Bibliometri

Bibliometri är en samling kvantitativa metoder som används för att analysera publikationer, vanligast idag är att analysera forskningspublikationer.  Exempel på områden man kan studera med hjälp av bibliometri är:

• Ämnesstruktur och samarbetsmönster
• Vetenskapligt genomslag (impact)
• Vetenskaplig produktion och produktivitet

Bibliometri och medelsfördelning

Under senare år har intresset för bibliometri ökat markant, detta till stor del beroende på forskningspolitiska ambitioner att skapa medelsfördelningsmekanismer som främjar starka forskningsmiljöer.  

Sveriges regering presenterade under 2008 ett förslag på hur en ny resurstilldelningsmodell skall se ut (Ett lyft för forskning och innovation, prop. 2008/09:50). Propositionen antogs i slutet av januari 2009 och i samband med detta fick Vetenskapsrådet uppdraget att ta fram underlag för beräkning av vetenskaplig publicering och citering samt föreslå en metod för hur de två delarna kan sammanvägas i en bibliometriindikator. Detta har nu Vetenskapsrådet gjort, och ett förslag på en bibliometrisk indikator presenteras i rapporten Bibliometrisk indikator som underlag för medelsfördelning.

Tillämpning av bibliometriska metoder

Bibliometriska metoder kan vara till stor hjälp under forskningsarbetets gång, eller då det är dags för publicering av forskningsresultaten. Med hjälp av bibliometrin kan man exempelvis:

• Få stöd vid valet av tidskrift för publicering av ett manuskript inom ämne X.
• Ta reda på vilka tidskrifter/forskare som är mest produktiva inom ämne Z.
• Beskriva hur ämne Y är uppbyggt, samt vilka andra ämnesområden det gränsar till.
• Beskriva hur forskare samarbetar inom och över ämnesgränserna.
• Lokalisera ett ämnesområdes mest citerade tidskifter/författare/publikationer.

När man tolkar resultaten som fås vid en bibliometrisk undersökning är det viktigt att detta görs i samarbete med personer som är insatta i det studerade ämnesområdet.

Bibliometri vid högskolan

Idag finns ingen organiserad grupp eller enhet som arbetar aktivt med dessa frågor. Dock har Forum Forskning för avsikt att skapa en sådan arbetsgrupp.

Vill du veta mer – kontakta Katharina Nordling.