Huvudmeny
Margareta Lundberg Rodin och Göran Jutengren

2018-06-01 08:00

Tidiga insatser för skolnärvaro ska öka gymnasiebehörighet


Ett utvärderingsseminarium om det sociala investeringsprojektet Tidiga insatser för ökad skolnärvaro hölls av FoUS den 23 maj 2018. Syftet med projektet var att öka närvaron i skolan för elever i årskurs 1–3 som har en riskfrånvaro. Ett långsiktigt syfte var att bidra till att fler elever får behörighet till gymnasiestudier.

Drygt 60 åhörare deltog i seminariet som inleddes av Margareta Lundberg Rodin och Göran Jutengren från FoUS. De hade haft i uppdrag av Västra Götalandsregionen att följeforska och utvärdera projektet. I sin utvärdering beskrev de projektets syften, genomförande och resultat.

Efter dem berättade projektledarna Marie Nilsson och Britt-Marie Freij om genomförandet och erfarenheter från projektet.

Sociala investeringsprojekt görs för att åstadkomma något som i framtiden ska ge större intäkt än den ursprungliga kostnaden. I det aktuella projektet handlade det om att genom en systematisk metod- och verksamhetsutveckling genomföra förebyggande insatser i tidiga skolåldrar.

Bakgrunden till projektet Tidiga insatser för ökad skolnärvaro var att skola, socialtjänst (IFO) och BUP vid gemensamma diskussioner om så kallade ”hemmasittare” bland äldre barn, elever med mycket hög frånvaro, hade insett att det inte var någon överraskning att se vilka barn som blev hemmasittare. Ofta har dessa barn haft hög frånvaro redan i de tidiga skolåren.

Projektet startades med representanter från de olika verksamheterna och med Marie Nilsson, från skolvärlden och Britt-Marie Freij från barnpsykiatrin som projektledare. Västra Götalandsregionen stod för sociala investeringsmedel för halva projektet och andra halvan stod de deltagande verksamheterna för genom sina arbetsinsatser.

Marie Nilsson och Britt Marie Freij
Projektledarna Marie Nilsson och Britt-Marie Freij

Sex projektskolor och tre kontrollskolor i Borås deltog i projektet, som startade med en kartläggningsfas i hösten 2015 och som avslutas efter vårterminen 2018.

Ett första steg för att kunna göra insatser är att ha rätt statistik över frånvaron. Frånvaroregistrering och rutiner kring detta behöver vara gemensamma och välfungerande hos de olika skolorna. Man bestämde sig för att fokusera på elever med minst 15 % frånvaro under tre månader och att försöka hitta orsakerna till frånvaron. Frånvaroregistrering gjordes i systemet Dexter.

En ytterligare ambition med projektet var att skapa en välfungerande samverkan mellan skola, IFO och BUP, bland annat med Västbus som grund. Västbus är en samverkan som redan finns i Västra Götaland kring barn och unga med psykisk/psykiatrisk och social problematik.

Utgångspunkter i utvärderingen har bland annat varit statistik från projektskolornas frånvaroregister, inklusive kommentarer, samt frånvarostatistik från kontrollskolorna. Även elevhälsans intervjuer med vårdnadshavare och elever har ingått, liksom enkät till projektskolornas klasslärare och intervjuer med rektorer, elevhälsopersonal, företrädare för BUP, IFO, projektledning och projektgrupp. Dessutom har dokumentation från projektledarna ingått.

Hur ser då resultatet ut?

Jo, det finns en genomgående positiv inställning hos skolorna till att registrera frånvaron i Dexter. Det har också visat sig att frånvaron ofta är högre än vad magkänslan hos skolpersonalen anger. Registrering tydliggör detta. Samtidigt finns det ibland hinder som försvårar registreringen, till exempel när en lärare har varit sjuk och haft vikarie.

De gemensamma rutinerna innefattade till exempel att elevhälsoteamet skulle kontakta föräldrar på ett tidigt stadium när deras barn inte var i skolan.

Ett spektrum av orsaker till elevers frånvaro dök upp i resultatet, och olika yrkeskategorier ser lite olika på varför eleverna är borta. Det kan handla om familjerelaterade och individuella orsaker, vilket rektorer, elevhälsa och klasslärare framhåller, men det kan också vara psykisk ohälsa, funktionsnedsättningar och otrygghet, vilket BUP lyfter fram. IFO betonar familjesituationen och att skolan inte anpassar undervisningen tillräckligt efter varje individ. Elever och vårdnadshavare berättar om olika typer av symtom, utanförskap och otrygg skolmiljö.

En stor del av de elever som uppnådde 15 % frånvaro eller mer under en tremånadsperiod hade beviljad ledighet, ibland i kombination med sjukdom. Men projektledarna betonade att det är de elever som återkommande, under flera perioder, når upp till hög frånvaro som är mest i riskzonen. Dessa elever behöver uppmärksammas och följas enligt fastställda rutiner, med utredning, i vissa fall fördjupad utredning av exempelvis skolsköterska eller skolkurator. Vid sammansatt problematik kan man kalla till ett Västbusmöte, om det finns medgivande från målsman.

Summa summarum har kartläggningen av orsaker till elevernas frånvaro varierat starkt mellan de olika skolorna i projektet.

Insatser för att öka närvaron var exempelvis intervjuer med elever och vårdnadshavare. 26 vårdnadshavare intervjuades, och forskarna fick ta del av 15 av intervjuerna. Flertalet vårdnadshavare uppfattades som positiva angående intervjun.

När det gäller samverkan mellan de olika instanserna var resultatet blandat. Tydlig ansvarsfördelning mellan de olika instanserna behövs för att samarbetet ska fungera bättre.

Vid genomgång av förändring av andelen elever med riskfrånvaro vid projektskolorna respektive kontrollskolorna under projektets gång visade det sig att skillnaden är så liten att det inte går att dra några slutsatser av den. Frånvaron minskade ungefär lika mycket i projekt- och kontrollskolorna.

Hur går man vidare då?

Såväl projektskolor som BUP och IFO är positiva till att fortsätta arbetet och att uppmärksamma frånvaro och göra tidiga insatser. Det har framkommit synpunkter om att centrala beslut behövs om frånvaro, till exempel vilken frånvaro som betraktas som riskabel.

– Det är bra att ha fokus på frånvarofrågan, för den är ofta större än man tror och all frånvaro kan vara riskabel, säger Marie Nilsson. Man måste hitta rätt för eleverna, så att de trivs och får rätt stöd i skolan, och att de får hjälp med att komma ikapp om de har varit sjuka.

Det gäller också att ge signaler om att det är viktigt att barnen är närvarande i skolan.

– Synen på beviljad ledighet är till exempel väldigt olika hos olika rektorer, säger Britt-Marie Freij. En del beviljar mycket ledighet medan andra nästan inte beviljar någon alls.

Projektledningen ska lämna förslag till Borås stad om hur spridning av projektet ska gå till.

– I Borås finns det beslut på att förslag till en gemensam rutin för de här frågorna ska tas fram för hela grundskoleförvaltningen, säger Marie Nilsson. Det kommer först att skapas en rutin inom skolorna och därefter rutiner om hur de olika instanserna kan arbeta tillsammans. Detta blir två parallella processer.

– Det material vi har om rutiner kommer att spridas vidare både inom och utanför Västra Götalandsregionen, säger Britt-Marie Freij. Intresset för tidiga insatser för elever med hög frånvaro är stort på många håll, och vi har redan spridit materialet på skolor i Borås, Bollebygd, Herrljunga, Tranemo, Svenljunga och Vårgårda.

Projektledarna kommer att presentera en slutrapport så småningom.

Kommentarer från åhörare

 Elisabeth FreijElisabeth Freij, skolsköterska på F-6-skola:
– Projektet har gett oss en bra ram när det gäller frånvaroregistreringen och hur skolan kan hantera den. Det har funnits tidigare, men inte på samma sätt som nu. Med tydliga rutiner blir det också lättare att ta kontakt med föräldrarna när ett barn är borta – det går att hänvisa till att det är rutiner som vi använder för alla.

 

Kay ErikssonKay Eriksson, vårdutvecklare på BUP, ingår i projektgruppen:
– Det är unikt att vi börjar i så här låga åldrar, och det är bra, tror jag. För min del har det varit speciellt att få ta del av den miljö och kultur som finns i skolan. Vi måste ta hänsyn till den organisations- och beslutsprocess som finns där.

 

 

Anneli FischerAnnelie Fischer, utbildningschef, Bollebygd:
– Vi jobbar också med frånvaroproblematiken, vilket jag tror att alla skolor gör. Vi deltar i flera projekt, både får yngre elever och för äldre, ända upp på gymnasienivå. Tidigare är det bara ogiltig frånvaro som vi har betraktat som problematisk och inte att all frånvaro kan ställa till problem.

 

  

 

 

Text och foto: Lena M. Fredriksson