Textile Innovation & Competence Center-TIC

Verksamhetsledare: Erik Bresky
Administrativ ledare: Agneta Nordlund Andersson, tfn: 033 435 4393

Textil som företeelse, material och industri

Människor världen över kommer dagligen i kontakt med textil, framförallt i form av kläder och inredningstextilier. Textil har dock också fått en alltmer ökad betydelse i tekniska tillämpningar, inom områden som byggnadskonstruktion, fordonsindustri, mark- och växtskydd, filter samt medicinska tillämpningar. Textil är samtidigt mer än funktion. Genom sättet att klä sig och valet av inredning utgör textil och mode också ett av de starkaste medlen för att utrycka känslor, personlighet samt social och kulturell tillhörighet. Med andra ord uppvisar textilområdet en bredd vad gäller funktionalitet
och form.

Textilområdet har även en stor ekonomisk betydelse genom att det utgör en av de största branscherna sett ur ett globalt perspektiv. År 2003 hade textil- och modeindustrin inom EU-området 2,5 miljoner anställda och omsatte 187 miljarder Euro, vilket gör den till en av de största industrigrenarna i Europa. Den genomgripande strukturomvandlingen av textilbranschen som pågår, bl.a. som en följd av EU:s utvidgning och avskaffandet av kvot systemet för textila och konfektionerade produkter, har inneburit att området röner ökad uppmärksamhet på EU-nivå. 

I syfte att stärka det textila näringslivets konkurrenskraft har EU-kommissionen bl.a. tillsatt en s.k. High Level Group. Denna grupp förordar att omfattande satsningar görs inom textil utbildning och forskning samt föreslår att textil skall utgöra ett prioriterat område inom 7:e ramprogrammet. Gruppen betonar den potential som finns i ökad samverkan mellan näringsliv, universitet och forskningsinstitut.

I jämförelse med många andra europeiska länder har Sverige en konkurrensfördel genom den strukturomvandling som startade redan på 60-talet som en följd av avvecklingen av de tullar som skyddade inhemsk produktion och handel. Textil- och modebranschen i Sverige har under de senaste decennierna utvecklats från traditionell produktionsindustri
till en komplex och kunskapsintensiv verksamhet med fokus på design, logistik, avancerad produkt- och processutveckling samt handel och marknadsföring. Denna genomgripandestrukturomvandling har i flera avseenden varit framgångsrik och många svenska företag har en framträdande position på den globala marknaden. Detta innebär att det textila området idag har en viktig roll för svensk samhällsekonomi. År 2003 omsatte handel och
konsumtion inom textil- och modesektorn ca 60 miljarder kronor i Sverige. Den svenska exporten av textila produkter har ökat under en följd av år och uppgick samma år till 15 miljarder kr.

Den svenska textil- och modebranschens exportframgångar kan hänföras till en stark textil industri- och handelstradition. Samsynen kring den textila branschens betydelse och potential tillsammans med branschens geografiska koncentration har givit textil- och modebranschen en stark position i Västra Götalandsregionen och i synnerhet i Sjuhäradsbygden.

Textilhögskolan i Borås – nationellt centrum för Textil och design

Högskolan i Borås har en nationellt ledande position inom textilområdet och är en viktig aktör i den textila branschens utveckling, bl.a. genom att svara mot professionsområdets behov av kvalificerad arbetskraft och kunskapsutveckling. Med utgångspunkt i denna särställning har Högskolan i Borås formulerat målet att utvecklas till ett av Europas ledande lärosäten inom textil utbildning och forskning. För att uppnå det målet har kraftfulla satsningar gjorts på utbildning och forskning inom textilområdet parallellt med uppbyggnaden av unik maskinell utrustning. Textilområdet vid Högskolan i Borås har, historiskt sett, haft sin bas vid Institutionen Textilhögskolan. Områdets tvärvetenskapliga karaktär innebär att forskningen behöver bedrivas över olika ämnesgrupper och discipliner. Ett nära samarbete med forskargrupper vid andra institutioner vid högskolan, t.ex. Institutionen Ingenjörshögskolan och Institutionen för data- och affärsvetenskap inom exempelvis områden som polymera material, logistik, signalbehandling, management, handel och marknadsföring har därför etablerats. Sammantaget bedriver ca 20 professorer och seniora forskare vid Högskolan i Borås verksamhet med inriktning mot textilområdet. Därutöver verkar ett 50-tal lärare, doktorander och tekniker inom området.

Utifrån de behov som genereras av en bransch i stark utveckling ställs allt större krav på kompetenser som kan integrera ett vetenskapligt förhållningssätt med avancerad tillämpningskompetens. Högskolan i Borås har därför utvecklat den högre textila utbildningen för att förbereda studenterna för kvalificerad yrkesutövning inom olika textila
professioner. Utbildningarna täcker in textilbranschens kompetensbehov, från kortare, direkt yrkes- och hantverksbaserade utbildningar till längre och starkt profilerade programutbildningar. Detta innebär att textilområdet vid Högskolan i Borås karaktäriseras av en stor mängd olika kompetenser och ett tvär- och mångdisciplinärt förhållningssätt. I praktiken innebär detta att teoretisk och ämnesmässig kunskap kombineras med en stark hantverkstradition, konstnärligt utvecklingsarbete samt omfattande branscherfarenhet.

Textil och design i professionsuniversitetet Grundutbildning

Fokus för utvecklingen av grundutbildningen inom det textila området kommer inom de närmaste åren att ligga på professionsinriktade och profilerade masterutbildningar. Genom vidareutveckling av redan etablerade och internationellt rekryterande magisterutbildningar, kommer Professionsuniversitetet i Borås att inom det textila området utvecklas till att även vara en internationellt betydande aktör inom utbildningsområdet. Det internationella perspektivet är centralt för att studenterna skall förberedas för en allt mer global arbetsmarknad. Denna utveckling kommer att ske med utgångspunkt i
Högskolan i Borås samlade kompetens inom det textila området. Inom ramen för professionsuniversitetet kommer den professionsinriktning och flerdisciplinära grund som karaktäriserar dagens utbildning att ytterligare förstärkas.

 Vidareutveckling kommer bl.a. att ske genom förstärkning av de verksamhetsförlagda momenten inom utbildningarna samt projekt och kurser som inbegriper studenter från olika programutbildningar. Det senare skapar fördjupad förståelse hos studenten för andra studentgruppers specifika kompetens, vilket är viktigt för att kunna verka professionellt i en framtida yrkesroll. Just samarbete mellan olika professioner är utmärkande för den textila branschen. 

Fokus kommer således att ligga på pedagogisk utveckling och uppbyggnaden av en miljö som betonar förmågor, kompetenser och egenskaper som är centrala för att studenterna skall förberedas för ett framtida yrkes- och samhällsliv. Viktiga inslag i utbildningarna kommer t.ex. att vara textila bildningskurser, studentdrivna projektkurser samt nationella och internationella utvecklingsprojekt i samarbete med arbetsliv och organisationer. Ambitionen är att studenten under sin studietid skall ha erhållit en god introduktion i den profession som utbildningen är inriktad mot.

TIC – ett kompetenscentrum för textilområdet

Inom ramen för professionsuniversitetet har Textilhögskolan i partnerskap med olika aktörer utvecklat ett kompetenscentrum för textilområdet. Syftet med kompetenscentret är att stödja textilområdets utveckling genom forskning, kompetensutveckling samt produkt- och affärsutveckling.

Centret skall utgöra en samverkansarena som på ett strukturerat och jämbördigt sätt skapar förutsättningar för ett kontinuerligt kunskaps- och kompetensutbyte mellan professionsuniversitetet och dess samarbetspartners. Bakom utvecklingen av centret står näringslivet, forskningsinstitut och professionsuniversitetet. Centret skall ledas av en styrelse där olika företrädare för textilområdet är representerade.

Textilbranschen har genomgått en genomgripande strukturomvandling som bl.a. inneburit att en stor del av produktionen avkläder och textilier flyttats till s.k. låglöneländer, en tendens som återfinns inom nära nog all västerländsk tillverkningsindustri. I och med att textil produktion flyttas utanför landet riskerar även kompetens som är förenad med mer kunskapsintensiva delar av produktionen att försvinna. För att i ljuset av denna strukturomvandling stärka företagens konkurrenskraft och bibehålla kunskapsintensiva verksamheter i Sverige kommer en central uppgift för samverkanscentret vara att stödja exempelvis produktutveckling, design, varumärkesutveckling, marknadsföring, affärsutveckling, logistik och entreprenörskap.

Ett kompetenscentrum möjliggör olika former av samarbete med näringslivet och andra externa aktörer, t.ex. genom samutnyttjande av kvalificerad utrustning och gemensamt drivna forsknings- och produktutvecklingsprojekt. Ett redan existerande exempel på sådan samverkan är det utvecklingslaboratorium med specialutrustning för färgning, beredning och beläggning av textilier som Högskolan i Borås, genom donation från branschorganisationen Tekoindustrierna, har byggt upp. Utrustningen används för såväl högskolans utbildning och forskning som branschföretagens produktutveckling och provningsverksamhet. Avsikten med laboratoriet är att kunna samordna viktiga resurser som enskilda aktörer inte kan finansiera eller kompetensmässigt driva på egen hand. Förutom fördjupade kontakter mellan akademi och näringsliv, innebär samarbetet kring laboratoriet att näringslivet erhåller en ”neutral” mötesplats. Gemensamma frågeställningar kan identifieras och problematiseras tillsammans med högskolans forskare och studenter.

Samverkansarenor av den typ som skisserats ovan kan också stå som modell för andra branscher där just outsourcing och en minskad nationell industriell bas utgör en realitet.

Professionsinriktad forskning inom textilområdet

Forskning är en nyckelfaktor för att vidareutveckla och stärka den svenska textilbranschen i en allt hårdare internationell konkurrens. Högskolan i Borås har inom textilområdet utvecklat en forsknings- och utvecklingsmiljö som i många avseenden redan påminner om det som ovan beskrivs som professionsuniversitetets inriktning och
arbetssätt. 

Textilforskning handlar i bred mening om utforskning av det textila materialet, den textila teknologin, den textila användningen och den textila produkten i alla dess yttringar. Området kan delas in i fyra delområden som alla svarar mot den utbildning och forskning som bedrivs vid Högskolan i Borås:

Textilteknologi – analys och utveckling av textila material, d.v.s. fibrer, non-woven, vävda och stickade material samt material och kemikalier för uthållig och miljöanpassad beredning, färgning och tryckning. Vidare ingår analys och utveckling av textila tekniker såsom vävning, stickning, spinning och beredning.

Design – analytisk och experimentell designforskning med inriktning mot det textila området – textildesign, modedesign, interaktionsdesign och materialdesign.

Handel och management – analys och utveckling av metoder och tekniker för textil handel, entreprenörskap, logistik och hantering av den textila designprocessen, den textila produktionen och produkten längs hela marknadskedjan.

Textilt hantverk – analys och utveckling av det textila hantverket. Här ingår även rekonstruktioner av historiska textilier. Området utgör ett bra exempel på hur forskning kring material, teknologi, formgivning samt kulturvetenskaplig kunskap, kan sammanflätas och utvecklas.

Textilforskningsområdet innefattar således ingenjörsvetenskap, hantverk, praktikbaseradmdesignforskning och professionsinriktad management- och handelsforskning med inriktning mot det textila området. Vad som binder samman dessa olika delområden är det textila materialet, de textila teknikerna och den textila produkten.

Det textila forskningsområdet kommer vara en ledande forskningsprofil vid Professionsuniversitetet i Borås. Styrkan i profilen ligger i:

• bredd med väl utvecklad kommunikation mellan olika delområden
• integration av design, materialteknologi, tillverkningsteknik, hantverk och kultur samt
  management och handel, med en bas i moderna designstudios och ”state-of-the-art”
  – verkstäder och laboratorier för beredning, trikå, väv, polymerteknisk materialutveckling
  och karaktärisering
• direkt koppling mellan utbildning och forskning
• starkt regionalt och nationellt stöd från textilbranschen
• ett välutvecklat nationellt och internationellt nätverk med olika aktörer inom området

Tillsammans med den samlade kompetensprofilen av forskare, lärare och tekniker innebär detta att profilen är unik och att det sammantaget finns mycket goda förutsättningar för att inom en snar framtid tillhöra gruppen av ledande textilforskningsmiljöer i Europa.