Huvudmeny

2017-06-13 10:13

Viktigt med tidiga insatser för ökad skolnärvaro


Elever som går ur grundskolan utan godkända betyg löper ökad risk att hamna i utanförskap i samhället. Många av dem har haft oroande frånvaro under lång tid. I ett pilotprojekt i Borås Stad arbetar man därför förebyggande genom att främja skolnärvaro redan i årskurs 1-3. Forskare vid FoU Sjuhärad Välfärd har uppdrag i projektet. – Fördelen med att följeforska är att projektet kan studeras under tiden det utvecklas och att vi som forskare kan ställa kritiska frågor, säger Margareta Lundberg Rodin.

Hon är tf. verksamhetschef på FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) och anlitad som forskare tillsammans med vetenskapliga ledaren Göran Jutengren, i projektet Tidiga insatser för ökad skolnärvaro (se faktaruta).
– Följeforskningen bildar underlag för en senare utvärdering, fortsätter Margareta Lundberg Rodin, tillsammans med bland annat intervjuer och statistisk bearbetning. Resultaten framkommer först i slutfasen av projektet.

Slutdatum är satt till april 2018 och i maj i år arrangerade FoUS och projektledningen ett mittseminarium på högskolan. Utöver presentation av det egna forskningsuppdraget berättade FoUS-forskarna även om aktuell forskning inom området, både nationell och internationell. En av slutsatserna man funnit i tidigare forskning är att åtgärder riktade mot yngre barn har bäst förutsättningar att minska frånvaro i skolan.

Implementering i alla Sjuhäradsskolor
Projektledare är Britt-Marie Freij, från BUP, och Marie Nilsson från Borås Stad. I projektledningen ingår också kommunikatör Frida Johansson. Under mittseminariet som lockade omkring 120 deltagare – bland annat politiker och tjänstemän från Sjuhäradskommunerna och personal från BUP – berättade projektledningen om projektets upplägg och hur långt man kommit hittills.

Projektledningen med Frida Johansson, Marie Nilsson och Britt-Marie Freij

– Det här projektet drivs inom Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg, förklarar Marie Nilsson, och det är inte bara projektskolorna som ska ta del av projektets resultat, utan alla skolor i området. Vi ser det här som en start på en implementering, eller tjuvstart, som Frida uttryckte det.

– Ja, Borås Stad och de sex projektskolorna är ”piloter” och sedan ska det spridas till resten av Sjuhäradskommunerna och de andra skolorna i Borås, säger Britt-Marie Freij.

– Vi vet att man ute i kommunerna redan jobbar med det här och vi vill försöka peppa och dela med oss av våra erfarenheter, säger Marie och Britt-Marie fortsätter.
– Vi vill också förmedla det som varit svårt i starten. Om de andra får reda på sådant så tidigt som möjligt slipper de göra samma misstag som vi har gjort.

Projektet Tidiga insatser för ökad skolnärvaro
Projektet bedrivs i samverkan mellan skola och socialtjänst i Borås Stad och BUP, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid Södra Älvsborgs sjukhus. Projektet syftar till att uppmärksamma oroande skolfrånvaro i årskurs 1-3, för att orsakerna ska kunna undersökas. Därefter kan tidiga insatser för ökad skolnärvaro sättas in.

Det långsiktiga målet är att fler elever ska gå ur grundskolan med behörighet till gymnasieskolans program, eftersom det är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för barn och deras möjligheter till ett gott liv.
Deltagande skolor i Borås Stad är Asklandaskolan, Fjärdingskolan, Hestra Midgårdskolan, Sjöboskolan, Trandaredsskolan och Viskaforsskolan.

Projektet stöds med sociala investeringsmedel från Västra Götalandsregionen. 
Mer information finns på projektets webbplats.

Kontentan av projektets arbetsmetoder är att uppmärksamma de elever som har 15 procents frånvaro eller mer under en tremånadersperiod. Samtliga elevers frånvaro mäts i slutet av varje månad.
– Om frånvaron är hög ska läraren ringa hem till föräldrarna för att höra vad som ligger bakom. Det är viktigt att det är läraren som har det första samtalet, och inte någon elevhälsopersonal i det skedet, säger Britt-Marie Freij.

Läraren ska sedan lämna ett dokument kring eleven till rektor. Denne tar det i sin tur vidare till elevhälsoteamet, som avgör om det handlar om problematisk frånvaro som de behöver arbeta vidare med, eller inte. När en elev har en bekymmersam situation tar teamet kontakt med föräldrarna och bokar möte med dem och eleven.
– Då startar en kartläggning av de bakomliggande orsakerna, säger Marie Nilsson. Läraren gör en första skanning, sedan går teamet på ett djupare plan för att få ett bättre underlag.

Samverkan för ökad skolnärvaro
Den fjärde delen i projektet handlar om det som kommer sedan: Samverkan mellan skola, socialtjänst och eventuellt BUP, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Projektet syftar till att prova vad som sker med elevernas skolnärvaro när samverkan sker tidigt.
– Och då är vi i projektet glada att socialtjänsten går in med en serviceinsats, så att familjer om de vill och det är lämpligt, kan få fem stycken stödsamtal – utan utredning och utan registrering, säger Marie Nilsson.

Omkring 120 åhörare fanns på plats på mittseminariet

Vad återstår att göra nu, fram till planerat avslut av projektet nästa år?
– Vi kommer att fortsätta arbetet med rutinerna för att komma fram till den del där vi får pröva samverkan mellan de ingående organisationerna med hjälp av Västbusmöten, förklarar Marie Nilsson.
– Från december kommer vi att börja sammanställa vår statistik och vunna erfarenheter från projektet, fortsätter Britt-Marie Freij, och i januari kommer vi att delge våra resultat till samtliga kommuner inom Närvårdssamverkan Södra Älvsborg.

Hur har det varit att ha forskare med i arbetet?
– Det är jätteviktigt för att få legitimitet i projektet, säger Marie Nilsson, för att få en tyngd i det. Det finns ingen som har tittat på enbart den här åldergruppen förut, alltså inga tidigare studier i Sverige som bara fokuserat på de första åren, 1-3.  

– Projektet har också blivit uppmärksammat och omnämnt i slutbetänkandet om problematisk skolfrånvaro; Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. Utredaren lyfter fram två av projektets fyra delar – behov av en väl fungerande frånvaroregistrering och tidig samverkan för ökad skolnärvaro.

Text och foto: Pia Mattzon

Fakta/Projektets fyra delar:
1. Skapa en välfungerande och enhetlig frånvaroregistrering (digitalt).
2. Skapa en gemensam rutin för frånvarohantering.
3. Uppmärksamma elever med min 15 procents frånvaro under tre månader.
4. Skapa välfungerande samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri för att öka elevernas skolnärvaro.