FAQ - Digitala tjänster

Hur görs urvalet bland de sökande till mastern i Digitala tjänster (arbetslivserfarenhet, betyg osv)?

Urvalet till utbildningen görs baserat på antal högskolepoäng (se anmälningsinformation).

Hur ska man tänka kring studiefart och tidsåtgång? Som jag förstår det är utbildningen tänkt för yrkesverksamma och jag undrar därför över möjligheterna att kombinera studierna med arbete.

Det är vår förhoppning att det ska kunna ske en korsbefruktning mellan utbildning och yrkesverksamhet och avsikten är att man ska kunna arbeta parallellt med att man studerar. I bästa fall är det många saker i kursen som man som student genast kan tillämpa eller fundera kring att tillämpa på sin arbetsplats. Däremot ska man inte räkna med att kunna fortsätta att arbeta heltid. Utbildningen går på halvfart, vilket motsvarar en studieinsats på 20 timmar i veckan. Vi vet från tidigare omgångar att det är väldigt svårt att kunna följa utbildningen om man dessutom arbetar heltid. Du rekommenderas starkt att gå ner i tid på arbetet för att hinna med studierna.

Hur många gemensamma träffar kan det bli under terminen?

Det blir en till två (oftast två) träffar per termin. De kommer huvudsakligen att ligga i Borås, men någon gång kan de vara förlagda någon annanstans där det finns relevanta föreläsare, utrustning etc., t.ex. i Stockholm. Träffarna kommer huvudsakligen att vara förlagda på vardagar och är två (ev. någon gång tre) dagar per gång. Förmodligen kommer de att börja lite senare på förmiddagen första dagen och sluta lite tidigare på eftermiddagen den andra dagen för att göra det möjligt att resa samma dag, beroende på hur långt bort man bor och på färdsätt - mer information om detta kommer.

Det är viktigt att vara med på träffarna då vi märker att man som student vinner mycket på att delta (träffarna ger mycket som är svårt att ersätta på annat sätt). Träffarna är oftast inte obligatoriska, men i den mån det förekommer examinerande moment så är de obligatoriska.

När kommer träffarna att ligga under terminen?

För studenterna som påbörjar utbildningen hösten 2010 kommer första träffen att ligga 7-8 september och andra träffen den 11-12 november.

Det står att man ska ha tillgång till dator med bredbandsuppkoppling men sedan tillkommer en del kringutrustning. Vad kan detta tänkas vara?

Kringutrustningen är inte tänkt att vara några extravaganta saker. I dagsläget är t.ex. mikrofon, webbkamera, och till vissa (framför allt valbara) kurser, skanner, utrustning som kan komma att behövas. Beroende på om det är någon typ av utrustning som slår igenom mycket framöver så kan det komma att bli aktuellt att inkludera även ytterligare utrustning.

Kan det bli aktuellt att man behöver ladda ner några program? Det kan tänkas att jag kommer att sitta en del på jobbdatorn för kursen, och vi har en ganska stram IT-policy från vår IT-suppport …

Du kommer att behöva flera olika typer av programvaror, även om många av de applikationer vi arbetar med är webbaserade. Vissa av programvarorna är gratis medan andra kostar en del pengar. Förutom den vanliga uppsättningen programvaror för t ex ordbehandling och skapande av PowerPoints mm, kommer exempelvis en html/xml-editor, bildbehandlingsprogram, m.m. att behövas. Vi kan tyvärr inte erbjuda en lista på vilka programvaror som kommer att användas i programmet eftersom utvecklingen av ny programvara går så pass snabbt.

Om du har för avsikt att använda dig av dator på din arbetsplats rekommenderar vi att du i god tid inför programstarten kontaktar IT-avdelningen på din arbetsplats för att få så klara direktiv som möjligt om vad du tillåts och inte tillåts installera på din dator.

Jag undrar om några poäng från Magisterutbildningen i Biblioteks- och informationsvetenskap kan tillgodoräknas det nya programmet?

Vi har funderat mycket över hur mastern i Digitala tjänster – kultur, information & kommunikation förhåller sig till den tidigare magisterutbildningen vid BHS (och andra lärosäten), men har inte bedömt att det är möjligt att läsa till enbart ett år för att få en (tvåårig) masterexamen. Då skulle mycket av det som karaktäriserar programmet gå förlorat, eftersom det även finns krav på fördjupad metodundervisning och självständigt arbete. 

Jag tog ut min examen 2002 och har en magisterexamen på 160 p. På min tid var kandidatexamen 120 p och nu står det att förkunskapskravet är 180 hp kandidatexamen. Är jag behörig att söka programmet?

2007 gick den svenska högskolevärlden över från de ”gamla” poängen där 1 poäng motsvarade 1 vecka (= 20 poäng/termin för helfart) till EU-anpassade högskolepoäng (ECTS) där det går 30 poäng på en termin, dvs. de gamla poängen x 1,5. Det som tidigare var en kandidatexamen på 120 p (6 terminer) är alltså nu fortfarande 6 terminer men ger 180 hp. De poäng man har från en examen före 2007 räknas automatiskt om till ”nya” högskolepoäng. Med andra ord så är man behörig att söka till masterutbildningen även med en kandidat- eller magisterexamen från före 2007.

Kan man läsa utbildningen på kvartsfart?

Man kan inte i dagsläget läsa utbildningen formellt på kvartsfart. Däremot försöker vi hitta former för att göra utbildningen så flexibel som möjligt, så att man ska ha viss frihet i när man förlägger sin studietid. Vi arbetar på hur detta kan fungera med ordningen på de olika kurserna och kommer att återkomma här med närmare besked.

Hjälper högskolan till med att hitta logi för distansstudenterna vid träffarna i Borås?

Nej, men vi kan ge dig tips på boende. Ett tips är att söka via webben på www.borasboras.com, en webbsida som är ett samarbete mellan näringsliv och Borås stad och där du kan söka på olika boendeformer. Många studenter brukar boka vandrarhem, men det finns även andra boendealternativ.

Kommer det att finnas inslag på engelska?

Mycket av kurslitteraturen kommer att vara på engelska i alla kurserna och det kan finnas inslag och gästföreläsare som talar engelska. Några kurser (2-3) kommer att läsas gemensamt med studenterna i det internationella masterprogrammet "Digital library and information services". Då är instruktioner och föreläsningar på engelska och det kan förekomma seminarier eller forumdiskussioner tillsammans med studenter som inte talar eller skriver svenska. De flesta av lärarna behärskar svenska och det kommer att finnas möjligheter att utföra de flesta examinerande moment på svenska.

Hur skiljer sig det här programmet från det engelskspråkiga "Digital library and information services"?

De två programmen behandlar båda digitala tjänster med utgångspunkt i bibliotek och informationsverksamheter och några kurser ges helt eller delvis gemensamt. Men programmen skiljer sig åt dels vad gäller fokus och dels vad gäller utbildningarnas form. Digital library and information services (DLIS) innehåller mer fokus på dels organisation och dels information retrieval och tekniska aspekter kring databaser och digitala bibliotek medan Digitala tjänster – kultur, information & kommunikation (DiTj) genom hela utbildningen fokuserar på tjänsterna i förhållande till (slut)användaren och kommunikation mellan verksamhet och användare, exempelvis med möjlighet till fördjupning kring sociala medier och webb 2.0-tekniker. Med det sagt är det givetvis inte så att DLIS ignorerar användarna eller att DiTj ignorerar organisation och teknik, men om man tittar på innehållet på kursnivå så kan det kanske ge en tydligare bild. Båda programmen tar upp frågor om digitalisering och användare och informationspraktiker. DLIS har ett par kurser vardera om teknik och information retrieval i digitala bibliotek medan DiTj ger möjlighet till fördjupning inom områden som sociala medier och nya genrer (wikis, bloggar, virtuella världar m.m.), vetenskaplig publicering och digitala katalog- och referenstjänster.

DLIS riktar sig främst till internationella studenter, men svenska studenter är naturligtvis väldigt välkomna som studenter. Programmet erbjuder alltså en internationell miljö som kan ge unika utblickar i biblioteks- och informationsverksamheter som arbetar med andra förutsättningar än de i Sverige. DiTj å sin sida är främst tänkt för nordiska studenter och har ett väldigt nära samarbete med olika verksamheter inom biblioteks- och kulturvärlden. Verksamhetsförlagda fall, gemensam undervisning och projekt som utförs tillsammans med olika verksamheter är viktiga inslag. DiTj riktar sig också mot en något bredare studentgrupp än bara bibliotekarier – även andra verksamheter inom kultur- och informationsverksamheter (exempelvis arkiv och museer) tror vi kan finna mycket matnyttigt i utbildningen.