Publikationer: Centrum för kulturpolitisk forskning

I januari 2008 fick Centrum för kulturpolitisk forskning uppdraget att ansvara för arbetet med utvärderingen av Nordiska kulturfondens verksamhet. 

Huvuddelen av det grundläggande empiriska och analytiska arbetet, samt färdigställande av rapporten, har utförts av Claes Lennartsson. Docent Jan Nolin har haft det övergripande projektansvaret, och har också varit verksam i det empiriska arbetet samt i det analytiska arbetet på olika nivåer. 

Rapporten, "Nordiska kulturfonden: En utvärdering och omvärldsanalys 2008", finns för nedladdning i PDF-format via webbsidan norden.org

Svensk kulturpolitik står inför en rad möjligheter och utmaningar i en omvärld som i allt högre utsträckning präglas av såväl decentralisering som internationalisering. Dessa parallella processer medför en uppluckring av gränser: mellan Sverige och andra länder, mellan offentlig och privat sektor, mellan kulturpolitik och andra politikområden och mellan "högt" och "lågt" avseende kulturella uttryck.

Denna avhandling presenterar en studie av hur dessa möjligheter och utmaningar hanteras av Göteborg när staden under perioden 1991-1998 genomför ett omfattande förändringsarbete på det kulturpolitiska området.

I avhandlingen identifieras tre diskurser: kvalitetsdiskursen, välfärdsdiskursen respektive alliansdiskursen. Användandet av diskurserna visar hur kulturpolitiska aktörer i Göteborgs stad framför allt reproducerar existerande argumentationslinjer i den svenska kulturpolitiken. Samtidigt uppvisar förändringsarbetet en för svensk kommunal kulturpolitik ovanlig ambition att synliggöra de gränser och åtskillnader som all kulturpolitik bygger på.

Jenny Johannisson är verksam vid Centrum för kulturpolitisk forskning. Det lokala möter världen är hennes doktorsavhandling.

Boken kan beställas från Publiceringsföreningen Valfrid.

Varför ser svensk kulturpolitik ut som den gör? Varför handlar den om just de kulturyttringar och områden som den gör? Hade den kunnat utformas på något annat sätt? För att söka svar på sådan frågor menar Anders Frenander att ett långt historiskt perspektiv är upplysande.

I boken analyserar Frenander hur man på en övergripande nivå diskuterar svensk kulturpolitik under 1900-talet. Till grund för undersökningen ligger partiernas kulturpolitiska program, deras tidskrifter, debattböcker och debattartiklar samt statliga utredningar med mera. Materialet granskas med diskursanalytisk metod insatt i en större teoretisk ram avseende det svenska folkhemmet, betraktat som hegemoni i Gramscis mening. När folkhemmet etablerades på 1930-talet sattes för lång tid framöver gränserna för politikens vägar. I hög grand gällde detta kulturpolitiken och kan förklara varför den, när den etablerades på 1960-talet, kom att kretsa kring ett konventionellt borgerligt finkulturbegrepp. Bokens historiska synsätt och kronologiska upplägg åskådliggör varför dagens kulturpolitik ser ut som den gör.

Anders Frenander är FD i idé- och lärdomshistoria och föreståndare vid Centrum för kulturpolitisk forskning vid Institutionen  Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, Göteborgs Universitet och Högskolan i Borås.

Boken är utgiven på Gidlunds förlag och kan beställas genom bokhandeln.