Huvudmeny

2017-06-02 14:39

Brukares utmanande beteende en utmaning för verksamheterna


FoU Sjuhärad Välfärds kurs för funktionshinderverksamheter i maj hade två fokus: Hur funktionsnedsatta personer med utmanande beteende kan bemötas på ett respektfullt sätt och hur personalen kan få redskap för ett sådant jobb. – Vi måste jobba med det här ur ett människoperspektiv, inte se det som ett problem att lösa eller en kostnadspost i budgeten, säger Petra Björne, en av föreläsarna.

Hon är forskare som arbetar i Malmö stad som forsknings- och utvecklingskoordinator, med ett särskilt intresse för personer med utmanande beteende.
– Sedan 2012 arbetar vi väldigt intensivt med målgruppen och vi har tagit fram forskningsmaterial och studiecirkelsmaterial för att ge stöd till verksamheter, berättar hon.

Under två halvdagar på Högskolan i Borås erbjöds chefer och medarbetare inom funktionshinderverksamhet föreläsningar varvade med dialog och grupparbeten. Efterfrågan på mer kunskap inom området är stort, berättar Petra Björne.
– Ja, personal vill kunna möta målgruppen på ett bättre sätt, med metoder som man upplever hjälper, och få handfasta, konkreta redskap för detta.

Therese Omdal, Petra Björne och Magnus Björne föreläste om utmanande beteende på FoU Sjuhärad VälfärdPå plats fanns också hennes kollegor från Malmö stad: Magnus Björne, som är omsorgspedagog vid daglig verksamhet och Therese Omdal, sektionschef för LSS-boenden.
– Jag är här för att kunna diskutera ledarskapsperspektivet i förändringsarbetet kring de här frågorna, berättar hon. Det är viktigt att vara närvarande som ledare i verksamheten, att hela tiden stödja personalen i det dagliga arbetet. De måste ha en trygghet i vad de gör, hur de gör det och vad de kan göra. Om de inte får rätt ledning eller känner trygghet går det ut över vilken kvalitet brukarna får.

Förändringsarbetet kring bemötandet av målgruppen har redan pågått i ett tiotal år, berättar Petra Björne.
– Medvetenheten om både vårt mandat och icke-mandat är bättre och människosynen har förändrats, i det att man ser brukarna ännu mer som människor med funktionsnedsättning; inte som en annan typ av varelser, med icke-rättigheter. Vi är jämlika, men de är i ett hjälpbehov, och vi ska bistå dem.
– Med andra ord är det en skillnad numera hur vi ser på vårt uppdrag sedan vi blev mer medvetna om det här.

Vad menar du med icke-mandat?
– Att vi inte har mandat att inskränka brukarens frihet. Det fanns nog en missuppfattning om att vi hade det, för många år sedan. Vi var inte tillräckligt upplysta då, säger Petra Björne, och Magnus Björne fortsätter.
– Skillnaden ligger också i hur man viktar brukarens självbestämmande, jämfört med omvårdnadsbehovet, som ofta var det viktigaste förr. Då tog personalen på sig ansvaret för att brukaren skulle ha det bra och ”göra rätt” på olika sätt, nu ligger det mer på brukaren att bestämma själv. Det är också en del av icke-mandatet på något sätt: Att gå från omvårdnad och ta hand om, till att stötta brukaren att vara självständig, säger han.

Redskap i utbildningsmaterialet
Syftet med kursen är att öka deltagarnas förståelse för bakomliggande orsaker till utmanande beteende, vad som upprätthåller och förstärker detta och hur faktorerna kan förändras för att stödja individen. Deltagarna får också ett utbildningsmaterial för spridning i den egna verksamheten. Personalen på boendet där Magnus Björne jobbar är ofta testpiloter för materialet.
– Framför allt handlar det om att få ord på det de jobbar med och att få verktyg att jobba med utmanande beteenden.

Handlingsplan med stresstermometer från utbildningsmaterialetEtt av de konkreta redskap som kursdeltagarna fick ta del av är en handlingsplan med så kallad stresstermometer, som ursprungligen kommer från Australien och har anpassats till svenska förhållanden av Petra Björne.
– Den använder vi väldigt mycket i verksamheten, berättar Magnus Björne. Med den kan vi få en bild av brukarnas egna strategier för att hantera sin stress och oro.

Fortsatt arbete på hemmaplan
Förutsättningen för deltagande i kursen var att det fanns en plan för fortsatt utbildning inom den egna verksamheten snarast möjligt efter kursen genomförande. Förslag på pedagogiskt upplägg på hemmaplan är till exempel kortare workshoppar eller att kursdeltagarna leder en diskussion på APT som inledning till en cirkel längre fram.
– Tanken är att deltagarna ska reflektera över hur de ska omsätta det här på hemmaplan, säger Angela Bångsbo, samordnare på FoU Sjuhärad Välfärd, som står bakom utbildningen tillsammans med föreläsarna.
– Sådan här kunskap är något som måste fyllas på återkommande, och det är även viktigt att jobba långsiktigt och förebyggande för att förhindra att utmanande beteende uppkommer över huvud taget.

Hon poängterar att problemen sällan ligger bara på brukarna. Även personalen behöver medvetandegöra fördomar och sådant som väcker känslor hos dem själva som individer.
– Hur man som personal påverkar relationen och arbetet med brukaren är viktigt att förstå och vilken betydelse det kan få, säger Angela Bångsbo.

Som handledare och utbildare ser Petra Björne det som en viktig uppgift att ingjuta mod och glädje hos personalen, genom att ge dem redskapen för att göra ett bra jobb.
– Det finns metoder och vägar att gå som kan lösa upp akutstrategier. Och även de som kan lösa upp hopplösheten som vissa personalgrupper hamnar i, framför allt om de möter ett intensivt utmanande beteende av något slag.

– Och det viktigaste är inte att personalen använder exakt vårt arbetssätt eller våra redskap, utan att de tror på att det går att förändra. Den här målgruppen kan leva ett väldigt bra liv, och vi kan ge ett väldigt bra stöd. Det handlar om en bra människosyn och mod att jobba annorlunda, säger Petra Björne.

Text och foto: Pia Mattzon

FAKTA

Utmanande beteenden

  • Beteenden som till följd av sin art, intensitet eller varaktighet orsakar bekymmer för den enskilde eller omgivningen, och sannolikt leder till tvång, exkludering eller andra negativa konsekvenser.
  • Utåtriktat: mot person eller föremål
  • Självskadande: slag, bett, mm

Förebyggande arbete

  • Minska stress!
  • Lågaffektivt bemötande
  • Copingstrategier
  • Säkra kommunikation
  • Förståelse för brukarens funktionsnedsättning
  • Ge kontroll
  • Meningsfulla aktiviteter
  • Anpassa miljön

Källa: Petra Björne, presentationen från föreläsningen finns att läsa och ladda ner här