Vanliga frågor

Vad är uppdragsutbildning?

Det är kortfattat en utbildning som högskolan gör på uppdrag av en beställare/uppdragsgivare, till exempel ett företag, en kommun, landsting eller dylikt. All uppdragsutbildning erbjuds mot offert.

Vad är skillnaden mellan uppdragsutbildning och personalutbildning?

Beroende på bransch/verksamhet kan det i stället kallas för fortbildning, kompetensutveckling, personalutbildning, verksamhetsutveckling genom kompetenshöjning eller kompetensbreddning hos personalen.

Vem kan beställa /köpa en uppdragsutbildning från högskolan?

En arbetsgivare – en juridisk person - kan köpa uppdragsutbildning för sin personal. Utbildningen ska ha betydelse för deltagarens arbete hos arbetsgivaren.

Stat, landsting och kommun kan också köpa uppdragsutbildning av högskolan av arbetsmarknadsskäl eller biståndspolitiska skäl.

Även utländska arbetsgivare eller offentliga myndigheter kan köpa uppdragsutbildning från svenska högskolor och universitet.

Kan jag som privatperson köpa en utbildning?

Nej, det är endast arbetsgivare/juridiska personer som kan köpa en uppdragsutbildning från högskolan. Som privatperson kan du i stället söka till våra ordinarie kurser och utbildningar. Läs mer - för presumtiva studenter

Vilka får delta i en uppdragsutbildning?

Arbetsgivaren utser vilka av dennes anställda som får går uppdragsutbildningen som högskolan ger. Huvudregeln är att utbildningen ska ha betydelse för arbetstagarens arbete hos arbetsgivaren.

Högskolan ger också utbildningar på uppdrag av t ex Arbetsförmedlingen, som också är den som bestämmer vilka som ska delta i kursen.

Behöver man någon grundläggande behörighet för att delta i en uppdragsutbildning?

Grundregeln är att alla som uppdragsgivaren bestämmer ska kunna delta i en uppdragsutbildning, dvs. man inte behöver grundläggande behörighet (gymnasiekompetens) för att få delta. Ibland kan det dock förekomma att man behöver vissa förkunskaper för att på bästa sätt tillgodogöra sig utbildningen.

Behöver man ha läst på högskola tidigare för att få gå en uppdragsutbildning?

Generellt behöver man inte ha läst på högskola tidigare. Men i enstaka kurser kan det behövas förkunskaper som man tillägnat sig genom tidigare högskole- eller universitetsstudier.

Kan man få högskolepoäng på en uppdragsutbildning?

Om utbildningen är poänggivande och man genomför och klarar av examination så kan man få högskolepoäng. Om det är en utbildning som leder till examen kan man också få examensbevis. Detta gäller också för den som inte har allmän behörighet genom gymnasiebetyg.

Vad är gamla och nya poäng?

På europanivå har en anpassning skett för att man lättare ska kunna jämföra utbildningar från olika länder, den så kallade Bolognaanpassningen. Det innebär att en veckas heltidsstudier sedan juli 2007 omfattar 1,5 högskolepoäng. Tidigare räknades en veckas heltidsstudier som ett poäng. En vanlig omfattning på kurs är numera 7,5 högskolepoäng (hp) vilket motsvarar en ”gammal” 5-poängskurs.

Vad är skillnader och likheter mellan en uppdragsutbildning och en vanlig högskoleutbildning?

I en del kurser är det samma sak och precis samma innehåll. Som deltagare i en uppdragsutbildning kan man också läsa tillsammans med studenter, dvs med de som sökt och antagits till en högskoleutbildning. Andra uppdragsutbildningar kan vara skräddarsydda för deltagarna, enligt arbetsgivarens önskemål om innehåll i kursen.

När det gäller kvalitet har vi lika höga krav på en poänggivande uppdragsutbildning som på en ordinarie utbildning.

Sker all utbildning på högskolan ?

Givetvis har uppdragsgivaren möjlighet att påverka om uppdragsutbildningen ska genomföras i företagets, högskolans eller i andra lokaler. Det kanske ska vara introduktion med internat? Det går också att välja om det ska vara seminarier, workshops eller föreläsningar med alla i samma rum eller om det ska ske via lärcentrum eller internet.

Sker utbildningen på dag – eller kvällstid?

Beställaren/uppdragsgivaren och högskolan kommer överens om när utbildningen ska ske. Det kan vara förmiddag, eftermiddag, med eller utan lunch, sen eftermiddag och början på kväll. Samma dag och tid under hela utbildningen eller olika dagar och tider.  Deltagarens möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen kan ibland påverkas av att man haft en hel arbetsdag före.

Vem bestämmer reglerna för uppdragsutbildning?

För högskolans del så bestäms de yttre ramarna av regeringen genom Uppdragsförordningen (Förordningen för uppdragsutbildning vid statliga högskolor och universitet, SFS 2002:760) och av Högskoleverket genom Föreskrifter till Uppdragsförordningen. Därutöver finns det ytterligare lagar och regler, till exempel Avgiftsförordningen som bestämmer hur vi ska ta betalt för uppdraget.

Ska vi skriva avtal?

Uppdragsgivaren (företaget, kommun, landsting eller dylikt) och högskolan avtalar i övrigt om vad som ska gälla för uppdragsutbildningen; vad den ska innehålla, när, var och hur den ska genomföras, för hur många personer och till vilket pris. Det dokumenteras i ett avtal som ett skriftligt förtydligande av vad man kommit överens om.