Huvudmeny

2017-08-21 09:05

Individens behov ska styra inom socialtjänsten


Vid det uppföljande seminariet om IBIC inom socialtjänsten som FoU Sjuhärad Välfärd arrangerade i maj fanns Socialstyrelsens utredare Erik Wessman på plats. Han framhöll två delar som särskilt väsentliga inom arbetssättet. – Att utgå från individen och individens behov. Det är den riktigt stora poängen. Men också att få till den strukturerade dokumentationen, för den gör att vi kan skapa lokal kunskap om det vi gör och få veta om insatserna har en verkan.

Som namnet antyder handlar IBIC, Individens behov i centrum, om att utgå från varje människa. ”Att se och vara uppmärksam på vad det egentligen är som personen har svårt för och behöver stöd med”, som Erik Wessman uttrycker det.

Föreläsare Erik Wessman, Socialstyrelsen– Vi är ofta väldigt fokuserade på det som är synligt och fysiskt. Alltså det praktiska görandet, säger han. Det mer osynliga som att planera, fatta beslut, kommunicera och interagera, det är sådant som man inte alltid ser – men som många gånger kanske egentligen är det som ger svårigheter, till exempel med att sköta sin bostad.

Att ha svårigheter att kommunicera påverkar förstås en person betydligt mer än att ha svårt att ta sig till affären och handla själv.
– Det påverkar ju egentligen alla människor jag träffar, all kommunikation. Och det kanske leder till att jag inte vill träffa andra människor, eftersom jag inte kan kommunicera med dem, säger Erik Wessman.

Under seminariet gav Erik Wessman en ingående beskrivning av IBIC och ICF (se faktaruta och läs mer-länkar nedan). Socialstyrelsen har inte gett ut några rekommendationer vad gäller användandet av IBIC, det är frivilligt för kommunerna att välja det eller inte. I nuläget är uppemot hälften av landets 290 kommuner åtminstone ”på väg in i det”, förklarar han. 
– Däremot finns ett allmänt råd i föreskriften om handläggning och dokumentation om att använda nationellt fackspråk, alltså ICF, där så är tillämpbart.

– Socialstyrelsen har haft regeringsuppdrag sedan 2013 och fått medel för att verka för att det här införs i landets alla kommuner, säger Erik Wessman.

Implementering i verksamheterna
Seminariet som FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) arrangerade tillsammans med Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund och det regionala IBIC-nätverket, var uppdelat i ett förmiddagspass och ett eftermiddagspass.

Det förstnämnda kring implementering av IBIC vände sig till en bred målgrupp bestående av chefer, utvecklare, politiker, handläggare och processledare inom kommunernas äldre- och funktionshinderomsorg. Eftermiddagen vände sig enbart till processledarna, kring hur de kan arbeta för att stödja implementeringen.

Från Tranemo kommun deltog bland andra myndighetschefen Anna Wahlström, och Anna Jogeland, verksamhetschef för äldreomsorg/hälso- och sjukvård. Även om seminariet inte direkt tillförde någon ny kunskap då båda är väl förtrogna med IBIC sedan tidigare – och anser att det är ett bra arbetssätt – tycker de att det är nyttigt att höra mer när den egna verksamheten nu står inför implementering.

Anna Jogeland, verksamhetschef och Anna Wahlström, myndighetschef, båda Tranemo kommun

Hur ser ni på IBIC i Tranemo kommun, som möjligheter eller svårigheter?
– Definitivt möjligheter, vi laddade ju redan för ÄBIC (se faktaruta) och utbildade processledare, bland annat. Men en svårighet har varit att vi inte haft något stöd för IBIC i vårt verksamhetssystem, berättar myndighetschefen Anna Wahlström.

Hon ser det som en nödvändighet att IBIC fungerar med verksamhetssystemet innan det införs för att undvika parallelljobbande. I nuläget väntar Tranemo kommun på en särskild IBIC-modul till sitt system, som har utlovats till kommande årsskifte. 
– Fram till dess försöker vi ta in, lära oss och förstå IBIC så bra som möjligt, så att vi kan införa det när modulen är på plats, säger Anna Wahlström.

Tranemo kommun är också en av fyra som varit delaktiga i det pågående IBIC-projektet på FoUS, bland annat genom att testa de granskningsmallar som tagits fram inom projektet. Anna Wahlström berättar mer:
– Vi har granskat fem ärenden inom vardera äldrevården, socialpsykiatrin och LSS utifrån mallarna. Eftersom vi inte har infört IBIC ännu blev det väldigt tydligt för oss vad IBIC har, som vi inte har idag.  Dessutom var det finns områden att utveckla i våra ärenden, som vi inte är så bra på idag. Det blev verkligen tydligt vad IBIC skulle kunna tillföra vårt arbete och vår verksamhet.

Verksamhetschefen Anna Jogeland lyfter fram fördelarna för brukarna med IBIC.
– I och med att de är delaktiga hela tiden i ”målet” och ”hur:et”, och besluten så att säga ”hoppar in” med en gång, så kommer det här att bli mycket bättre för brukaren.

Båda Tranemocheferna tror att det kommer att bli en större likhet i bedömning, handläggning och beslut med IBIC, och inte som det kan vara ibland idag, att det ser lite olika ut beroende på vilken tjänsteman som gjort arbetet. 
– Jag tror också att utredningarna kommer att bli mer fördjupade och att brukarens behov tydliggörs på ett annat sätt, säger myndighetschefen Anna Wahlström, vilket i sin tur leder till att biståndsbedömarna kan ge bättre beställningar om utförandet.

Med tydligare målsättningar kan brukarna få mer hjälp och större utveckling än vad de har idag, menar hon.
– Så jag kan se vinster ur fler aspekter än bara likheten. För det är ju ingen mening att göra det mer lika om man inte gör det bättre!

Processledare introducerar IBIC
Ingrid Falkholt, processledare IBIC i Borås StadIngrid Falkholt fick utbildning som processledare hos Socialstyrelsen 2013, arbetar som metodhandledare på vård- och äldreförvaltningen i Borås Stad och var en av de processledare som fick möjlighet till fördjupad dialog med Erik Wessman under seminariets eftermiddagspass.

I det regionala IBIC-nätverket ingår alla Sjuhäradskommuner samt Vårgårda, det ska helst vara två processledare från varje kommun. Som processledare i Borås har Ingrid Falkholt bland annat hållit i IBIC-utbildning för handläggare och har bland annat tagit stöddokument för vägledningen.

Vad ser du för möjligheter och svårigheter med implementeringen av IBIC?
– Jag tror att det hade varit bättre att ha det som ett mer renodlat uppdrag, men ändå med verklighetsförankring så att vi inte tappar det perspektivet. Men jag har även jobbat som chef för handläggningen medan jag höll på med detta och det var svårt ibland.

Tid avsatt enbart för implementeringen skulle underlättat, menar Ingrid Falkholt.
– Det är så mycket annat som pockar på hela tiden under arbetstid och då blir det inte så strukturerat. Men nu är vi några fler som utbildat oss till processledare och till hösten kommer vi att ta nya tag, så det kommer säkert att blir bättre.

Hon understryker också vikten av att ha verksamhetsledningen med sig. 
– Att ledningen vill att vi ska jobba med det här är grunden. Om man inte har cheferna med sig eller om de inte förstår, då fungerar det inte. Det märker jag när jag pratat med andra, de som inte har ledningen med sig kommer ingenvart. Då får man driva frågorna ensam och då blir det hela tiden en icke-fråga.

Ingrid Falkholt påpekar också att det måste finnas drivande krafter både på handläggningssidan och på verkställighetssidan.
– Det hjälper ju inte om bara handläggarna sitter och skriver beslut utifrån IBIC. Om verkställigheten inte kan tänka så utan går till det gamla vanliga och gör paketlösningar till folk, och kanske dessutom har anhöriga som trycker på, då tror jag aldrig att det kommer att bli bäring på det hela.

Text och foto: Pia Mattzon

Fotnot: Mallarna som tagits fram inom projektet IBIC: Utveckling av granskningsmallar på FoU Sjuhärad Välfärd kommer bland annat att läggas ut på projektsidan på FoUS:s webbplats. Dessutom kommer de att finnas beskrivna i en projektrapport som ska bli klar under hösten. 

Läs mer: Föreläsaren Erik Wessmans presentation från seminariet finns att läsa och ladda ner här. 

Mer information finns på Socialstyrelsens webbplats.

Länk till Socialstyrelsens e-postbrevlåda för frågor.

Fakta IBIC och ICF

Individens behov i centrum, IBIC, är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt för äldre- och funktionshinderområdet. Arbetssättet fokuserar på brukarens behov och mål: Utifrån utredning om individens behov ska insatser utformas, genomföras och följas upp.

Handläggare och utförare använder ett enhetligt begreppssystem: ICF, Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, som ett gemensamt tankesätt och språk.

Målet är att individen får sina behov beskrivna på ett likvärdigt sätt i hela landet och att individen får möjlighet att stärka sina egna resurser avseende genomförande av aktiviteter och delaktighet.

IBIC utgår från individens behov, resurser, mål och resultat inom olika livsområden i det dagliga livet.

IBIC ger även ett stöd i samtal med anhöriga för att beskriva deras situation och behov av stöd.

IBIC är en vidareutveckling av Äldres behov i centrum, ÄBIC.

Källa: Socialstyrelsen