Högskolan som myndighet

Högskolan i Borås är en statlig myndighet med uppgift att bedriva högre utbildning och forskning där samverkan, internationalisering och information är genomgående aspekter.
Högskolan leds av en styrelse som har inseende över högskolans alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs. Styrelsens ordförande utses av regeringen, vice ordförande utses inom styrelsen. Rektor för högskolan är myndighetschef, och ledamot i styrelsen. I rektors frånvaro ersätter prorektor rektor och fullgör i övrigt också rektors uppgifter.  Beslutsbefogenheter inom högskolan beskrivs mer på sidorna om högskolans organisations- och beslutsordningar  länk? . Högskolans nuvarande organisation beskrivs här länk.
Tillsynsmyndigheter för högskolan är bland andra Högskoleverket, Ekonomistyrningsverket, Riksrevisionen, Arbetsmiljöverket, JO, JK, Diskrimineringsombudsmannen, NOU (Nämnden för offentlig upphandling) och Sveriges domstolar.

Högskolans roll i statsapparaten
Högskolan i Borås är en myndighet under Utbildningsdepartementet. Förutom de lagar och förordningar som reglerar och styr vår verksamhet – och också ger oss möjlighet att i vissa frågor styra själva - får vi årliga Regleringsbrev från departementet som visar på både generella (för högskolor och universitet under staten) och för Högskolan i Borås specifika direktiv och ramar för vår verksamhet.
Högskolan som myndighet är remissinstans under arbetet med nya lagar och förordningar, för det som gäller vårt verksamhetsområde.
Merparten av högskolans medel kommer idag från staten, både för utbildning och för forskning. För program och kurser som startar efter 31 juli 2011 ska högskolan också ta ut studieavgifter från tredjelandsmedborgare (undantag från och övergångsregler för detta finns). 

Andra medel som högskolan får är bidrag till verksamheten eller betalning/ersättning för uppdrag som genomförs. Dessa kommer från forskningsstiftelser (varav en del är statliga), regionen, företag och andra.

Styrande regler och lagar
Förutom Regeringsformen och våra grundlagar, innehållande offentlighetsprincipen, gäller givetvis också Sveriges (och EUs) lagstiftning för både privata och offentliga aktörer och arbetsgivare. Bland dessa kan nämnas Arbetsmiljölagen, Arbetstidslagen, Lagen om anställningsskydd, Semesterlagen, Miljöbalken, Plan – och bygglagen, Konkurrens- respektive Marknadsföringslagen.
Andra lagar och förordningar är specifika för det offentliga såsom Myndighetsförordningen,  Offentlighets- och sekretesslagen, Förvaltningslagen, och  Avgiftsförordningen.
Specifikt för högskoleområdet finns särskilda lagar, förordningar och föreskrifter såsom Högskolelagen (HL), Högskoleförordningen (HF), förordningar om uppdragsutbildningar, redovisning av studieresultat med flera. Vi gör inte en fullständig uppräkning här. Vill du läsa mer och hitta alla lagar så gör du det till exempel via länkarna nedan.
I vissa fall ska högskolan själv besluta om riktlinjer och ordningar, såsom Antagningsordning, Examensordning och anställningsordning. För högskolans roll som arbetsgivare finns därutöver centrala och lokala kollektivavtal som reglerar vissa områden och arbetsförhållanden.

Följande webbsidor
De här underliggande webbsidorna förklarar i detalj hur vi som anställda ska agera utifrån myndighetsperspektivet i olika frågor som rör offentlighet, kravet på opartiskhet, hantering av allmänna handlingar (både offentliga och hemliga/sekretessbelagda) vilket också inkluderar pappers- och e-posthantering. De ger också en genomgång av hur och av vem, eller vilken funktion, beslut fattas inom högskolan.  

Högskolans två huvudprocesser
Högskolan i Borås har identifierat sin verksamhet i två huvudprocesser – utbildning och forskning. Ibland går dessa verksamheter i varandra och ibland löper de parallellt.
- Utbildning omfattar både enstaka kurser och programutbildningar. Dels är det studenter som ansöker till högskolan, blir antagna och läser här (eller på distans eller på annan plats), dels är det utbildning riktad till arbetstagare där deras arbetsgivare beställer och bekostar utbildningen (fortbildning/uppdragsutbildning). Högskolan får också ge utbildningar av arbetsmarknadsmässiga eller biståndspolitiska skäl.
- Forskning -  kan ske både som grundforskning, tillämpad forskning, i samverkan med andra lärosäten och/eller företag/kommuner etc eller som ren uppdragsforskning. I sistnämnda fallet bekostas forskningen av uppdragsgivaren, t ex ett företag.   

Länkar och litteraturtips:
Testa dina kunskaper och lär dig mer angående några av de lagar som styr vår myndighets arbete på förvaltningskunskap.nu.

På riksdagens webbsida  finns en beskrivning av gången för att stifta nya lagar. Läs där om du vill veta vägen från förberedande kommittédirektiv, via departementsskrivelser och offentliga utredningar till propositioner och färdiga lagar.

Alla lagar och författningar hittar du via högskolans bibliotek, sök information och databaser där du exempelvis kan välja juridiska.
Du kan gå direkt till Lagrummet eller till riksdagens webbsida.