs hela intervjun här.

 

Anna Anderén

”Learning by doing” gällde för byggingenjören Anna

−Det roliga med jobbet är omväxlingen och att se en tydlig början och ett slut på projekten. Inget projekt är det andra likt.
Läs hela intervjun här.

Utbildningsplan

Utbildningsplan i pdf
För mer information, se programsida i programtorget

Ladokkod: TGBYI
Nivå: Grundnivå
Fastställd av: Utskottet för utbildningar inom teknik, 2016-11-25
Version: 3.1
Gäller från: HT 2017

Allmänna mål

Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas
  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(Högskolelagen 1 kap 8§)

Utbildningens mål

För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör.
Kunskap och förståelse
För högskoleingenjörsexamen skall studenten:

  • visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
  • visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap

Färdighet och förmåga
För högskoleingenjörsexamen skall studenten:

  • visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar
  • visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar
  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information
  • visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För högskoleingenjörsexamen skall studenten:

  • visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter
  • visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens

Självständigt arbete (examensarbete)
För högskoleingenjörsexamen skall studenten:

  • inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng

(Högskoleförordningen Bil. 2)

Innehåll

Byggingenjörsprogrammet ger en bred kompetens inom byggteknikområdet. Kursutbudet är utformat för att ge studenten goda förutsättningar för arbete inom hela byggsektorn. Målet är att studenten efter genomgången utbildning, ska ha sådan förmåga och kunskap som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör.
Under utbildningens första år läses kurser inom matematik och naturvetenskap samt grundläggande kurser i byggteknik. Under läsår 2 och 3 läses kurser med tillämpning på bygg- och anläggningsbranschen. Utbildningen avslutas med ett självständigt arbete som kan utföras i samarbete med regionala aktörer i byggsektorn.
Första läsårets generella kurser har en klar förankring i vetenskapliga grunder och flera av dem vilar på en lång vetenskaplig tradition, t.ex. Matematisk analys, Linjär algebra, Mekanik och Termodynamik. Kursen Miljövetenskap och miljöskydd för en mer hållbar utveckling hämtar sin vetenskapliga grund från det moderna forsknings- och utvecklingsarbete som pågår inom miljöområdet och hållbar utveckling. I kursen Innemiljö, den sista kursen i utbildningen, fördjupar sig studenterna i miljöfrågor genom att bland annat studera ett antal vetenskapliga artiklar, som de sedan beskriver i en sammanfattande rapport. Dessa kurser lägger grunderna för studentens förmåga att inse teknikens roll i byggda miljön och byggingenjörens ansvar för en hållbar utveckling.
Utbildningens teknikområde är byggteknik och inom dess profilkurser inhämtar studenten kunskaper från vetenskapliga grunder och dess metoder. Byggtekniken är omgärdad av normer och regelverk, vilka är utarbetade efter omfattande vetenskapligt arbete och beprövad erfarenhet, som i stor utsträckning styr byggingenjörens professionella gärning. De viktigaste profilkurserna inom byggingenjörsutbildningen är Mätningsteknik, Byggnadsteknik, Byggnadsmaterial med statistik, Produktion I, Produktion II, Projektteknik samt kurserna Byggnadsmekanik, Konstruktionsteknik I, Konstruktionsteknik II och Installationsteknik. I alla dessa kurser blandas teori och praktiska inlämningsuppgifter med rapportskrivning och diskussioner i grupp.
I slutet av utbildningen möter studenterna en annan typ av kurs där undervisningsmetoden är problembaserad inlärning i form av projektarbeten. Exempel på denna form av kurser är Byggnadsprojektering, Byggnadsprojekt, Anläggningsprojektering och Geoteknik. Flera av lärarna är yrkesverksamma ingenjörer som även förmedlar sin erfarenhet inom aktuella byggprojekt. Här får studenterna också en närmare inblick i sin kommande yrkesroll och övar sin förmåga till lagarbete och samverkar i grupper med olika sammansättning
Programmets kurser
Kurser under termin 1

  • Introduktion byggingenjör, 7,5 hp
  • Miljövetenskap och miljöskydd för en mer hållbar utveckling, 7,5 hp
  • Ritteknik med Bygg-CAD, 7,5 hp
  • Matematisk analys, 7,5 hp

Kurser under termin 2

  • Termodynamik, 7,5 hp
  • Linjär algebra, 7,5 hp
  • Mätningsteknik, 7,5 hp
  • Byggnadsmekanik, 7,5 hp

Kurser under termin 3

  • Byggnadsteknik, 7,5 hp
  • Byggnadsmaterial med statistik, 7,5 hp
  • Installationsteknik, 7,5 hp
  • Produktion I, 7,5 hp

Kurser under termin 4

  • Konstruktionsteknik I, 7,5 hp
  • Mätteknik och mätvärdesanalys, 7,5 hp
  • Projektteknik, 7,5 hp
  • Konstruktionsteknik II, 7,5 hp

Kurser under termin 5

  • Byggnadsprojektering, 7,5 hp
  • Anläggningsprojektering, 7,5 hp
  • Geoteknik, 7,5 hp
  • Byggnadsprojekt, 7,5 hp

Kurser under termin 6

  • Produktion II, 7,5 hp alt. Konstruktionsteknik III, 7,5 hp alt. Flervariabelanalys, 7,5 hp
  • Innemiljö, 7,5 hp
  • Examensarbete i byggteknik, 15 hp

Informationssökning och skriftlig och muntlig presentation
Vid sidan av en bred byggteknisk kompetens är förmågan till lagarbete och kommunikation i form av muntlig och skriftlig presentation väsentligt för en byggingenjörs kommande yrkesroll.
Lagarbete och samarbetsförmåga tränas i samtliga yrkesinriktade kurser i form av projektarbeten och fältlaborationer som exempelvis i kursen Mätningsteknik. Muntliga och skriftliga presentationer förekommer i ett stort antal kurser och är en viktig del i studentens förberedelse för ett aktivt och professionellt arbetsliv. Exempel på kurser med muntliga presentationer är Introduktion byggingenjör, Projektteknik, Produktion II, Anläggningsprojektering och Examensarbete i byggteknik.
Informationssökning och akademiskt skrivande löper som en röd tråd genom utbildningen och tre kurser har en speciell roll i denna progression. I kursen Introduktion Byggingenjör ska studenterna göra sin första skritliga rapport och övar sig i referenshantering och kritisk granskning av källorna; man lär sig grunderna i skrivprocessen och tränar sig på att skriva en teknisk rapport. Nästa progressionssteg sker i kursen Byggnadsmaterial med statistik årskurs 2 där ämnesspecifika databaser och vetenskapliga publikationer tas upp. Här skriver studenterna en akademiskrapport där stor vikt läggs på rapportens strukturuppbyggnad, dvs. på den förberedande processen för att författa en mer omfattande teknisk rapport. Under tredje årskursen, i kursen Anläggningsprojektering ligger tredje steget i progressionen. Här får studenten förståelse för vetenskapliga publikationer och kommunikation, skriver en rapport som granskas speciellt med avseende på akademisk språkbehandling, disposition, vetenskaplig metodik, upplägg av diskussioner och slutsatser.
I kursen Examensarbete i byggteknik fördjupar sig studenternas ytterligare i vetenskapliga arbetet beträffande akademiskt skrivande. Det självständiga arbetet examineras genom en skriftlig akademisk rapport och muntlig presentation med opponering. Studenterna får särskild handledning i att muntligt kommunicera sina resultat och kritisk granska en annan rapport. Genom denna granskning får studenten djupare insikt i och medvetandegör sitt eget vetenskapliga arbetssätt.
Vetenskaplig teori och metod
Inom ingenjörsvetenskapen är användningen av experimentella metoder central. Kursen Byggnadsmaterial med statistik behandlar materialens hållfasthets- och deformationsegenskaper, deskriptiv statistik, statistisk spridning i materialens hållfasthetsvärden samt tillförlitlighet i bärande konstruktioner. Kursen knyter därmed samman grundläggande vetenskaplig statistik med materialegenskaper och utgör ett exempel där teoretiska grunderna möter det experimentella. Byggnadsmaterial med statistik tillsammans med kurserna Introduktion Byggingenjör och Byggnadsteknik lägger grunderna till vetenskaplig teori och metod i konstruktionsteknik, installationsteknik och anläggningsteknik där rimlighetsavvägningar och dimensioneringsproblematik lyfts fram och diskuteras.
Självständigt arbete (examensarbete)
Under den avslutande terminen genomför studenterna ett självständigt arbete: Examensarbete i byggteknik omfattande 15 hp. Arbetet utförs i normalfallet utanför högskolan på ett företag eller en offentlig organisation och det får därmed en god professionsanknytning.
Examensarbetet är den avslutande delen av utbildningen. För att studenten ska vara tillräckligt förberedd inför examensarbetet krävs att studenten är godkänd på kurser inom programmet omfattande minst 120 hp. De tre kurser som nämns under rubriken Informationssökning och skriftlig och muntlig presentation (Introduktion Byggingenjör, Byggnadsmaterial med statistik samt Anläggningsprojektering) samt de profilkurser som är relevanta för det valda examensarbetets inriktning måste tillhöra gruppen av godkända kurser.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet + Fysik B, Kemi A, Matematik D.
Eller:
Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c.

Examen

Efter avklarad utbildning motsvarande fordringarna i denna utbildningsplan, kan studenten efter ansökan till högskolan erhålla följande examen:
Högskoleingenjörsexamen i byggteknik
Engelsk översättning av examensbenämningen:
Degree of Bachelor of Science in Engineering in Civil Engineering
Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska).
Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). Diploma Supplement är en bilaga som beskriver den utfärdade examens plats i det svenska utbildningssystemet.

Utfärdande av examensbevis sker efter ansökan på särskilt formulär. Mer information finns på högskolans webbplats.

Studentinflytande och utvärdering

Alla kurser inom utbildningsprogrammet utvärderas (se högskolans policy för kursutvärdering). Programansvarig ansvarar för att studenternas synpunkter på utbildningen systematiskt och regelbundet inhämtas. Programansvarig ansvarar tillsammans med akademichef för att utbildningsprogrammet årligen utvärderas. Utvärderingen genomförs tillsammans med lärare inom utbildningsprogrammet, studenter och professionsföreträdare. Utvärderingen dokumenteras skriftligt och återförs till studenterna.

Övrigt

Förkunskapskraven ovan gäller antagning till utbildningsprogrammet. För fortsatta studier inom utbildningen gäller att ev. förkunskapskrav för respektive kurs måste vara uppfyllda. Dessa förkunskapskrav framgår av respektive kursplan.
Undervisningen bedrivs huvudsakligen på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma.
Dnr 759-14

Kontakt

För utbildningsfrågor:
Programansvarig Börje Hellqvist
Kontakta Studievägledningen
För frågor om antagning: Kontakta Antagningen
För övriga frågor: Kontakta StudentCentrum


Högskolan i Borås

Öppet hus


Nyfiken på Högskolan i Borås? Då är du välkommen att besöka oss på Öppet hus den 13 mars 2017. Läs mer om Öppet hus här.