Huvudmeny

Begreppet EBP

Begreppet EBP kommer från medicinen och beteckningen är där evidensbaserad medicin, EBM. Därifrån har begreppet spridit sig till stora delar av vård- och omsorgsområdet och olika professioner; bland annat pratar sjuksköterskor om evidensbaserad omvårdnad.

Det finns anledning att tro att begreppet evidensbaserad praktik inte enbart kommer att användas inom vård och omsorg, utan också spridas till andra sektorer i samhället, till exempel utbildningsområdet. Där blir det frågan om evidensbaserad undervisning och pedagogik.

En rad olika definitioner av EBP har också utvecklats. I grunden är de gemensamma, men utifrån hur de ska uttolkas och i vilket sammanhang de används är det delvis olika. Här är några exempel:

EBP enligt Socialdepartementet (PDF)

EBP o EBM enligt Socialstyrelsen (PDF)

om_ebp_broschyrbildEBP enligt SKL, Sveriges Kommuner och Landsting (PDF)

EBP enligt FoU Välfärd, Karlstad (PDF)

EBP enligt Region Halland (PDF)

Socialstyrelsen har gett ut skriften Om evidensbaserad praktik där man översiktligt beskriver vad EBP är – och inte är.

Läs mer i: Om evidensbaserad praktik

 

Kunskapsstöd för nyttan

För att evidensbaserad praktik ska utvecklas och bli till nytta för brukaren behövs olika sorters kunskapsstöd. Se nedanstående figur:

kunskapsstod_figur

Kunskapsstöd behövs:

  • i form av kunskapsstyrning av praktiken, till exempel genom nationella riktlinjer, vårdprogram, guidelines av olika slag,
  • i form av den forskning som bedrivs vid framför allt högskolor och universitet: kunskapsproduktion för praktiken,
  • i form av kunskapsutveckling i samverkan med praktiken, till exempel genom FoU-cirklar, lokala uppföljningar och utvärderingar samt projekt i samarbete mellan olika verksamheter och FoU-enheter och
  • stöd för kunskapsanvändning i praktiken, till exempel genom tillgång till bibliotek med vetenskaplig litteratur, stöd för att finna vetenskaplig litteratur i olika databaser, kunskapsportaler, att kunna använda resultat från till exempel ”öppna jämförelser”.