Forskning och publicering av Centrums medarbetare


 

Här följer kortare presentationer av personer vars verksamhet är kopplad till Centrum, deras pågående, alternativt avslutade, forskningsarbeten, samt länkar till förteckningar över publikationer, egna hemsidor etc.

Roger Blomgren

Jan Nolin
Anders Frenander
Jenny Johannisson
Claes Lennartsson
Veronica Trépagny
Linnéa Lindsköld

______________________________________

Roger Blomgren

Docent i biblioteks- och informationsvetenskap
Universitetslektor, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap,

Föreståndare för KPC

Roger Blomgren disputerade i statsvetenskap vid Göteborgs universitet 1998 med avhandlingen Staten och filmen, svensk filmpolitik 1909-1993. I avhandlingen beskrivs i ett historiskt perspektiv debatten och frågan om statens stöd till filmen. I avhandlingen kopplas frågan till politisk-filosofiska föreställningar om medborgarnas val av det goda livet. Därefter har Blomgrens forskning på olika sätt behandlat frågan om vem som har makt och inflytande över svensk kulturpolitik utifrån institutionella perspektiv inom främst film- och teaterpolitik.

Under senaste har Blomgren arbetat med att utvärdera samverkansmodellen och intentionsavtalen mellan Statens kulturråd och Norrbottens läns landsting samt genomfört en utvärdering av Norska Riksutstillingars verksamhet.

JAN NOLIN

Professor vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan

Forskning

Fil dr Jan Nolin är filmvetare och vetenskapsteoretiker. Han har framförallt forskat kring hur vetenskaplig kunskap kommuniceras till den politiska sfären. Nolin har arbetat inom två europeiska projekt, varav ett pågående om allmänhetens förståelse av vetenskap i olika kulturella kontexter. Han har haft ett antal myndighetsuppdrag på såväl europeisk, nordisk som svensk nivå. Ett viktigt fokus i de europeiska undersökningarna har handlat om hur Kommissionen arbetar med vetenskapligt underlag. Nolin ingick också i den vetenskapliga grupp som tog fram underlaget för den första utställningen till Nobelmuséet. Han arbetar för närvarande med en studie av kontroverserna kring förslaget om ett världskulturmuseum i Göteborg. Projektet är finansierat av det som nu kallas Vetenskapsrådet och beräknas vara avslutat i december 2001.

Publikationer

______________________________________

ANDERS FRENANDER

Professor vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan
Chefredaktör, ansvarig utgivare, Nordisk kulturpolitisk tidskrift

Forskning

Tyngdpunkten i Frenanders forskningsintresse ligger i skärningspunkten mellan kultur och politik. Det han hittills sysslat med, vad gäller forskning inom detta fält, har kretsat kring frågor som: När finns en strävan efter att skilja kultur och politik åt och när vill man intervenera, från kulturen i politiken och vice versa? Hur yttrar sig detta? Framför allt är intresset riktat mot diskursen kring dessa frågor, vilka ideologiska figurer används i retoriken? Hur argumenterar till exempel de politiska partierna i sina kulturpolitiska inlägg? Vilken roll menar man att staten kan ha i sammanhanget? Vad är det för slags ’kultur’ man pratar om?

Denna fråga blir aktuell om man betraktar de stora megaevenemang (OS, fotbolls-VM och liknande) som arrangerats i Sverige under 1900-talet? Begreppet "kulturpolitik som uppvisning" sätts då i rörelse. Hur vill Sverige framstå för omvärlden i samband med att man söker värdskap för sådana evenemang?

På senare tid har intresset också vidgats till att studera politiken kring de svenska folkbiblioteken i ett historiskt perspektiv. Vilka har statsmakternas intentioner varit? Vilka har förbindelserna till skilda politikområden – det kulturpolitiska, det utbildningspolitiska eller andra – varit genom åren? Hur har bibliotekarieprofessionen och folkbiblioteken själva agerat och diskuterat?

Han är framför allt inriktad på svensk 1900-talshistoria och har skrivit om politisk-ideologiska frågor i den svenska kulturdebatten och om den svenska kulturpolitikens idéhistoria. Såväl kultur- som politikbegreppet blir intressanta att analysera i de sammanhangen. Med bakgrund i idéhistoria är det förstås de frågor som rör idéerna och diskursen om kulturpolitik som intresserar mest.

Publikationer

______________________________________
 

JENNY JOHANNISSON

Fil.dr. i biblioteks- och informationsvetenskap
Universitetsadjunkt Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap

Forskning

Jenny Johannisson är doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap, men hon har sin grundutbildning från Kulturvetarprogrammet vid Göteborgs universitet. Sedan 1995 har hon arbetat på Centrum för kulturpolitisk forskning, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan.

I sin avhandling studerar Johannisson lokal kulturpolitik med utgångspunkt i det ökade utbyte av kulturella, ekonomiska och politiska verksamhetsmönster över nationalstatliga gränser som brukar sammanfattas med termen globalisering. Globaliseringsprocesser antas skapa förändrade transnationella beroendeförhållanden, där kulturpolitik som politiskt sakområde ställs inför både nya problem och nya möjligheter. En av dessa utmaningar består i förändringar i ansvarsfördelningen mellan olika politiska nivåer, där miljöer på lokal, regional och internationell nivå antas få allt större betydelse på bekostnad av den nationalstatliga nivån. Därför har Johannisson valt Göteborgs stads kulturpolitiska förändringsarbete under 1990-talet som fallstudie. Utifrån en diskursanalytisk ansats består avhandlingens centrala frågeställning i att undersöka hur lokal kulturpolitik använder eller tar avstånd från globaliseringsprocesser genom att empiriskt studera aktörer, institutioner och normsystem i Göteborgs kulturpolitik.

Johannisson påbörjade forskarutbildningen 2001 med medel från projektet Kultur i kunskapssamhället, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Projektet leds av SISTER och förutom Högskolan i Borås är även Tema Q, Linköpings universitet samt Kungliga Tekniska Högskolan samarbetspartners. För mer information om projektet, se http://www.sister.nu

Publikationer

______________________________________

CLAES LENNARTSSON

Doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap
Universitetsadjunkt Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap

Forskning

Claes Lennartsson intresserar sig för den nationella kulturpolitikens historia, i synnerhet vad som utmärker den institutionella och diskursiva utvecklingen inom och mellan specifika kulturpolitiska områden vid olika tidpunkter. Lennartsson arbetar med en avhandling med arbetstiteln The politics of cultural policy: Discourse and institution i the national film policy in the early welfare period.

I sitt pågående avhandlingsprojekt studerar Lennartsson den nationella filmpolitiken i Sverige under den tidiga välfärdsperioden (ungefär 1945-1950). Närmare bestämt är det den policyprocess som ledde fram till det första reguljära filmproduktionsstödet i Sverige som står i fokus, och som relateras till det vid denna tid dominerande folkbildande syftet i den nationella kulturpolitiken. Vid sidan av kulturarv och 1800-talets uttryck för kulturnationalism (Beckman, 1998), var folkbildning ett av de tidigaste kulturpolitiska stödområdena i Sverige (Leander, 1978, p 133-140, 302). Den samtida nationella folkbildningspolitiken, folkbiblioteken inkluderade, är därför en viktig kontext till filmpolitiken som kan antas ha haft inflytande på den filmpolitiska processen.

Lennartsson använder en kombination av institutionell teori och diskursteori (Chouliaraki & Fairclough, 1999; March & Olsen, 1995) för att förklara och förstå den film politiska debatten, de olika aktörernas positioner och resultaten av policyprocessen (Lennartsson, 2005).

Den preliminära analysen av de diskursiva strukturen i den filmpolitiska processen visar att det var den nationella identiteten, det svenska snarare än den konstnärliga kvalitén i svensk film, som till slut var det dominerande kulturpolitiska perspektivet i debatten. Det var denna identitetsdiskurs, tillsammans med en statsfinansiell diskurs, som samlade en majoritet av riksdagsledamöterna för ett statligt filmproduktionsstöd (Lennartsson, 2006).

Publikationer

______________________________________

VERONICA TRÉPAGNY

Doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap
Universitetsadjunkt Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap

Forskning

Anställd sedan 1998 och med doktorandtjänst sedan 2002, studerar kulturpolitik på ett subnationellt regionalt plan i samtidens Europa. I studien är intresset fokuserat på två administrativa regioner, Région Midi-Pyrénées i södra Frankrike och Västra Götalandsregionen i Sverige. I centrum för studien finns intervjuer med representanter för regionerna, och kulturpolitiska dokument från dessa - och andra nivåer. I Trépagnys studie av kulturpolitik, och då särskilt av decentralisering och definieringen av densamma i de två regionerna, undersöker hon också relationen mellan kulturpolitik på skilda nivåer (globalt till lokalt). Teoretiskt är Trépagny influerad av ett kritiskt diskursanalytiskt förhållningssätt och är lika intresserad av vad som inkluderas i kulturpolitiken på de undersökta planen som av vad som exkluderas.

Från februari 2007 är hon tjänstledig från doktorandtjänsten, men studerar ändå Västra Götalandsregionen inom ramen för ett forskningsprojekt, finansierat av Statens Kulturråd, fokuserat på regional kulturpolitik i Sverige i samarbete med FD Jenny Johannisson.

______________________________________

LINNÉA LINDSKÖLD

Linnéa Lindsköld är doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap sedan 2008 med en magisterexamen i biblioteks- och informationsvetenskap. Hon har även läst litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. I sin avhandling studerar Lindsköld det statliga stödet till ny, svensk skönlitteratur 1975-2009.

Linnéa är redaktionssekreterare för Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift


 Publikationer

Sidansvarig:

Anders Frenander


Uppdaterad: 2012-01-27
Högskolan i Borås, 501 90 Borås, Besöksadress: Allégatan 1, Borås. Tel: 033-435 40 00, E-post: registrator@hb.se