Huvudmeny

2017-05-22 15:21

Mycket mer kan göras för inkontinensdrabbade


Urininkontinens är ett tabubelagt och underbehandlat problem. Men det finns mycket hjälp att få för dem som drabbas – både med enkla medel och genom grundliga utredningar. Så kan budskapet summeras från de två seminarier om äldres inkontinens som FoU Sjuhärad Välfärd arrangerat i maj. – Patienterna ska inte behöva lida i onödan, vi måste åtgärda det som går att åtgärda, säger distriktssköterskan Karin Blick.

Omvårdnad och basal utredning var i fokus vid det första seminarietillfället, då omvårdnadspersonal, chefer och biståndsbedömare inom äldreomsorgen fanns bland de inbjudna.

Maria Engström och Karin Blick föreläste på FoU Sjuhärad Välfärd Distriktssköterskan Karin Blick inledde med grundläggande kunskap om urininkontinens, det vill säga ”ofrivilligt urinläckage”. Hon berättade bland annat att det ser olika ut för kvinnor och män: till exempel att kvinnor ofta drabbas av ansträngningsinkontinens, men sällan män. Och att både män och kvinnor kan ha trängningsinkontinens, medan männen drabbas av så kallat efterdropp eller överrinningsinkontinens. Hon beskrev också vanliga orsaker och vad som kan göras åt problemen. Men framför allt poängterade hon vikten av att utreda. 
– Man ska ta reda på varför den drabbade går och kissar ofta, har trängningar eller läckage. Det är viktigt att utreda orsakerna till det här innan man ger inkontinensskydd, säger Karin Blick.

Det finns en samhällsekonomisk sida av inkontinensproblematiken som handlar om att skydd skrivs ut i onödan, att fel storlek används, och så vidare. Men dessa aspekter är inte de som främst driver Karin Blick i hennes arbete med inkontinensutredningar eller hennes önskan att sprida budskapet så att fler äldre blir utredda.
– Nej, det här handlar om patienterna, att de ska få den vård vi har att erbjuda. Vi får inte missa det, patienterna ska inte behöva lida i onödan.

Utgå från den egna förmågan
Rose-Marie Adler föreläste på FoU Sjuhärad Välfärds seminariumRose-Marie Adler, som är uro-, stomi- och  tarmterapeut, förstärkte detta budskap ytterligare. Hon pratade framför allt om patienter på äldreboenden.
– Det handlar inte bara om att tänka på skydd, man kan göra så mycket annat och det missas tyvärr en del. Många av patienterna på boendena har varit torra hemma. När de kommer till boendet och får skydd direkt tror många av dem att det ska vara så, att de ska börja kissa i skydden istället för på toaletten, berättar hon, och menar att personalen alltid ska utgå från att de äldre kan klara sina toalettbesök själva när de flyttar in på boendena.

Hon poängterar också att det är viktigt även för äldre att utreda varför de har trängningar eller ansträngningsinkontinens, eftersom orsaken kan vara något annat än bara en orolig blåsa eller svag bäckenbotten, och att detta ska åtgärdas på vårdcentral eller sjukhus.

Rose-Marie Adler förklarade även funktionen Inkontinensombud, som är vård- och omsorgspersonal som utsetts av ledningen. Ombuden ska ha fördjupad kunskap kring omvårdnad och behandling av inkontinens, informera andra medarbetare om gällande riktlinjer och diskutera patienternas problem och möjligheter med ansvarig sjuksköterska.

Riktlinjer och regler var också ett tema i Maria Engströms föreläsning. Hon är sjuksköterska i vårdhygien med ansvar att sprida kunskap om basala hygienrutiner inom vård och omsorg, bland annat.
– Inkontinens kan innebära en riskfaktor när det gäller smittspridning, likaså att sätta katetrar. Då måste vi till exempel tänka på att tvätta händerna och att använda arbetskläder, säger hon. Vi ska också använda handskar och skyddskläder när vi riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor, även för att skydda oss själva.

Lösningar med enkla medel
Det andra seminariet handlade om utredning och åtgärder, och riktade sig till chefer, läkare, sjuksköterskor samt arbets- och fysioterapeuter inom kommunal vård och omsorg samt primärvård.

Agneta Sandberg  är sjuksköterska och uroterapeut och redan i sin första presentationsbild slår hon fast att inkontinens inte är det normala för äldre.
– Många tror det, bara man blir äldre så blir man inkontinent. Så är det ju inte, även om riskerna ökar med åldern, säger hon.

Agneta Sandberg föreläste på FoU Sjuhärad Välfärds andra inkontinensseminarium i maj

Även hon presenterade åtgärder och hjälp för inkontinensdrabbade, och hon tryckte särskilt på det som kan göras med enkla medel.
– Alla behöver inte stora utredningar på sjukhus. Ibland behövs det, men man kan ofta göra otroligt mycket innan dess.

Hon berättar om en kvinna på ett äldreboende som flera gånger vände om vid toaletten utan att använda den. Personalen förstod inte varför, förrän någon kom på att hon trodde den var upptagen när hon såg sig själv i en spegel nära toaletten.

– Det kan alltså vara väldigt små saker som ställer till problem, säger Agneta Sandberg. Det kan också vara kläder som avgör, till exempel om de är lätta att ta av och på. Även sittställningen kan hindra äldre från att använda toaletten, om de är ostadiga kanske de inte kan slappna av och då kan de inte tömma blåsan.

Kunskap samlas på flera ställen
Agneta Sandberg berättade också om Nikola, som både är ett nätverk och ett kunskapscentrum på webbplatsen Nikola.nu.
– Nikola vill driva på utvecklingen när det gäller blås- och tarmdysfunktion, vi samlar kunskap med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och jobbar med alla patientgrupper.

Samlad kunskap kring området finns också inom Sveriges första forskningscentrum för inkontinens: Gothenburg Continence Research Center vid Sahlgrenska akademin. På plats vid seminariet fanns dess chef, professor Ian Milsom, som är överläkare och gynekolog specialiserad på kvinnlig inkontinens.
– Inkontinens är underbehandlat och väldigt tabubelagt, konstaterar han, många vågar inte nämna att de har problem med det här. I Storbritannien och i Norge är det än värre än i Sverige, och här hjälper det till exempel att man visar inkontinenshjälpmedel i tv-reklamen.

Ian Milsom föreläste på FoU Sjuhärad Välfärds seminariumIan Milsom presenterade aktuell forskning och olika fakta inom området. Han berättade bland annat att omkring en halv miljon svenskar i alla åldrar lider av urininkontinens och att antalet drabbade i hela världen är så många som 500 miljoner.  Problemet påverkar människors liv inom många områden, påpekar han.
– Många slutar med idrottsaktiviteter på grund av inkontinens och det är inte bra, särskilt som överviktiga drabbas mer av inkontinens än normalviktiga. Även sexuella relationer påverkas av problematiken.

Angeläget med mer kunskap
Samordnare Angela Bångsbo vid FoU Sjuhärad Välfärd, som arrangerade seminarierna tillsammans med universitetslektor Lise-Lotte Jonasson, summerar med ett nöjt och framåtblickande konstaterande.
– Det blev bra diskussioner och föreläsarna har speglat olika perspektiv – men det har också framkommit att det finns en hel del att arbeta vidare med. Det handlar bland annat om värderingar och attityder, och kunskap om vad inkontinens faktiskt innebär. Vilken utredning som kan vara relevant och vilka åtgärder den ska leda till är också mycket väsentligt.

Dessa frågor ligger nu till grund för en forskningsansökan som just skickats in från FoU Sjuhärad Välfärd/Högskolan i Borås, berättar hon.
– Avsikten är att undersöka hur man kan förbättra omhändertagandet av äldre med inkontinensproblematik.

Text och foto: Pia Mattzon

Fotnot: Föreläsarnas presentationer i ppt-format finns här på FoU Sjuhärad Välfärds webbplats (=länk).